Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten & Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent. / Program: Civilekonomprogrammet

En kvalitativ textanalys på ett antal svenska grundskoleböcker i samhällskunskap för att undersöka om det finns en differens mellan olika läroböckers demokratimodeller.

This bachelor thesis takes the quality term about film from the Swedish Film institute’s founder, Harry Schein and puts it in a historical and present context. Quality films as Schein puts it will be analysed in relation to SFI and Folkets Bio’s national and local association, and through this the relationship between SFI and Folkets Bio will indirectly be analysed. To do this I had to put both SFI and Folkets Bio in a historical and present context where the quality term is in focus since the 1960s. The quality term is further explained with a couple of auteur theories by different film theorists because of the term’s close connection to one of Sweden’s or the world’s most recognizible auteurs, Ingmar Bergman. Because of Folkets Bio’s usage of the term in later years I found it to be a fleeting one that in the 1960s was not close to Folkets Bio, but has changed and is today a big talking point of the association. This allowed me to make a reception study based on reviews from film critics of different news outlets. Based on the insights of Janet Staiger’s reception theory on how film critics review art and avant-garde cinema, I picked three films that were distributed by Folkets Bio’s national association and screened at the local association of Växjö, Sweden. I also use interviews with two people working in the local association and the audience count for the three films that are analysed. My intention with this is to see how both the population and the local association of Växjö look at quality film. What I found was that the local association in Växjö did not want to market the films they are showing as quality film because of the term’s exclusion as something that is high cultured and not for the ”people” which Folkets Bio was meant for in their beginning in the 1970s.

Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för att integrera och etablera asylsökande personer i det svenska samhället. Jag vill också ta reda på vilka konstnärliga samt sociala möjligheter och utmaningar ett sådant arbete kan innebära. Jag arbetar som kyrkomusiker inom Svenska kyrkan och har därför valt att bjuda in asylsökande till en av kyrkans körer. Jag har strävat efter en ömsesidig integration, där både de etablerade svenskarna och de nyanlända asylsökande kan lära av varandra och bidra till nya erfarenheter och synsätt. Förutom att själv beskriva hur processen har gått till med hjälp av ett löpande protokoll har jag även intervjuat fem personer som är kopplade till kören och försökt återge deras bild av hur arbetet fungerat. Studien visar bl.a. att kören kan vara en gemenskapsfrämjande plattform där alla får delta på lika villkor och att det finns goda chanser att utöva och praktisera det svenska språket. Studien visar också att det finns både konstnärliga möjligheter och utmaningar i att arbeta med körsång som integration. Studien har frambringat en del frågor som jag anser vara av värde att utforska vidare, t.ex. "Hur kan svensk och arabisk musiktradition mötas?" och "Hur kan musiken fungera i religionsdialog?"

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och  andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och  erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

Den svenska väljarstrukturen har genomgått ett politiskt värderingsskifte, från att enbart präglas av en ekonomisk och materiell höger/- vänsterskala till att utmanas av en postmateriell kulturell dimension som fångar upp grundläggande motsättningar i frågor om nationalstatens gränser och globaliseringens konsekvenser. Den kulturella dimensionen brukar delas in två polariserade riktningar. Gröna, alternativa, och liberala värderingar, även kallade GAL, ställs emot värderingar som är traditionella, auktoritära, och nationalistiska, även kallade TAN. Som ett bidrag till den statsvetenskapliga debatten om postmaterialism och GAL/TAN- skalan syftar denna uppsats till att analysera vad den kulturella dimensionen innebär för det politiska klimatet i Sverige. Med grund i Ronald Ingleharts postmateriella teori undersöker studien hur den svenska väljarskarans syn på postmateriella frågor utvecklats mellan 2010 och 2018. Undersökningen appliceras på valundersökningar i väljarbeteende inom ramen för den valda tidsperioden. Resultaten visar en värderingsökning i postmateriella frågor mellan 2010- 2018, samt en värderingsminskning av materiella fördelningspolitiska frågor under samma period.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare med svenska som andraspråk utifrån förskollärarnas perspektiv samt erfarenheter. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Hur kommunicerar förskollärarna med vårdnadshavare som har svenska som andraspråk? Hur arbetar förskollärarna för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Vi har undersökt hur förskollärarna arbetar för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet. I förskollärarnas kommunikation med vårdnadshavare med svenska som andraspråk används olika kommunikativa verktyg. Arbetet med att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk mer delaktiga i verksamheten är utmanande enligt förskollärarna på grund av språkliga- och kulturella skillnader. Vårt resultat visar dock att förskollärarnas engagemang och nyfikenhet gentemot vårdnadshavare kan skapa en större delaktighet. Resultatet av studien visar på vikten av kunskap hos förskollärare när det kommer till att bemöta vårdnadshavare på ett professionellt sätt. Det har framkommit att förskollärarens kompetens har en betydande roll i mötet med vårdnadshavare samt för att göra dem delaktiga i verksamheten.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att <em>plugga</em> inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status. Det visade sig att alla elever utom en ansåg att flickor och pojkar skriver olika.</p><p> </p><p>I undersökningen fick eleverna först läst en text och därefter svarat på frågor. Frågorna berörde elevernas uppfattning om texten, perception, deras attityder till skrivandet och till genus och skrivandet. I analysen tittade jag bland annat på elevernas erfarenhet av literacy och jag jämförde antal ord och pronomen mellan flickor och pojkar. Texten eleverna läste var skriven i jagform, könsneutral, till sista ordet då det visade sig handla om homosexuellkärlek. Texten kan ha varit genusprovocerande får några elever, vilket då påverkat undersökningen. Reliabiliteten skulle öka om undersökningen fick samma resultat med en annan forskare vid en annan tidpunkt och med en annan typ av text.</p><p> </p><p>Vid en generalisering av resultaten tycker flickorna att: det är kul att skriva i skolan, det är lättast att skriva om känslor, de reflekterar över hur de skriver och de skriver längre texter. Pojkarna tycker: inte om att skriva i skolan, de skriver kortfattat, de skriver inte om känslor, de reflekterar inte över hur de skriver. Elevernas uppfattningar om kvinnligt och manligt skrivande är kopplat till traditionella könsmönster - flickor känner och pojkar är känslolösa.</p>

<p>Av styrdokumenten som berör grundskolans tidigare år framgår tydligt avsikten att förmedla en vidgad syn på kunskapsbegreppet som också innefattar de praktiska och estetiska uttrycksformerna och inte bara de intellektuella sådana. Kunskapssynen här tycks vila på att de olika språkliga uttrycksformerna som muntligt och skriftligt språkande, drama, lek, rörelse, musik och bildskapande får en likvärdig status. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken relevans fem pedagoger ser mellan en integrering av musik/rytmik och svenskämnet, med fokus på språkutveckling, samt att titta närmare på hur det praktiska arbetet kan se ut enligt pedagogerna. För att klargöra syfte har jag arbetat med följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har just dessa pedagoger om en integrering av musik/rytmik med svenskämnet? Hur kan arbetet med att integrera musik/rytmik med svenskämnet se ut i praktiken enligt dessa pedagoger? Finns det några hinder i vägen för detta arbetssätt? Som teoretiska utgångspunkter presenteras forskning som belyser hur språkutveckling och musik/rytmik kan ha naturliga knytpunkter. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem lärare och har en fenomenografisk forskningsansats som strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar bland lärarna. Resultatet visar bl.a. att lärarna finner en relevans mellan musik/rytmik och svenskämnet på så sätt att de uppfattar musiken som främjande för barnens talspråk, uttal, minnesfunktion och perceptionsförmåga. De talar vidare om musikens motivationshöjande effekt samt om musiken förmåga att som estetiskt ämne komplettera de mer teoretiska ämnena som ett stöd för språkutvecklingen. Eventuella hinder som tas upp är bristande musikkunskaper hos svenskläraren eller klassläraren, tidsaspekten och samarbetsfrågor mellan olika lärare. Analysen visar på olika tolkningsmöjligheter av det empiriska materialet kopplat till studiens teoretiska kunskapsbakgrund.</p>