No description available.

I Antingen är du för eller emot – är du emot så är du dum utförs en kvalitativ studie, baserad påintervjuer, av präster och pastorer inom Svenska kyrkan respektive Pingstkyrkan. Syftet är attundersöka prästerna och pastorernas ställningstagande i frågan gällande homosexualitet ochsamkönad vigsel. I resultatdelen presenteras prästerna och pastorernas intervjuer genommeningskoncentrering, där intervjuerna sammanfattas under respektive meningskategori. Ianalysen framgår att två präster ställer sig positivt, medan en av prästerna och alla pastorer ställersig negativt och frågande till homosexualitet och samkönad vigsel.

Många par i dagens samhälle väljer att gifta sig, men när ett par tar beslutet att de ska gifta sig får de valet att antingen välja att gifta sig borgerligt eller kyrkligt. Länge har normen i det svenska samhället varit att gifta sig kyrkligt, men i dagens samhälle blir det vanligare med borgerliga vigslar. Syftet med denna rapport är att undersöka olika sorters källor såsom bloggar, forum och artiklar och hur människor resonerar kring vigselval och vad som påverkar deras val av vigsel. De teoretiska begrepp som behandlas är norm och tradition och vilka uppfattningar som finns kring dessa koncept i relation till vigsel. Tidigare forskning har visat att begrepp som Gud, tradition och sociala omständigheter är de som förekommer främst i resonemanget vid vigselval. Normen har bland borgerligt samt kyrkligt gifta par visat sig vara det stora kyrkbröllopet. Tradition är ofta förknippat med klädval, kyrkan och ritualiseringen kring bröllopet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys, där texten tolkas och innebörden i vad som står i källorna tas ut och analyseras. Resultatet visade att den överensstämmer bra med tidigare forskning, då Gud och tradition står i centrum vid resonemanget, men även att utformningen av vigseln och möjligheterna till detta har en stor roll i beslutet. Normen att gifta sig kyrkligt finns kvar ur ett traditionsperspektiv, men mycket av detta kan kopplas till föreställningar och fördomar som finns hur en borgerlig respektive kyrklig vigsel brukar gå till. En slutsats som går att dra är att Gud är det mesta centrala begrepp för vigselval, och att fördomar om regler och ritualer vid de olika vigslarna finns kvar i samhället samt att normen om bröllop fortfarande är kyrkbröllop.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker. Bröllopet kan ge vinster i form av praktiska (ekonomiska/juridiska) fördelar så väl som trygghets-, sociala och känslomässiga vinster. Bröllopet kan även ses som ett feminitetsprojekt, eftersom kvinnan genom bröllopet får möjlighet att visa upp den femininitet/respektabilitet som kan ge vinster för henne, enligt Bourdieus kapitalteori. Bröllopet kan även ses som ett stort skådespel, enligt Goffmans dramaturgiska teori, där de deltagande får möjlighet att framställa sig själva på det sätt de vill uppfattas. Slutligen kan bröllopet även ses ur ett etnologiskt perspektiv, där seden är ett sätt att markera övergångar i livet och tidens gång, samt att hedra och skymfa deltagare.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. I resultatet presenteras det i vilken grad de olika kyrkorna anpassar sin religiösa praktik utifrån syftets utgångspunkter, samt hur de skiljer sig från varandra. Resultatet visar på att den största skillnaden mellan de respektive kyrkorna är på dopet och konfirmationen. Resultatet visar också hur interaktionen är mellan församlingsledare och församling i de respektive kyrkorna.

No description available.

With this study we aim to learn more about the relationship between digitalization and the swedish church. We have interviewed two priests and two other persons – one who got married about five years ago, and one who, at the time of writing, is getting married in a few weeks. In addition to the interviews we found some earlier research that were relevant to us, which we read and compared to the empirics we got from the interviews. In our study we have taken qualitative research into practice since we want our interviewees to really share their points of view on the organisation’s usage of digital media. We developed a prototype which we used to approach the problems and get knowledge about them. The lo-fi prototype was a website were couples could reserve a date for a wedding at a specific church, as well as plan and frame up their wedding. We found out that there are no perceived need today to digitize the process of reserve and plan a wedding, even if our prototype would ease some aspects of the process. The main reason for this is the importance of meeting in real life, which digitaliation tend to leave out.

<p>Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om <em>rite de passage. </em>Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen.</p><p>Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete.</p><p>Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs <em>rite de passage </em>till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.</p>

<p>Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa. För de informanter som är för beslutet utgör olika typer av kärleksmotiv samt hermeneutiskt medvetna tolkningar grunden för deras uppfattningar.</p>

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa. För de informanter som är för beslutet utgör olika typer av kärleksmotiv samt hermeneutiskt medvetna tolkningar grunden för deras uppfattningar.