No description available.

I en longitudinell fallstudie har jag undersökt språkutvecklingen hos en vuxen inlärare av svenska som andraspråk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfällen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades några typer av nominalfraser och några syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrån ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andraspråksinläraren pendlar mellan nivå fyra och nivå fem enligt processbarhetsteorin, men de visar också att det krävs djupare studier av hans andraspråk för att ge en mer sammansatt bild av hans andraspråk.

Den här uppsatsen syftar till att belysa källhantering i underkända texter av vetenskaplig karaktär från de nationella proven i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Källhanteringen granskas med textuell innehållsanalys och skribentrollerna kopist, samplare, omskapare och referent används som analysverktyg (Nilsson 2002). Totalt studeras 42 elevtexter, 21 från varje ämne. Resultatet visar att de flesta elevtexterna uppvisar en blandning av flera skribentroller. I få texter uppvisas referenten, kopisten och samplaren som mest framträdande. När endast textreproduktionen är i fokus visas vidare att omskaparen är den vanligaste skribentrollen i elevtexterna totalt sett. I texter skrivna i ämnet svenska förekommer främst omskapningar. I texter skrivna i ämnet svenska som andraspråk märks större variation bland de skribentroller som är dominerande och omskaparen, blandaren och referenten visas i flest texter. Generellt synliggör resultatet dock att det finns många likheter i texter, skrivna inom de två ämnena. Resultatet tyder på att mer övning gällande att skriva med egna ord och sammanfatta är nödvändigt i undervisning i båda ämnena för att fler elevtexter främst ska visa refererande som strategi. Vidare syns ett behov av att ytterligare arbeta med textbearbetning.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna. Samtliga lärare sa att det är viktigt att eleverna känner att de har en klasstillhörighet. De nya eleverna placeras i en klass då de kommer till skolan, även om de till en början är mer på svenska som andraspråksundervisningen än vad de är i klassensundervisningen. Det kom även fram att visa av lärarna vill ha mer kontinuitet i sin undervisning, samt att eleverna även lär sig mycket av sina klasskamrater.

Det genrepedagogiska arbetssättet är idag väletablerat i den svenska grundskolan och cirkelmodellen är den mest utbredda pedagogiska modellen. Genrepedagogiken har stöd i såväl läroplan som pedagogiska modeller och läromedel. Syftet med föreliggande studie är att identifiera faser och arbetsformer i ett antal läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 7-9, vilka är inspirerade av genrepedagogiken och cirkelmodellen samt att jämföra dessa läromedel med varandra. I resultatdelen presenteras först de faser som har kunnat identifieras i avsnitten om argumenterande text i utvalda läromedel utifrån en systematisk begreppsanalys av verb i imperativ. I resultatet presenteras också de arbetsformer i utvalda läromedel som har kunnat identifierats, vilka sedan relateras till aspekter såsom socialkonstruktivistisk kunskapssyn, kooperativt lärande, individualisering i skolan samt inkluderande lärmiljöer. I resultatdelen jämförs också de utvalda läromedlen med varandra. Resultatet visar att Läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A följer cirkelmodellens fyra faser medan Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk helt utelämnar den tredje fasen (Att skriva en gemensam text). Resultatet visar också att utvalda läromedel innehåller en bredd av arbetsformer med såväl individorienterade som grupporienterade lärprocesser. Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A visar här en större tydlighet och variation än Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk. Enbart de förstnämnda innehåller en arbetsform där läraren stöttar eleverna i författandet av en gemensam text. En arbetsform som är tydligt grupporienterad och befinner sig i det som Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen. Studiens slutsats är att läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A utgör ett gott stöd för den lärare som vill arbeta språkutvecklande med mycket stöttning under såväl individorienterade som grupporienterade arbetsformer utifrån cirkelmodellens fyra faser.

Skolors arbete med utvecklingen av elevers läsförståelse och skrivförmåga har visat sig brista inom båda ämnena svenska och svenska som andraspråk då eleverna inte får tillräckligt goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Första- och andraspråkselever har även olika språkliga förutsättningar vid inlärningen av det svenska språket. Syftet med studien är därför att analysera skillnaden mellan lästexter och arbetsuppgifter i läromedlen för årskurs 2 inom ämnena svenska och svenska som andraspråk; Livet i bokstavslandet och Språkis – svenska för nyfikna. Detta för att se om läromedlet för svenska som andraspråk gör en anpassning för andraspråkselever och överensstämmer med kursplaner och tidigare forskning. Studien utgår från en latent innehållsanalys som bygger på fyra centrala kategorier för elevers läs- och skrivutveckling: genrer, läsförståelse, ordförråd och skrivutveckling.Resultatet i denna studie visar att läromedlet för svenska som andraspråk skiljer sig avsevärt från läromedlet i svenska. Andraspråkseleverna får inte möta eller producera texter på samma sätt som förstaspråkeleverna vilket medför att de inte ges liknande förutsättningar till att utveckla sin läs- och skrivförmåga samt nå kunskapskraven i årskurs 3. Läromedlet behandlar dessutom inte alla punkter som finns med i kursplanen och ger inte eleverna de förutsättningar som tidigare forskning visat gynna andraspråkselever.

Studien är motiverad mot bakgrund av de senaste årens flyktingmottagning i Sverige med ett stort antal ungdomar i gymnasieåldern som tas emot i gymnasiets språkintroduktionsprogram (sprint). Utifrån ett specialpedagogiskt intresse med inriktning på läs-och skrivsvårigheter är syftet med föreliggande studie att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka vad lärare i svenska som andraspråk i gymnasiets språkintroduktionsprogram tänker om hur nyanlända eleverna kan utveckla kunskap i den svenska skolan. Analysen utgår från den hermeneutiska teoribildningen med betoning på kontextens betydelse, forskarens förförståelse och samtalet som grund för kunskapsbildning.Studien visar att de intervjuade sva-lärarna har intresse av att samverka professionellt för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har förståelse för elevernas nuvarande psykosociala kontext och uppskattar den beskrivna fungerande samverkan med elevhälsovårdens personal. Informanterna vid sprint-enheterna beskriver att deras möjligheter att stötta eleverna försvåras av bristen på rutiner för dokumentation och information. Lärarna säger att de inte får ta del av information om elevernas skolbakgrund från tidigare kartläggningar. Vidare för lärarna fram att stöttningen av elevens kunskapsutveckling försvåras av bristen på pedagogisk samverkan mellan flerspråkiga studiehandledare och ämneslärare. Det kommer fram i undersökningen att specialpedagogisk kompetens saknas i de flesta undersökta sprint-skolorna, vilket vidare kan innebära att möjligheterna att analysera bakgrunden till elevers språksvårigheter begränsas. Informanterna beskriver rättsosäkerheten i arbetet med det europeiska bedömningssystem, vilket de har förelagts att arbeta med sedan våren 2016, men som inte innehåller normerade kunskapsprov eller tydliga kunskapskrav för svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för både ämnena Svenska och Svenska som andraspråk hanterar kunskapsmålen för momenten tala och skriva i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan. Analysen av läromedlet har genomförts genom en jämförande närläsning av innehållet i läromedlet och innehållet i kursplanerna. Det viktigaste resultatet i studien är att ingen av elevgrupperna får samtliga kursmål tillgodosedda. Målen för skriftlig framställning tillfredställs, men resterande mål möts enbart delveis eller inte alls för respektive grupp. Det som saknas i läromedlet är för ämnet Svenska 1 argumentationsteknik, prestationsteknik samt träning i den retoriska processen. För ämnet Svenska som andraspråk 1 saknas stoff om strategier för att göra sig förstådd och förstå, men också hur språkliga koder kan användas i olika kommunikationssituationer saknas i läromedlet.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

No description available.