I den svenska grundskolan finns två svenskämnen, svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva), och organiseringen av dessa ser olika ut. De undervisas i vissa fall integrerat och i andra fall åtskilt. När det gäller integrerad undervisning ser vi två utmaningar. Den ena är ämnesdidaktisk och handlar om att de båda ämnena måste undervisas parallellt, ofta av lärare utan sva-behörighet. Den andra rör samhälleliga maktrelationer som följer med in i klassrummet. Syftet med vår undersökning är att få ökade kunskaper om hur svensklärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk integrerat på högstadiet förhåller sig till inkludering, med hänsyn till denna undervisningsform och dess potentiella utmaningar. Frågeställningarna rör hur lärare i integrerade klasser resonerar om sin undervisning, om inkludering och om dagens och framtidens två svenskämnen.För att undersöka detta genomfördes intervjuer och observationer med två lärare som undervisar i integrerade sve-/sva-klasser. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer en positiv syn på att undervisa ämnena integrerat och att eleverna här kan fungera som resurser för varandra, särskilt när eleverna kommit en bit i sin språkutveckling. Lärarna betonar vikten av relationer, både mellan elever och mellan lärare och elev. De ser svårigheter med dagens svenskämnen, och skulle gärna se ett svenska för nyanlända. En av lärarna uttrycker också en önskan om ett vidgat svenskämne.Resultatet tolkades utifrån tre teoretiska perspektiv: sociokulturell teori, såsom den beskrivs av Säljö (2014), Nilholm och Göranssons (2014) gemenskapsorienterade perspektiv på inkludering och Cummins (2017) teori om identitetsförhandlingar. Utifrån tolkningen drar vi slutsatserna att det inte finns några hinder med en integrerad undervisning, med undantag för nyanlända elever, att lärarens inställning spelar roll och att relationer är viktiga. Dessutom finns indikationer på att svenskämnet bör vidgas och inkludera många av de flerspråkiga elever som idag läser sva, samtidigt som ett svenska för nyanlända bör införas för att möta språkliga behov hos nya inlärare av språket.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive talare.För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen.Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper. Ingen signifikant skillnad hittas således. Endast gällande variabeln rolig värderas talaren av svenska med brytning högre än talaren av svenska utan brytning.Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att de upplevda faktorer som påverkar deltagarnas bedömning av respektive talare är: innehållet i det talarna berättade om, deras egna krav på språklig korrekthet, stereotyper samt rösten. Min slutsats är att det idag finns exempel på hur unga andraspråkstalare av svenska på en mångkulturell skola i ett mångkulturellt område har en övervägande positiv bild av den varietet de själva och många i deras omgivning talar. Resultatet säger emellertid inte någonting om huruvida det bland ungdomar med svenska som andraspråk numera råder en högre grad av tolerans mot språkliga varieteter.Ytterligare en slutsats är att de pedagogiska konsekvenser som resultatet från undersökningen medför beror på vilken tyngd man tillskriver en av intervjupersonernas, från det övriga resultatet, avvikande attityder.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar:Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola?Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut?Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska?Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna. Vid bedömning i svenska används LUS-testet samt ett eget, för just denna skolan framtaget material, vilket samtliga lärare är nöjda med. Min slutsats är att lärarna inte följer kursplanen i svenska som andraspråk och detta beror på att lärarna inte har utbildning i hur undervisningen, för elever med ett annat modersmål än svenska, bör bedrivas.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ”vi” och ”dom”-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR – What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna. Vidare kretsar analysen kring vilka essentialistiska och andrafierande förgivettaganden rörande kultur, identitet och fostran problemframställningen vilar på samt hur denna diskurs även kommer till uttryck i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå på vilka sätt andraspråkselever är delaktiga när de möter skönlitteratur och vilka arbetssätt lärare använder när de arbetar med skönlitteratur i ett klassrum med andraspråkselever. Jag har gjort en kvalitativ studie där observationer på fyra skolor utgör materialet som jag drar mina slutsatser utifrån. Resultatet av denna studie är att alla klassrum är fyllda av interaktion mellan elev-elev och elev-lärare. Litteraturarbetet tar sig uttryck på olika sätt men det finns också många likheter. Slutsatser att dra av denna studie är att skönlitteratur främst var en resurs för ordkunskap under de observationer som gjordes, men att det även fanns tendenser till mer litteraturdidaktiska val utöver det mer språkdidaktiska.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ālqrāa ālārabīā (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivaničs modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser.Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ālqrāa ālārabīā ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper.

För att öka kunskapen om vad flerspråkiga elever kan ha för erfarenheter, upplevelser och åsikter om att läsa svenska tillsammans med elever som har svenska som modersmål, har jag utfört denna kvalitativa studie genom fokusgruppsintervjuer av informanter. Vidare syftar studien till att undersöka varför de flerspråkiga eleverna läser svenska (SVE) och vilken typ av stöd de flerspråkiga eleverna anser att de behöver då de läser SVE.  Antalet informanter är 10 elever som alla har andra modersmål än svenska och alla elever läser SVE på högstadiet. Analysmetoden i studien är tematisk analys där teman genererats ur eleverna svar för att besvara forskningsfrågorna. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Resultaten av studien kan sammanfattas på detta sätt:  Eleverna har goda erfarenheter om att läsa SVE som av eleverna uppfattas som mer komplett svenskundervisning än svenska som andraspråk (SVA). Det är skolan som avgör om en elev ska läsa SVE eller SVA och inte eleven. De flerspråkiga eleverna ser de elever som talar svenska i hemmen som en resurs i sitt lärande och som stöttar och hjälper dem i sin språkutveckling. Men det finns utmaningar som vissa av de flerspråkiga eleverna påpekade vilket framför allt är att många av de flerspråkiga eleverna känner att de inte får stöd hemifrån med avseende på det svenska språket. Det innebär att de flerspråkiga eleverna behöver spendera mycket tid på att på egen hand plugga för att hänga med. Dessa flerspråkiga elever skulle förmodligen klara sig bättre om de gick SVA i stället för SVE för i SVA får eleverna en individuellt anpassad undervisning, de läser mer grammatik och tränar på glosor för att förbättra ordförrådet, vilka är aspekter som de flerspråkiga eleverna i denna studie efterfrågar då de läser SVE. Om eleverna skulle ha läst svenska som andraspråk då skulle alla dessa aspekter bemöts men det är inte eleverna som avgör om de ska läsa SVE eller SVA, utan det är skolan.