Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om likheter och skillnader i behandlingen av skönlitteratur i gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Studien syftar också till att belysa hur dessa likheter och skillnader visar sig i hur yrkesverksamma lärare inom SVA respektive SVE väljer skönlitteratur i deras undervisning och hur de säger sig arbeta med den. Forskningen visar att skönlitteratur är ett viktigt medel i utbildandet av världsmedborgare, då den kan ge en inblick i ”den andres” liv samt hjälpa individen i utvecklingen av ett kritiskt tänkande (Nussbaum, 1998). Läsning av skönlitteratur ökar dessutom förutsättningarna för lyckade studier på universitetsnivå (Martinsson, 2018), vilket är av intresse för elever inom SVE och SVA som båda är högskoleförberedande ämnen. Den här studien är en kvalitativ studie, där en kvalitativ textanalys av styrdokument för SVE och SVA utfördes samt kvalitativa semistrukturerade digitala intervjuer gjordes med fyra lärare inom SVE samt fyra lärare inom SVA. Tre av dessa intervjuer utfördes genom mailintervjuer. Tillsammans med den kvalitativa textanalysen och intervjuerna med lärarna från de två grupperna, så fick studien en jämförande karaktär där likheter och skillnader i de två ämnena studerades. Resultaten analyserades genom läroplansteorier och ämnesdidaktiska teorier, vilka belyser skolans och undervisningens påverkan på samhället och vice versa. Resultaten från textanalysen och intervjuerna visade att skönlitteratur och litteraturhistoria tar betydligt mer plats inom SVE än inom SVA, medan SVA-ämnet har ett större fokus på språkutveckling än SVE. Detta indikerar på att elever i SVE och SVA inte får en likvärdig utbildning när det kommer till läsning av skönlitteratur, som i sin tur utmanar deras förutsättningar för framtida studier samt medverkan i samhället (Nussbaum, 1998) (Martinsson, 2018). Studien visade även att lärare inom SVE och SVA tenderar att använda sig av skönlitteratur från västvärlden i högre utsträckning än icke västerländsk skönlitteratur. På grund av detta riskerar elever med icke västerländsk bakgrund att inte känna sig representerade i den skönlitteratur de möter i skolan, vilket kan påverka deras självbild och känsla av inkludering i samhället (Ackerman, 2018).  Med den här studien vill jag problematisera gymnasieämnena svenska och svenska som andraspråk, samt föra diskussionen vidare om hur dessa ämnen kan uppnå en högre likvärdighet vad gäller läsandet av och arbetet med skönlitteratur.

Fokus för denna studie är teorin om att Sverige är statsindividualistiskt. Det pedagogiska problemet är att samhället existerar genom en överföringsprocess där pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det uppväxande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar. Studien inriktar sig därför på svenskars värderingar och uppfattningar om sitt samhälle. Studien baseras på en enkätundersökning med 170 personer i åldrarna 18–66+. I uppsatsens bakgrund beskrivs hur det svenska samhället utvecklats till en välfärdsstat och följderna av detta som lett till att Sverige betraktas som ett av världens mest individualiserade länder. Tidigare forskning visar på svenskars särart när det kommer till värderingar och effekterna av detta har debatterats i både tidningaroch inom litteraturen. Grunden för att kunna tolka och analysera uppsatsens empiriska material utgår från en tes om varför Sverige kan betraktas som statsindividualistiskt. Därtill används teori om individualiseringsprocessen och det postmoderna samhället. Med utgångspunkt från uppsatsens syfte har en kvantitativ metod använts. Resultaten av det empiriska materialet överensstämmer endast på vissa punkter med teorin statsindividualism. Det senmoderna samhället sägs vara mer individuellt (Bauman, 2002a) och respondenterna i denna studie valde hellre att vara beroende av staten än sin familj. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

The aim of this study, Pastoral care behind bars, is to investigate the experiences of detention and prison chaplains regarding pastoral care and its function in Swedish detention centres and prisons. Using a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with six priests within the faith-community Svenska kyrkan. With variation, the analysis has shown, based on Berit Okkenhaug’s theory of trinitarian pastoral care and Ralph Linton’s role theory, that pastoral care is about a compassionate encounter between a priest and a client.  During the pastoral care meeting the client is given the opportunity to reflect on existential issues and faith and to explore inner pain. All the interviewed priests emphasized that confidentiality is a crucial factor in building trust with clients. Pastoral care conversations often revolve around guilt and forgiveness, and clients may confess their deepest concerns.  The clergy interviewed describe that pastoral care in detention centres and prison fulfils a religious function, regardless of whether the clients have an explicit faith or not. This study also shows that the interviewed priests, based on an implicit Christian ideal, create the role of a pastoral care provider and as they describe themselves as a religious authoritarian leader.

The purpose with this essay has been to analyze and discuss how Nils Quensel in conjunction with the Kejne-affair was portrayed in Swedish newspaper articles during the 1950’s, and also to show how the heteronorm is expressed in the articles' portrayals of Quensel. The essay has used a qualitative text analysis as a method. The essay is also based on queer theory with a focus on the concept of heteronormativity. The essay's questions dealt with how Quensel is portrayed in the newspapers and how the heteronorm is expressed. The second question was about how the papers differ in how they have written about Quensel. This essay has shown that there are differences and also similarities when it comes to how a person can be portrayed in newspapers with different political orientations, and also how big a role the media, in this case the Swedish press, play and have played in society. Generalizations are made based on how a newspaper chooses to portray a person and which also affects the public and society's norms, which in turn affects how people see themselves and others. This essay has also shown the importance of source criticism as the essay is a living example of how false accusations can have major consequences not only for the affected person but also for other people in the society. Telling and teaching younger children early how the media works and what consequences the media can have on people is therefore of great relevance.

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va

Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers upplevelser gentemot svenska som andraspråk (SVA) och vilka faktorer som formar dessa upplevelser. Tidigare forskning visar ambivalenta attityder hos elever gentemot SVA (Hedman &amp; Magnusson, 2020). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer identifieras två huvudteman: extra stöd i SVA och sociala konsekvenser av deltagandet i SVA. Eleverna upplever extra stöd som fördelaktigt eftersom undervisningen blir tydligare och mer sammanhängande. Å andra sidan ofördelaktigt eftersom undervisningen inte blir utmanande och i stället bara uppmuntrande. Samtliga elever upplever SVA som ett ämne med mindre status jämfört med svenska (SVE), samt uppfattar etniska skiljelinjer mellan ämnena. I denna studie framkommer det att elever upplever SVA som ett ämne med lägre status jämfört med SVE. Extra stöd i SVA upplevs både positivt för tydlighet och sammanhang i undervisningen och som negativt eftersom det begränsar utmaningar. För att tolka materialet används Foucaults diskursanalys.

Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.

This essay examines the final part of the life of former volunteer foreign legionary Sven Blom, and is part of a project which started in 2017 with my first essay: Red Trousers and Watery Mud. : Sven Blom’s Experience of the First World War: a Case-study, which explores the Swedish volunteer Sven Bloms’ experience of the First World War in the French foreign legion. My second essay: Dear Mr. Blom: Swedish Voices from the Western Front (2019), widens the scope to the other Swedish volunteers which served in the French foreign legion through their letters sent to Sven.In this final essay, I examine Sven Bloms life after the war through the source material in his archive. The overarching question posed to the material is: How does Sven Bloms thoughts, literary texts, letters and life compare and connect with the mentality and discourses present in France and Paris after Sven’s involvement in the First World War? Based on the use of Microhistorical theory, several parts of Sven’s life are examined in order to answer the large question through the small life that was Sven’s: How did he lead his life to his death in 1931, and what part did he play in the social circles which he took part in? How did he remember his fallen comrades and the war which claimed their lives? And how does his own writings, letters and diaries reflect on his view on life, and the war? Through the obituaries of Sven Blom, how is he remembered by his friends? And how does previously unexplored source material about Sven Bloms early life and demobilization help explain his agency?Through Sven Bloms eyes we are given a window into a postwar France and Paris torn by war and filled with a desire for life, having experienced want and death. Sven lived through these “Les années folles”, “the roaring twenties” of French society. Through Sven we are given access to the French process of healing, and through his experiences and thoughts, shared by many, he gives an account of a nation, a city and a people moving forward.

<p>Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.</p><p>Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.</p>