Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetssätt och metoder som används i klassrummet för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lärare på fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgår det att skolorna använder varierande arbetssätt för att främja andraspråksinlärning men också vilka arbetssätt som används mest. Resultatet visar också att skolorna har en positiv syn på olika kulturella bakgrunder men även att skolorna använder sig av kulturerna i mindre utsträckning än vad studerad litteratur rekommenderar. Arbetets slutsatser är att lärarna är medvetna om arbetssätten och hur de gynnar flerspråkiga elever samt att de är medvetna om att olika kulturer också bör ha en större roll i undervisningen än de ges nu.

Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag. Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas. Samtliga fall har en vision om att vara innovativa och att det går att kontrollera innovationsprocesser vilket präglar innovationsprocessers initierande, val och konkretiserande. Innovationsprocesser initieras i de fyra fallen genom att företagen har en väldigt hög kunskap inom sina respektive områden och med hjälp av denna kunskap ser de möjligheter att innovera och förbättra saker. Omvärlden kan i vissa fall tvinga företagen att initiera innovationsprocesser. Det är också vanligt att innovationer initieras i samband med kundkontakter och samarbetspartners. Alla företag har en form av gate-system (formellt eller informellt) som utgör det kriterium som innovationer, idéer och möjligheter utvärderas utifrån. Detta system är viktigt för hur företagen väljer, hanterar och kommersialiserar innovationer. Som förslag på vidare forskning ger vi bland annat att skaffa sig en djupare inblick i de olika stegen i processen, hur tillförd ny kunskap verkligen påverkar innovationsförmågan hos ett företag och hur utformningen av dessa ”system” går till.

Sammandrag Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv. Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning. Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag. Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser

I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.

Abstract This study will look at the gipsy’s people’s thoughts about their experience in the Swedish school. I have experience about the gipsy people from my home country Yugoslavia. In most cases, the gipsy people had a hard time and problems to be a part of the society, for example to get a job or finish the elementary school. I’m now living In Sweden and a lot of times I have wonder about gipsy’s situation in our country. Questions like, what is there experience about the Swedish school system? Is there a different if you compare the situation with former days? Is there a different between boys and girls? This is also questions that are in focus in this study. After the literature study, where I collected information about gypsies and their situation in Sweden, I did some interviews over telephone. The questions were about their experience about their situation during their time in school. During the study I have met people who were positive when I asked them about their situation. Other people were worried about my questions and some of them didn’t attend in the study. Maybe this can sees as a natural reaction when this ethnics group had a problematic time in the Swedish history, but maybe why many people today don’t trust people who are working in school or other part of the public sector. The result of this study is that changes have been positive for the gipsy people. Now days don’t feel that school is a place for alienation and discrimination. One successful reason is that the contact between the school and home is much better. The study has also looked at how the school working with questions about gender. The result is that there never has been a different in the way how personal working with girls and boys in school. In spite of everything there is a lot more work to do in the Swedish school. This is a work that is covering personal, parents but also students. One thing who is missing now days is more teachers who can educate children and youth in the gipsy language. It’s also a problem that there are few antitypes in school, not only for the gipsyes as an ethnics group, but also for other minority groups.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal. Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga.

Med utgångspunkt från en analys av Eyvind Johnsons tidiga roman Herr Clerk, vår mästare och dess olika versioner, diskuteras författarens förhållande till det självbiografiska berättandet, den möjliga eller omöjliga konstruktionen av ett jag i och utanför texten. Det utanförskap som tematiskt karaktäriserar delar av Johnsons författarskap har som regel förståtts ur ett klassperspektiv. I Uppsatsen föreslås en läsart som öppnar också för andra perspektiv, särskilt kön och sexualitet.

A new code for corporate governance was introduced for major companies in Sweden in July 2005. This act is to some degree a follower to the Sarbanes-Oxley Act that was introduced in the U.S.A. after the Enron scandal. The purpose of this thesis is to evaluate the effect on the controller in response to the introduction of this new act. Three controllers in major Swedish companies was interviewed and asked if and how they had been affected by this new act. The introduction of the act seems to have had an effect on the controllers in major Swedish companies, notably in the risk management and internal control areas. In addition, the work of the controller seems to have become more formalised and the role of the controller, at least in the examined companies, seems to have grown in importance.

I denna kandidatuppsats genomförs en studie på två småföretag som verkar inom den svenska modebranschen. Syftet med denna undersökning är att genom två fallstudier undersöka vilka konkurrensstrategier som är avgörande för att småföretag ska lyckas etablera sig inom den svenska modemarknaden. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om de företagen som undersöks i studien använder sig av de strategier som beskrivs i teorin. Intresset för modet i Sverige är stort och ökar då bevakningen från media tilltar. Det allra flesta företag som verkar inom den svenska modeindustrin är små med endast ett fåtal anställda. Trots det stigande intresset för mode har småföretagen svårt att etablera sig och möter många hinder och en accelererande konkurrens. För att besvara syftet har en fallstudie genomförts på företagen Papagaio AB och Gram. Genom intervjuer har vi fått information kring vilka strategier som företagen använt sig av vid deras respektive etablering. Den teori som använts i studien utgår ifrån Michael E. Porters teorier om konkurrensstrategier. Resultatet från undersökningen visar att de undersökta företagen använder sig främst av allmänna konkurrensstrategier där differentiering anses vara den mest effektiva. Företagen tillämpar även konkurrensstrategins dimensioner. Resultatet visar även att de småföretag vi valt att undersöka använder sig av Porters teorier kring konkurrensstrategierna. Vi anser att de undersökta företagen utnyttjar strategierna men det kan vara så att företagen inte är fullt medvetna om det. Strategierna återfinns i det dagliga arbetet men utan att det reflekteras eller att arbetet är styrt efter tillvägagångssättet i strategierna.