Syftet med detta arbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare framställt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrån skolans demokratiuppdrag och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnå arbetets syfte intervjuades fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet. Lärarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten från intervjuerna analyseras med hjälp av skolans styrdokument, teoretiska utgångspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet består i att lärarna definierar demokratiundervisning olika. Lärarna är kompetenta i sin demokratiundervisning och det demokratiska förhållningssättet upprätthålls av respondenterna men det saknas reflektioner över detta förhållningssätts inflytande. Det påtalas även en avsaknad av detta förhållningssätt hos kollegor, i form av "vardagsrasism", vilket talar för en segregation mellan olika lärares demokratiska förhållningssätt. Sverigedemokraternas framställning i undervisning och på skolan i sin helhet varierar och resultaten befäster att lärarens kunskap inom området stärker lärarens professionella identitet och blir en styrka inför förmedlingen till eleverna.

The purpose of this paper is to examine how four teachers treats and teaches aboutxenophobia and right-wing extremism. A further aim of this study is to investigate whetherthere are any differences in how a teacher at a vocational high school treat and teachabout xenophobia and right-wing extremism against the teacher at a preparatory school, theydo. To achieve my purpose I have used qualitative interviews of semi-structuredform.These interviews were done with two social studies teacher at a vocational high schooland two social studies teacher at a preparatory school.My results show that teachers all too often respond to xenophobic views directly into theclassroom by reasoning and discussions with students. In my resault is also evident thatthere is a big difference between the teachers at the schools how much time you devoteto xenophobia and right-wing extremism in teaching.The conclusions show that these differences largely depend on which group of students thatteachers have.The conclusions will also be that there are great similarities between the way teachers reasonabout how to deal with xenophobia and the means to do, they also are relatively similar.

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013.   Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren   Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp   Termin           Vårtermin 2015   Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013.   Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress   Metod           Kvantitativ innehållsanalys   Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 – 2014-10-14 där orden ”SD” eller ”Sverigedemokraterna” finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 – 2013-10-09 där orden ”Frp” eller ”Fremskrittspartiet” finns med.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan. Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text. Syftet med studien är att undersöka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014. 269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys. Vidare studerades 40 artiklar av dessa med kvalitativ textanalys bestående av delar ur den semiotiska begreppsapparaten. Empirin utgörs av artiklar författade under 2014-01-01 till 2014-09- 14 av de politiska kommentatorerna: Lena Mellin Aftonbladet, K-G Bergström Expressen, Göran Eriksson Svenska Dagbladet, Ewa Stenberg Dagens Nyheter. I de fyra politiska kommentatorernas rapportering förekommer det bland annat myter, symboler och metonymer när de gestaltar den politiska sfären. När Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas görs detta oftast i stark anknytning till ämnena feminism och invandring. Förutom dessa är ekonomi ett ämne som aär starkt representerat i de studerade texterna. Eftersom den höga frånvaron av andra politiska ämnen är påtaglig när partierna gestaltas så kan partierna uppfattas ha en snäv politik, det vill säga enbart engagera sig i mycket få frågor, som ett resultat av den politiska kommentatorns gestaltning. Studien visar att de fyra politiska kommentatorerna verkar ha ett liknande sätt att gestalta politiska partier på. Den bild av partiernas politik som publiken blir presenterad för av de politiska kommentatorerna kan dessutom uppfattas som verklighetstrogen eftersom den journalistiska gruppen framstår som en expertkälla inom ämnet politik. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas som enfrågepartier och avvikande i det svenska politiska klimatet. Tack vare att de politiska kommentatorernas gestaltningsmakt och dagordningsmakt i framingprocessen visar sig vara stark i denna studie har gestaltningen troligtvis stor påverkan på sin publik.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland.   Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar.   Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.

No description available.

This thesis explores the ideational change of the Sweden democrats (SD) during its first mandate in the Swedish parliament and focuses on the issues of immigration as well as crime and punishment which are theoretically relevant in regard of populist radical right parties (PRR). This inquiry is motivated in relation to the suggested significans of PRR-parties moderation of extreme ideas in order to reach representation and thereof obtain ability to influence policy. The thesis focuses on the potential change of the ideas of SD on two issues by analysing those ideas at the party´s early stage in the parliament in 2010 as well as in the end of this first mandate in 2014. The second aim of the thesis is to explain why SD display a radicalization, stabilization or moderation in those ideas. In order to describe the change in ideas an idea analysis with constructed ideal types is used as method and tool of analysis. For the explaination a theoretical framework on PRR-parties, inspired by Cas Mudde, is used with emphasis on the demand-side as well as the external supply-side. The results show stabile ideas regarding crime and punishment but a marginal ideational moderation on the issue of immigration between 2010 and 2014. According to the author, the relatively high propotion of voters contending to tougher punishment as well as the low salience of the issue could explain why the ideas on crime and punishment remain stabile. The marginal moderation of ideas on immigration is on the other hand understood with reference to the external supply-side, foremost as a necessity in order to approach the mainstream parties and gain coalition potential in its main issue.

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor. En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010. Det totala textmaterialet uppgår till 403 artiklar, notiser, faktarutor, fråga/svartexter, ledare, krönikor och analyser. Resultatet visar att tidningarna bevakar Sverigedemokraterna, men i olika omfattning, att huvudsakliga ämnen är opinionsundersökningar och demokrati/mötesfrihet och att Sverigedemokraterna i drygt en tredjedel av texterna behandlas negativt. Politiker från Sverigedemokraterna får uttala sig färre gånger eller lika ofta om sin egen politik än vad politiker från andra partier uttalar sig om Sverigedemokraterna och deras politik.

Det finns en hel del forskning om högerpopulistiska partiers relation till massmedier, och hur den högerextrema rörelsen använder sociala medier. Hur högerpopulistiska partier använder material från medierna för att rama in sina politiska budskap är däremot mindre utforskat. Frågeställningarna för undersökningen var hur Sverigedemokraterna agerar som news aggregator på sin Facebook-sida i samband med riksdagsvalet 2014, och hur partiet ramar in det redaktionella material de länkar till. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i teorin om framing gjordes av samtliga officiella inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida under perioden 140801 – 141031. Inläggen grupperades utifrån sex teman (mobilisering, Sverigedemokraterna mot etablissemanget, välfärd, ekonomi, invandring och hotet mot Sverige). De inläggen som innehöll länkar till redaktionellt material analyserades vad gäller syftet med nyhetsförmedlingen och inramningen av det länkande materialet. Analysen visar hur Sverigedemokraterna använder Facebook-sidan för att förmedla sin egen tolkning av händelser under valrörelsen. Det redaktionella materialet används för att ge SD legitimitet, hämta hem segrar och förstärka bilden av stödet för partiet. Två gestaltningar dominerar inramningen av de länkade artiklarna. Den ena är att SD som enda parti vågar tala klarspråk om den negativa utvecklingen i Sverige och därmed ger röst åt ”vanligt folk”. Den andra är att Sverige är hotat och att detta på olika sätt kan kopplas till invandringen. Detta ligger i linje med resultat från tidigare forskning.

This study focuses on the process that individuals who have migrated to Sweden go through when joining the Swedish Democrats (SD), a nationalistic and anti-immigration party. SDs history is filled with Racism and violence, since the parties remodelling in 1988, where the party removed its more extremist and violent grouping, SD have become the third largest political party in Sweden. Through the classic outsider theories of Elias (1999) and Becker (2006) this study is driven to explore a new theoretical view on the process of role and organizational change. By looking at what pushes the individuals away from their former organizational belonging and what pulls them towards SD, this study will try and understand the thought process and decision making of the group, immigrants in SD, around the time before and during their organizational change. As a secondary point to this paper the respondent’s sense of identity and belonging to SD will be studied. How has their change to SD affected their identity as a group and how do other groups affect them when they (SD) are trying to establish their identity. The research behind this paper is based on interviews with individuals that have migrated to Sweden and are public members of the Swedish Democrats.