<p>Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på</p><p>uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt</p><p>uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material</p><p>samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga</p><p>informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att</p><p>inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och</p><p>vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna</p><p>lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar</p><p>vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig</p><p>prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som</p><p>resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla</p><p>för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.</p>

<p>Abstract</p><p>It is unclear how L2 students acquire vocabulary – how is it taught – or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students’ into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students’ demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course – integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech. The study was conducted to map and learn more about the differences in vocabulary with L2 students who were integrated in the national L1 programs in several subjects and L2 students who have chosen to focus, in an isolated group, on SSL only. How does the students’ vocabulary evolve in relation to time? The study is based on the vocabulary knowledge scale as the methodological tool and Stephen Krashen’s monitor model as the theoretical practice, and in particular the input hypothesis and the hypothesis of acquisition and learning in combination with Pauline Gibbons’s methodologies in scaffolding. In the study the test results of eight SSL students are compared; four of the students have chosen to integrate with the L1 classes and four of them have chosen not to integrate with the L1 students. We will show that students that participate in national “high school” courses on the same premises as the L1 students will, through exposure to vocabulary in text books, lectures and post scaffolding, learn their vocabulary at a faster and higher rate than students who focus on the structural functions and, often non-contextual, vocabulary training alone.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.</p><p>I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.</p>

<p>Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.</p><p>Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften <em>Svenskläraren</em> och lektionsförslagen på internetsajten <em>lektion.se</em> behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.</p><p>Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.</p>

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer. Genom att respektera och leva efter kristna, jämlika och demokratiska ideal, menade SSF att krig skulle gå att förhindra.

No description available.

Denna studie handlar om svenska lärare som på ett eller annat sätt tagit sig utomlands och som arbetar på svenska skolor utomlands. Valet av ämne utgår ifrån dels ett intresse för ämnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete på svenska skolor utomlands där det är intressant att veta hur lärare gick tillväga. För att få svar på dessa forskningsfrågor användes det fenomenografiska perspektivet med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielärare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrån det fenomenografiska perspektivet. Med utgångspunkt i den resulterande empirin skapades således kategorier utifrån de uppfattade fenomen och motiv som låg bakom flytten från Sverige. Resultatet visade att de främsta motiven till varför lärare befinner sig utomlands är att de antingen är medföljande eller att de söker sig till ett äventyr som sedan också kan ge dem en högre status i karriär. Vad gäller upplevelsen av arbete på den svenska skolan utomlands, upplever de allra flesta lärare att arbetsuppgifterna är mycket mer varierande där de får hoppa in som vikarie gång på gång. Tidigare forskning kring ämnet är mycket begränsad och därför är också diskussionen tämligen begränsad.

No description available.

Syftet med detta arbete är att belysa förekomsten och genomförandet av kartläggningar av skriftspråkliga svårigheter inom sfi samt dess innehåll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, är inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjälp av webbaserad enkät där data insamlades från 29 lärare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt där forskning gällande kartläggning på svenska och andraspråk presenteras. På grund av det låga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram. Studien visar att kartläggning av skriftspråkliga svårigheter förekommer, att de innehåller samma testbatteri som för studerande med svenska som modersmål och att de genomförs inom tre månader från kursstart av läraren i kursen eller speciallärare/pedagog. Den vanligaste konsekvensen är individuell läs- och skrivträning. Åtgärderna utvärderas kontinuerligt men trots detta räcker inte stödet till för att den studerande ska nå kursmålen. Bäst fungerar kartläggning och stöd när en speciallärare genomför kartläggningen, ett åtgärdsförslag upprättas och den studerande har studievana från hemlandet.

Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket. Det är flera faktorer som spelar roll förandraspråkselevers trivsel så som lokaler, samhörighet ochpedagogiska insatser som utmanar eleverna samtidigt som destöttar. Framtida forskning och utbildning behövs inom ämnet föratt säkra framtidens andraspråkselevers positiva upplevelser iskolan.