Skönlitteratur ska inkluderas i alla SVA-kurser (1, 2, 3) på gymnasiet enligt Gy11. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll SVA-lärarstudenter tycker att skönlitteraturen bör ha i SVA-undervisningen. Uppsatsen ämnar svara på vilken funktion studenterna tycker att skönlitteraturen fyller i SVA-undervisningen, hur de ser på skönlitteraturens plats i styrdokumenten och även hur SVA-lärarutbildningen har förberett dem för framtida skönlitterär undervisning i SVA. Metoden för studien är kvalitativ intervju, dels genom fokusgruppintervju och dels genom uppföljande individuella intervjuer. Informanterna är sex SVA-lärarstudenter på ämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Resultatet visade att informanterna menar att skönlitteratur kan bidra till språkutveckling, identitetsskapande och omvärldskunskap och därav bör ha en given plats i SVA-undervisningen. Däremot upplever informanterna sig mindre väl förberedda inför att undervisa om skönlitteratur i SVA, då deras egen SVA-lärarutbildningen innehåller för lite skönlitteraturundervisning och för liten praktisk anknytning.

Jag skriver oftast musik på engelska men har länge önskat utveckla mitt låtskrivande på svenska. Denna önskan har tidigare inte fått plats i mitt konstnärskap främst på grund av att mina låtidéer alltid föds på engelska. Syftet med min uppsats är att undersöka skillnaderna i resultat och arbetsprocess i att skriva en låt på svenska istället för att skriva en låt på engelska genom att översätta tre redan existerande engelska låttexter till svenska. Under skrivprocessen försökte jag hitta lust och inspiration till arbetet för att hålla kreativiteten igång och undvika att ta avstånd från uppgiften på grund av känslan av tvång. Vid inspelningsprocessen försökte jag i möjligaste mån imitera vokalfraseringen på den engelska texten samtidigt som svenskan inte fick låta onaturlig eller krystad. Därefter lät jag en lyssnargrupp bestående av fem informanter läsa och lyssna igenom låttexterna till en demoproduktionsbakgrund och samla in deras tankar, reflektioner och åsikter kring dessa låtar. Resultatet bestod av tre låtar på två olika språk. Lyssnargruppens åsikter varierade men en kunde dra flera lärdomar om att skriva på svenska istället för engelska via deras kommentarer, mina reflektioner och litteratur från bland annat Hillered (2009) och Lilliestam (2010). Diskussion och reflektion består bland annat av vokalfraseringens betydande roll i en låts text, konsekvenserna av att skriva och lyssna på en text skriven på sitt förstaspråk, hur olika perspektiv och pronomen påverkar en låttext, samt hur direkta raka texter kan skapa starkare associationer hos en människa än öppna abstrakta sådana.

Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur högläsning i år fyra, fem och sex genomförs på en skola samt lärares och elevers uppfattningar om högläsning. Metoderna som användes i undersökningen var tre observationer, tre semistrukturerade intervjuer med lärare och tre semistrukturerade intervjuer med elevgrupper. Resultaten visar hur tre olika högläsningslektioner genomförs. Resultaten illustrerar också att lärare ser läslust och läsförståelse som de viktigaste faktorerna för högläsning och att elever bland annat uppfattar högläsningen som ett skönt avbrott till den ordinarie undervisningen. Resultatdiskussionen tyder på att observationer, lärarintervjuer och elevgruppsintervjuer visar på en samstämmighet och kan kopplas till forskningsgrundade lässtrategier.

Svenska översättningar av Brief Electricity and Magnetism Assessment (BEMA) och Conceptual Survey of Electricity and Magnetism (CSEM) har gjorts. BEMA och CSEM är forskningsbaserade flervalsprov som testar konceptuell förståelse inom elektromagnetism och kan vara utgångspunkt för en fysikundervisning med fokus på konceptuell förståelse på flera nivåer av utbildning. Originalfigurer har använts med en figur modifierad för att förtydliga positionen av en partikel (CSEM uppgift 15). För att motivera översättningarna har det argumenterats för en konceptuell fysikundervisning i kontrast mot en traditionell. Detta gjordes utifrån Skolverket, en rapport ifrån Skolinspektionen och ett flertal publikationer inom Physics Education Research (PER). Speciellt har det argumenterats för en konceptuell fysikundervisning inom elektromagnetism genom att en översikt av de konceptuella utmaningar som området ofta innebär för elever har presenterats. Vid tillfällen har det också givits riktlinjer för hur utbildare kan gå tillväga för att bemöta dessa utmaningar. Utifrån aspekterna svårighetsindex, träffsäkerhet och reliabilitet inom Classic test Theory (CTT) kan BEMA och CSEM anses vara likvärdiga. Den som vill använda BEMA eller CSEM bör därför främst, och kanske också enbart, kolla på vilket av testerna som innehållsmässigt bäst stämmer överens med den aktuella kursen. BEMA och CSEM är innehållsmässigt väldigt lika och har flera uppgifter gemensamma, samtidigt som det finns skillnader, till exempel testar BEMA förståelse för elektriska kretsar medan CSEM inte gör det. Antar vi att BEMA och CSEM är likvärdiga utvärderingsverktyg, och eftersom båda består av ungefär lika många (31 och 32) uppgifter samt enbart flervalsfrågor, kan de användas som för- och eftertest inom samma grupp eller parallellt om två grupper ska testas inom samma kurs. Uppgifter om elektriska kretsar kan då behöva uteslutas ifrån BEMA för en bättre innehållsmässig överensstämmelse mellan proven. CTT är beroende av testgrupp, och eftersom de CTT resultaten som presenteras är baserade på amerikanska collegestudenter kan det vara lämpligt att som utbildare undersöka om BEMA och CSEM även är likvärdiga inom den kontext som de ska användas. / Swedish translations of Brief Electricity and Magnetism Assessment (BEMA) and Conceptual Survey of Electricity and Magnetism (CSEM) have been made. BEMA and CSEM are research-based multiple choice tests on conceptual understanding of electromagnetic concepts. They can be used as a starting point for physics teaching with emphasis on conceptual understanding at several levels of education. Figures are from the original tests with one figure modified in order to clarify the position of a particle (CSEM question 15). In order to motivate the translations I make a case for a conceptual approach to physics teaching in contrast to a traditional. This was based on the Swedish National Agency for Education, a publication from the Swedish School Inspectorate and several publications within Physics Education Research (PER). I Specifically make a case for a conceptual approach to physics teaching within electricity and magnetism with an overview of common student difficulties. Occasionally guidelines for how educators can deal with these challenges are given. Based on the aspects difficulty, discrimination and reliability within Classic test Theory (CTT) BEMA and CSEM can be considered equivalent. Those who wish to use BEMA or CSEM should therefore mainly, and perhaps only, decide which test to use based on which test that best matches the course in terms of covered content. Contentwise BEMA and CSEM are very similar and have many questions in common. However, there are differences between them. For example, BEMA tests understanding regarding electric circuits while CSEM does not. If we assume that BEMA and CSEM are equal in quality and combine this with the fact that they are made out of almost the same amount of questions (31 and 32) that are only multiple choice, BEMA and CSEM can potentially be used as pre- and post-tests within the same group or in paralell if two groups are to be tested within the same course. In order to match the two tests in terms of content, electric circuit questions could be omitted from BEMA. CTT results depend on the tested group, and since the CTT results that are presented is based on American college students, further investigation is needed to ensure that they are equivalent also in the Swedish context.

Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högläsning påverkar elevers läsförståelse i kursen svenska 1 på gymnasiet samt hur gymnasieelever ser på högläsning som ett arbetssätt i svenskämnet. 38 elever som studerar på ett teoretiskt program deltog i undersökningen. Datainsamlingen bestod av en läsförståelseövning med en efterföljande kvantitativ åsiktsenkät samt en kvalitativ undersökning i form av en fokusgrupp. Resultatet visade att högläsningen till viss del påverkade elevernas läsförståelse negativt med färre producerade svar per elev än efter tyst läsning. Enkätsvaren påvisade att ungefär hälften av eleverna var likgiltiga inför arbetssättet, men flera för- och nackdelar togs även upp. Slutsatsen av studien är att högläsning kan användas i svenskämnet för att variera innehållet, men att elever i stor grad känner sig likgiltiga inför arbetssättet och elevernas läsförståelse påverkas inte till det bättre.

Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.

No description available.

This study investigates how men are portrayed in two different textbooks designed for courses in English 5 and Swedish as a second langue 1 at Swedish upper secondary school level. By examining which type of character traits male characters display in mentioned textbooks the goal was to decide whether main characters of the male sex are portrayed as gender stereotypical or not. Discourse analysis, social constructionism theory and systematic functional linguistics have been used to reach the conclusion that examined textbooks do portray male characters in a gender stereotypical manner. The results show that nine out of ten characters have stereotypically male character traits. The two most common characteristics are successful and aggressive.