Den här uppsatsen beskriver arbetet bakom föreställningen Figaro. Figaro är en omarbetad och nedkortad version av Mozarts älskade opera Figaros bröllop. Föreställningen har arbetats fram utifrån ett genusperspektiv och har gemensamt skapats och formats av hela sångensemblen och dirigenten. Ambitionen har varit att behålla operans ursprungliga hierarkier och maktförhållande mellan rollfigurerna, men att göra en översättning av handlingen till modern tid. Ett stort arbete har gjorts med att försöka skapa situationer och rollfigurer som känns verklighetstrogna. I föreställningen vill vi synliggöra några av de strukturer och mönster som vi är vana att möta på operascenen, på våra arbetsplatser och på musikhögskolan. Central i handlingen står Rosina Almaviva och hennes förhållande till de övriga karaktärerna. / <p><strong>Figaro</strong> </p><p>Musik: W A Mozart</p><p>Libretto: L. da Ponte, sv. översättning Britt G. Hallqvist</p><p>Bearbetning musik: Sofia Winiarski, Cecilia Eriksson, Ninni Molin,</p><p>Bearbetning text: Nils Löfgren och Cecilia Eriksson</p><p>Regi: Ninni Molin, Nils Löfgren, Cecilia Eriksson och Sofia Winiarski</p><p>Göran Almaviva: Viktor Rydén</p><p>Rosina Almaviva: Cecilia Eriksson</p><p>Susanna: Anna Sandström</p><p>Figaro: Nils Löfgren</p><p>Cherubino: Linnéa Törnqvist</p><p>Marcellina: Ninni Molin</p><p>Bartolo: Martin Hillberg</p><p>Basilio: Patrik Kesselmark</p><p>Dirigent: Sofia Winiarski</p><p>Violin: June Gustavsson Lyng (Konsertmästare) Emma Alrikson, Markus Bäckerud, Antonia</p><p>Somersalo, Siri Sperling</p><p>Viola: Doris Mägi, Lila Arha, Ellen Alveteg</p><p>Cello: Rebecka Ericsson, Erik Elvkull</p><p>Kontrabas: Linnea Fredriksson</p><p>Flöjt: Kajsa Nilsson</p><p>Oboe: Gabriela Dogaru, Victor Sjögren</p><p>Klarinett: Astrid le Clercq</p><p>Fagott: Gabriella Varga Karlsson, Jonathan Bauer</p><p>Trumpet: Ludwig Frydén Kristensson</p><p>Horn: Mikael Larsson</p><p>Timpani: Henrik Wassenius</p><p>Recitativ: Sofia Winiarski</p>

Många par i dagens samhälle väljer att gifta sig, men när ett par tar beslutet att de ska gifta sig får de valet att antingen välja att gifta sig borgerligt eller kyrkligt. Länge har normen i det svenska samhället varit att gifta sig kyrkligt, men i dagens samhälle blir det vanligare med borgerliga vigslar. Syftet med denna rapport är att undersöka olika sorters källor såsom bloggar, forum och artiklar och hur människor resonerar kring vigselval och vad som påverkar deras val av vigsel. De teoretiska begrepp som behandlas är norm och tradition och vilka uppfattningar som finns kring dessa koncept i relation till vigsel. Tidigare forskning har visat att begrepp som Gud, tradition och sociala omständigheter är de som förekommer främst i resonemanget vid vigselval. Normen har bland borgerligt samt kyrkligt gifta par visat sig vara det stora kyrkbröllopet. Tradition är ofta förknippat med klädval, kyrkan och ritualiseringen kring bröllopet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys, där texten tolkas och innebörden i vad som står i källorna tas ut och analyseras. Resultatet visade att den överensstämmer bra med tidigare forskning, då Gud och tradition står i centrum vid resonemanget, men även att utformningen av vigseln och möjligheterna till detta har en stor roll i beslutet. Normen att gifta sig kyrkligt finns kvar ur ett traditionsperspektiv, men mycket av detta kan kopplas till föreställningar och fördomar som finns hur en borgerlig respektive kyrklig vigsel brukar gå till. En slutsats som går att dra är att Gud är det mesta centrala begrepp för vigselval, och att fördomar om regler och ritualer vid de olika vigslarna finns kvar i samhället samt att normen om bröllop fortfarande är kyrkbröllop.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om tre olika tidningars inställning till monarkin speglas i hur två kungliga bröllop presenteras. Den undersökta perioden gäller den 18, 19 och 20 juni 1976 då kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig samt samma datum år 2010 då kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifte sig. De tidningar som ingår i studien är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Svenska Damtidning. Materialet som undersökts är artiklar som handlar om bröllopen. I studien har totalt 297 artiklar och 14 bilder med rubriker analyserats. Arbetsmetoden som valts är en kombination av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bildanalys. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteorin, dagordningsteorin och nyhetsvärdering. Uppsatsens slutsats visar att tidningarna under 1976 speglade sin inställning till monarkin tydligare än under 2010.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker. Bröllopet kan ge vinster i form av praktiska (ekonomiska/juridiska) fördelar så väl som trygghets-, sociala och känslomässiga vinster. Bröllopet kan även ses som ett feminitetsprojekt, eftersom kvinnan genom bröllopet får möjlighet att visa upp den femininitet/respektabilitet som kan ge vinster för henne, enligt Bourdieus kapitalteori. Bröllopet kan även ses som ett stort skådespel, enligt Goffmans dramaturgiska teori, där de deltagande får möjlighet att framställa sig själva på det sätt de vill uppfattas. Slutligen kan bröllopet även ses ur ett etnologiskt perspektiv, där seden är ett sätt att markera övergångar i livet och tidens gång, samt att hedra och skymfa deltagare.

<p>Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.</p><p> </p><p>Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring <em>för</em> respektive <em>emot</em> det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för<strong>- </strong>respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.</p><p> </p><p>Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är <em>emot</em> bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är <em>för</em> bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.</p><p> </p><p>Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.</p><p> </p><p>Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.</p><p> </p><p>Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.<strong> </strong></p>

Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.   Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.   Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är emot bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är för bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.   Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.   Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.   Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.

<p>Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel. Tyngdpunkten i examensarbetet har legat på det praktiska arbetet med att brodera denna nya klädsel. Målsättningen har varit att återskapa brudpallen till ett utseende som är så representativt som möjligt för det tidiga 1900-talet i Sverige. Valet av broderi för brudpallen föll på ett jugendmönster från 1905, tillhörande Röhsska Museet i Göteborg.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan. Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv. Den har baserats på 822 analysenheter ur tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet Snällposten och Västerbottens Folkblad. Resultatet har sammanställts i diagram, tabeller, listor och förklarande text. Studien visar att det finns skillnader mellan både tidningarna och mellan åren. Resultatet indikerar att tidningarnas politiska färg har haft betydelse för vad som publicerats, främst 1932 och 1976. 2010 märks det istället att en mer nöjesinriktad journalistik har tagit över. Undersökningen visar även att sagomorfologins 31 funktioner inte fanns representerade i bröllopsrapporteringen, men däremot att språket i tidningstexterna om bröllopen tenderade att dra paralleller till sagan. Slutsatsen som har dragits är att historier om fantastiska sagobröllop säljer bättre än kritiska ledare mot monarkin. Nyhetsvärderingen har därmed förändrats i takt med att kommersial-iseringen brett ut sig.

Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel. Tyngdpunkten i examensarbetet har legat på det praktiska arbetet med att brodera denna nya klädsel. Målsättningen har varit att återskapa brudpallen till ett utseende som är så representativt som möjligt för det tidiga 1900-talet i Sverige. Valet av broderi för brudpallen föll på ett jugendmönster från 1905, tillhörande Röhsska Museet i Göteborg.