<p>Syftet är att synliggöra andraspråkselevers upplevelser vid användandet av skönlitterära texter i undervisningen och vidare analysera och jämföra dessa med en studie i vilken lärares röster kring ämnet lyftes fram. En kvalitativ metod ligger till grund för undersökningen. Djupintervjuer gjordes med fyra utvalda informanter, samtliga vuxna elever med svenska som andraspråk. Informanterna besvararde även tio intervjufrågor skriftligt.</p><p>Informanterna är på flera sätt kritiska till andraspråkundervisning samt svenskundervisning för invandrare där skönlitterära texter används som bas i undervisningen. Samtliga nformanter påvisar de stora olikheterna mellan den utbildningsform de själva har erfarenheter från och den utbildningsform som för dem är aktuell då de studerar på Komvux i Sverige.</p><p>Lärarna vill ge eleverna en helhetsbild av det svenska språket men eleverna har svårt att alls se hur ordinlärning, grammatik och vardaglig kommunikation sker då dessa moment inte är frånkopplade undervisningen med den skönlitterära texten i fokus. Lärarna måste vara tydliga i sin undervisning och exakt kunna visa eleverna vad det egentliga lärandeobjektet är. Eleverna önskar vara delaktiga i de beslut som tas kring den skönlitteratur som används istället för läromedel, men lärarna väljer att själva ta besluten.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan. För att bli godkänd krävs att elevtexten ”efter viss bearbetning” kan fungera i sitt tänkta sammanhang. För artikelgenren gäller således att texten efter viss bearbetning bör kunna publiceras i det fiktiva sammanhanget. I det reella sammanhanget innebär skrivandet naturligtvis att eleven ska avlägga en textprodukt som av den verkliga läsaren, lärare ska bedömas.</p><p>Som bakgrund ges i uppsatsen en kort presentation av genrebegreppet i forskningen, samt debatten om huruvida genreundervisning ska bedrivas explicit eller ej. Studien förankras främst i forskning om skolskrivandets normer och kommunikativa villkor samt i tidigare studier på elevtexter producerade inom de nationella provens ramar.</p><p>Materialet består i fyra elevtexter som är skrivna inom samma uppgift vid provtillfället vårterminen 2007. Temat för proven vid detta tillfälle var ”Moderna tider”. Uppgiften som valts ut för undersökningen bestod i att eleverna skulle skriva en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av snabbkonsumtionslitteratur. I artikeln ska eleven behandla sin syn på läsning och vilken roll det spelar, diskutera för- och nackdelar med förkortad litteratur och andra försök att spara tid till läsaren, samt avslutningsvis ge några råd till den som vill läsa, men inte hinner.</p><p>Analysen består i att texternas linjära och hierarkiska strukturer mejslas ut. Utifrån dessa analyser modelleras i slutdiskussionen en grundläggande karaktäristika för genren. Det som visar sig vara kännetecknande för genren är bland annat textens tredelning. I inledningen preciseras idealt det artikeln som helhet ska handla om. I detta fall att läsningen drabbas av tidsbrist. I mittdelen värderas så snabbkonsumtionslitteraturen som eventuell lösning på problemet. Därefter ges i avslutning en konklusion där samtliga elever i undersökningen hävdar åsikten att de tidsbesparande versionerna inte duger, vilket leder dem över till deras egna lösningar, råd om hur man får tiden att räcka till. Eleverna i undersökningen ställer alla i sina artiklar upp på uppgiftens moral, att fullängdsromaner bör anses bättre än förkortningar. Strukturen känns i stora drag igen från tidigare forskningsresultat om den skolinterna genren utredande uppsats.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik. Dessa två delstudier avser att komplettera varandra för att tillsammans ge en större helhetsbild av informanternas språkkänsla.</p><p>Den kvalitativa delstudien med 7 informanter är experimentell och innefattar ett korrekturläsningstest, ett testformulär, en intervju om informanternas uppfattning om det egna skrivandet, samt en enkät med frågor om informanternas bakgrund samt attityd till skrivande. Den kvantitativa delstudien med 42 informanter (samt en kontrollgrupp med 10 informanter med mycket god kunskap i svenska språket) innefattar enbart korrekturläsningstexten samt enkäten. I texten och formuläret har en stor mängd språkfel i fem olika kategorier inplanterats, vilka informanterna ska ta ställning till: pronomen/formord, tecken, syntax, ord och stil.</p><p>Resultatet från båda delstudier visar att man kan dra slutsatser om att använda testinstrument och metoder har varit användbara för att kunna svara mot syftet med uppsatsen. Resultatet visar att språkkänslan kommer till individuella uttryck hos samtliga informanter, vilket skapar en stor variation i informantgruppen. Genom resultatet anses den övergripande frågeställningen ha besvarats. Mer allmänna slutsatser är att studien ger en inblick i hur det faktiska språkbruket ter sig, och den höga språkliga förmågan blir tydlig i båda delstudier då majoriteten placerar sig i de tre högsta poänggrupperna. Studien visar även att informanterna är måna om att skriva korrekt svenska i formella sammanhang. Uppfattningen om det egna språkbruket är tydligt blandad hos informanterna, men tenderar ändå till att ligga på en relativt hög nivå hos det övervägande antalet. Korrelationen mellan uppfattning om det egna språkbruket och det faktiska språkbruket går i riktning mot att uppvisa att många informanter har en något förvrängd bild av sitt eget språkbruk. En sambandsanalys visar på att de två variablerna har ett positivt samband, vilket till viss del betyder att hög uppfattning korrelerar med hög skrivförmåga i experimentet. Slutligen kan sägas rent generellt att majoriteten uppvisar en hög förmåga att tala om sitt eget språk och skrivande vilket bland annat har visat sig i ett starkt engagemang för uppgiften.</p>

<p>We travel more to day than we have ever done before and there is an abundance of destinations to choose from. All -destinations have vantages and disadvantages and the things that are favourable for one traveller can be the opposite for another. So the questions are, why do we have different opinions about the same destination and what is it that makes us choose one destination before another?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate if the demographic factor age has an influence on the Swedish traveller’s opinion about winter destinations. The thesis also investigates if there is a link between the traveller’s demography and their opinion of a destination. As an example the authors decide to make a comparison between the Alps and the Swedish mountains</p><p>The thesis is built on two primary source, a questionnaire study and interviews. The secondary source is literature and scientific articles concerning tourism, geography and marketing. It is also based on the homepages of Skistar and the ski lift organization.</p><p>The result shows that there is a deferens in the opinions between the Alps and the Swedish mountains, due to the demographic factor age. People have different needs because of their demographics. Income and children can have an influence on their opinions and priorities. It doesn’t mean that you have children or a high wage just because you are in a certain age. But age, income and family can place people in different social-classes, where they share the same opinions and values about a destination.</p> / <p>Idag reser vi mer än tidigare och det finns ett överflöd av destinationer som vi kan välja mellan. Alla resemål har sina för– och nackdelar och det som är positivt för en resenär kan vara något negativt för den andra. Så vad är det som gör att vi har olika uppfattningar om en destination?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om den demografiska faktorn, ålder, påverkar den svenske resenärens uppfattning om destinationerna Alperna och Svenska fjällen.</p><p>Studiens material bygger på två primära källor, en enkätundersökning och sex djupgående intervjuer. De sekundära källorna består av litteratur och vetenskapliga artiklar rörande turism, geografi och marknadsföring samt hemsidor från bland annat Skistar och Svenska liftanläggningars organisation.</p><p>Vi har valt två olika teorier för att kunna tolka och förstå människans olika uppfattningar om en plats. Den första teorin, Identitet och livsstil visar oss vem resenären är och de demografiska faktorerna kan ge en förklaring på varför vi har en viss identitet och livsstil. Attityd, attribut, tid och pengar är alla ett resultat av resenärens identitet och livsstil. Den andra teorin, platsbegreppet, ger oss möjligheten att visa att en plats kan uppfattas olika på grund av de demografiska faktorerna.</p><p>Undersökningens har visat att det finns skillnader i platsuppfattningen mellan Alperna och Svenska fjällen beroende åldern. Människor har olika behov beroende demografiska faktorer, där exempelvis inkomst kan påverkar rörelsen i rummet och barn i familjen kan påverkar en individs prioriteringar. Inget säger dock att bara för att du är i en viss ålder, har barn eller en viss inkomst så kommer du att uppfatta en destination på ett speciellt sätt. Men inkomst eller familjeförhållanden kan dela in människan i olika generella sociala klasser, där de ofta delar samma värderingar och uppfattning av en destination.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för. Vidare utforskar vi det språk som används i livsstilsmagasinen och vilket värde livsstilsmagasin skulle kunna ha i svenskundervisningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoden som använts är Foucaultinspirerad diskursanalys som tillämpats på ett antal livsstilsmagasin. Vi stöder oss främst på teorier om populärkultur och genusteori. De livsstilsmagasin som valdes ut till studien är de som läses mest av ungdomar i 13-19 års ålder enligt SIFOs undersökning 2009.</p><p><strong>Resultat: </strong>Livsstilsmagasin beskylls ofta för att vara ytliga. Vi hävdar att de har ett budskap som ofta förbises och att livsstilsmagasinen både avslöjar och upprätthåller de rådande normerna i samhället. Bland annat syns i livsstilsmagasinen att det finns strikta regler för vad som kan skrivas i dem. Dessutom bidrar magasinen till att förstärka stereotyper och uppmuntrar till konsumtion. Livsstilsmagasinens syn på relationen mellan kvinnor och män är traditionell med kvinnan underordnad mannen. Detta gör livsstilsmagasin till värdefulla och intressanta texter att använda i svenskundervisningen som underlag för analys och diskussion.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.</p>

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux. Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort. På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.           Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.           I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.           Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig.