Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris. Litteraturen består främst av Gunnel Karlsson, Eva Ekstrand och Hulda Flood. Hermeneutisk metod används för att förstå texternas syfte och kunna sätta dem i ett sammanhang. Resultatet av undersökningen visar att kvinnoförbundet fungerade både som en stödtrupp och påtryckare mot partiet. Ur genuskontraktets synpunkt utmanade kvinnorna genuskontraktet när de motsatte sig manliga partikamraters åsikter vilket skedde bland annat i atomvapenfrågan. Under båda decennierna kämpade kvinnoförbundet främst för kvinnofrågor även om en del andra frågor diskuterades främst under andra decenniet.

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta. Med en mer reflekterande syn på sitt arbete, skulle fler pedagoger vara mer medvetna om hur de faktiskt undervisar och hur undervisningen och arbetsmaterialet passar just hans/hennes klass. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur svensklärare arbetar med och hur de får in grammatiken i undervisningen. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på grammatik? Vilka arbetssätt används i svenskämnets grammatikundervisning? Kan man se någon skillnad på grammatikundervisningen i svenskämnet gentemot i de moderna språken. Metod: Vi har utfört elva kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 7\20139. Den analysmetod vi använt oss av är meningskoncentrering, tolkning med hermeneutik som ett verktyg, och narrativ strukturering. Som ett komplement till lärarintervjuerna har vi utfört 73 elevenkäter. Dessa har vi sammanställt för att sedan kunna diskutera och jämföra resultatet med lärarintervjuerna. Vår undersökning visar att de lärare som deltagit i vår empiriska studie använder sig av liknande arbetssätt i sin grammatikundervisning. Något som de flesta pedagogerna anser vara svårt är att motivera grammatikstudierna för eleverna. Vi kan också konstatera att de flesta lärarna i vår undersökning inte integrerar grammatiken med de övriga momenten i svenskämnet. En del resultat som framkom i elevenkäterna stöder det lärarna säger i sina intervjuer, men resultatet visar också att elevernas och lärarnas uppfattningar i vissa avseenden skiljer sig åt.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn. De presenterar ordklasserna isolerat och grammatiken är produktorienterad, där reglerna redovisas först och åtföljs av tillrättalagda prototypexempel utan sammanhang. Konsekvenserna av detta kan troligen leda till att eleven upplever grammatikmomentet som avskilt från svenskämnets övriga delar och från det verkliga språket. Samtliga läroböcker har en formaliserad framställning som sannolikt inte leder till ett funktionellt lärande. Analysen visar dock att en av läroböckerna har en mer funktionell kunskapssyn då den har korta, enkla och elevnära beskrivningar med en tydlig typografi. Den för till viss del även en diskussion kring att ordklassindelningen inte är helt oproblematisk.

Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift. Resultatet visar att samtliga präster tycker att samverkan är viktigt och att majoriteten ställer sig positiva till en ökad samverkan. Enigt bland prästerna är att tystnadsplikten är viktig i deras arbete men att den inte utgör ett hinder för samverkan med socialtjänsten. Trots den positiva synen till samverkan och att tystnadsplikten inte utgör ett hinder tycks präster sällan komma i kontakt med socialtjänsten i sitt arbete.

Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut. Framgångsrika organisationer kräver ett tydligt ledarskap, föregångsmannaskap och en tydlig värdegrund. Vår uppfattning är att den individuella friheten är för generös, kontraproduktiv och konfliktskapande. En organisations mål och uppgift är ett av de viktigaste instrumenten för att utveckla och anpassa en organisation. Vi har mycket svårt att se kopplingen mellan uppgift och organisation inom Svenska kyrkan. Vår uppfattning är att verksamheten skulle vinna på att reformeras helt eller delvis. / The purpose of this paper is to take the given structure and organization, with existing staff and employees, and to identify and analyze the most significant areas of conflict in the Swedish Church. And also seek explanations for these conflicts based on organizational and / or managerial factors.Our findings indicate that the organizational issues which have caused criticisms directed against the Church in recent decades, persists even today. The Swedish Church is a large, complex and bureaucratic organization with dual structured character constituted by two parallel organizational structures with both synodical and a spiritual structure. We have noticed that this dual structure together with deficiencies in the individual leadership and an inability to manage conflicts in a constructive way is in itself an enormous source of conflict. There is an ongoing power struggle within the organization and the Bishops' exclusion from the decision-making process can be seen as a manifestation of this struggle. The agency structure (Chaves 1993), which we in our paper refer to as the “democratic-line”, exercises a strong influence over the Church including the spiritual work, which in theory, belongs to the religious authority.The Swedish Church as an organization lacks the ability to change, to adapt the management and structure to the new conditions, to meet the demands of modern leadership and to quickly respond to changes in an increasingly secular world. Which can accord to our finding be explained by deficiencies in leadership, unclear management structure and inability to implement decisions. Successful organizations require clear leadership, pioneering skills and evident set of values. Our comprehension is that personal freedom is too generous, counterproductive and also conflicting in the Swedish Church. Many organizational theories highlight the goal and the mission of the organization as one of the main tools to develop and adapt an organization to changes. We have not been able to see the connection between the task of the Swedish church and the structure of the organization. We believe that the connection between the task and the structure of the organization should be clearer and complete each other. Regarding to, our findings, we believe that the Swedish Church will benefit from an organizational structure change.

No description available.

Han tror på sig själv, medan hon inte vågar är en kvalitativ studie av hur männen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets näringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av män och kvinnor, alltså att männen är handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka. Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet Näringsliv med hjälp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens män och kvinnor. De teorier författaren har utgått ifrån är bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt. Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan är alltså i texterna i SvD Näringsliv osäkrare än mannen och mannen är handlingskraftigare och positivare än kvinnan. Han tror på sig själv, medan hon inte vågar. Detta märker man efter att ha läst alla texter, men det kan vara svårt att se då man endast jämför texterna en och en.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar. Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna. I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan. Vi upplever att de kvinnliga journalisterna på Svenska Dagbladet tar något större plats på redaktionerna än kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. De kvinnliga journalisterna upplever sina arbetsplatser som jämställda, vilket också vi gjort. Däremot kan kvinnorna ibland känna sig särbehandlade i kontakten med intervjupersoner och till exempel få kommentarer som ”lilla gumman”. Den upplevelsen har visat sig vara vanligast hos kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. Vidare visar vår uppsats att den traditionella ämnesfördelningen mellan manliga och kvinnliga reportrar lever kvar till viss del, särskilt på Eskilstuna-Kuriren. I studien av reportrarnas källanvändning visar det dock sig att män och kvinnor i stor utsträckning låter lika många kvinnor som män komma till tals i sina artiklar.

No description available.