Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar. Att det introduceras en ny läroplan tycks inte påverka synen på litteratur och skönlitterär läsning nämnvärt. Ett genomgående drag är att litteratur och läsning av litteratur är utvecklande för eleven. Litteraturläsning har en fortsatt stark ställning i skolans svenskämne trots närvaron av ett vidgat textbegrepp. Ett genomgående drag för de tre läroplanerna är att det talas sparsamt om läsning och litteratur i styrdokumenten.

No description available.

No description available.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden. Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap. Teoridelen avslutas med analysmodeller som används i uppsatsens analys. Det empiriska materialet är uppdelat i sex kategorier. Dessa sex delar är: Entreprenörskap och organisation i styrningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i ledningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i verksamhet, entreprenörskap och organisation i styrdokument, samt socialt entreprenörskap i församlingarna. Resultatredovisningen sker genom att de fem fallförsamlingarna redovisas utifrån de ovan nämna katergorierna. Anlaysen av resultatet sker genom att entreprenörskap analyseras utifrån ett kollektiv- och individprespektiv. Det görs utifrån teorier om människor, resurser och situationer, sammanhang och system, tillfällen och processer samt avtal och former. I analysen går att utläsa flera olika förekomster och betingelser för entreprenörksap utifrån mänskliga, processinrikade och organisatoriska fenomen. Slutsatserna och den avslutande disskussionen utgår från de de betingelser som finns för entreprenörskap och hur förkomsten kan visa på entreprenörskap som fenomen i Svenska kyrkan. Entreprenörskap förekommer på flera olika nivåer i verksamheten och det finns förutsättningar för att utveckla entreprenörskapet ytterligare samtidigt som det kan finnas fenomen som motverkar entreprenröskap. Avslutningsvis sker en kort metodreflektion och förslag ges till fortsatt forskning. / The research question on which this thesis is based is in what way entrepreneurship occurs in the Church of Sweden. This question is answered by analyzing such conditions and occurrences as a phenomenon in the governance and leadership function in the operation of the Church of Sweden. The purpose of the thesis is to investigate conditions and occurrences of entrepreneurship in the Church of Sweden through existing processes, systems and ceremonial forms in the organisation. The abduction method is used interactively with the hypothetical deductive method and the inductive method.   Various theories of entrepreneurship are presented, as well as various types of organisations. The theoretical section concludes with analysis models that are used in the analysis in the thesis. The empirical material is presented based on various categories, which include entrepreneurship and organisation in the control function and leadership function in the Church of Sweden as well as in operations and governing documents.   The results are analyzed by viewing entrepreneurship based on a collective and an individual perspective. In the analysis it is possible to interpret a number of different occurrences and conditions for entrepreneurship based on human, process-oriented and organisational phenomena. The conclusions and concluding discussion proceed from the conditions that exist for entrepreneurship and how its occurrence may demonstrate entrepreneurship as a phenomenon in the Church of Sweden. Entrepreneurship occurs at several different levels in the organisation, and prerequisites exist for developing entrepreneurship further while there may also be phenomena that work against entrepreneurship. Finally there is a brief reflection on methodology, with proposals for continued research.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlända invandrare – myndighetspersoner, SFI-lärare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken präglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegränsad svenskundervisning. Fokus låg på invandrare med kort utbildningsbakgrund. Datainsamlingen byggde på semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats. Resultatet uppvisar klara tecken på motsägelsefullhet angående den rådande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nämnare när det gäller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, något som mestadels beror på de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar. Av lärarna ses SFI främst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se på utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument. Detta i sin tur skapar stor förvirring inte minst bland SFI-eleverna och försvårar deras väg i det svenska samhället.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun.   Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier.   Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Flera av lärarna menar att stöd i modersmålet är viktigt. Men att stödja utvecklingen av modersmålet ser många lärare som svårt och lägger ansvaret på modersmålslärarna och föräldrarna. Studien visar också att det krävs extra mycket tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever på ett likvärdigt sätt. Men tyvärr finns det varken tillräckligt med tid eller resurser på dessa skolor anser lärarna.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra. Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion. Lärarna använde sig av ett varierat läsmaterial där såväl skönlitteratur som läromedel blev en central del i undervisningen. Litteraturen används även den på ett varierat sätt såsom i form av parläsning, högläsning och tyst enskild läsning. Gällande samtal fann vi att det sällan samtalas om det lästa, utan istället runtomkring läsningen.

The purpose of these studies is to see how the reception and education of non-Swedish speaking newcomers are organized in a small county, and what you can do to improve this process to achieve a better and quicker integration into the Swedish language and society. To do this, interviews have been performed with four headmasters and different categories of teachers representing all schools in the actual county. In the result it was clear that both headmasters as teachers saw a need to change   and improve reception to provide consistent but flexible support. The headmasters wanted to create written instructions to assure equivalence between the different schools. The majority of teachers wanted to change the current system whereby some pupils, based on their origins, were placed in a preparatory class to learn the language whilst others were placed directly into a Swedish class. All teachers also thought that the help the non-Swedish speaking newcomers were offered was insufficient. The conclusion is that the county must decide and create instructions according to Skolverket’s recommendations and it also ought to offer all pupils the possibility of learning the basis of the language in a preparatory class. The county needs to create a system of estimating the language level of pupils speaking Swedish as a second language and decide a suitable level before placing them into a Swedish class. On the basis of the language level the county also needs to decide which and what further help the individual pupil needs to achieve the goals in his education.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel.   I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel. Resultatet visar att interventionsgruppen lärde sig fler ord än kontrollgruppen.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser. Det är också skillnad på hur mycket flickor och pojkar läser. Eleverna ägnar relativt lite tid åt att läsa böcker jämfört med vissa andra aktiviteter. Flickor och pojkar ägnar heller inte lika mycket tid åt att läsa böcker.