Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter. För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter. Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram – ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby. Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes. En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden. FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets. Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande. Dock har de åsikter inom vissa av de åtta områdena som visar på en intolerant hållning. Det mest anmärkningsvärda i denna undersökning, enligt mig, är att de tre övriga partierna inte alls anger några ståndpunkter vad gäller frågor som är relaterade till flyktingpolitik och -problematik. Samtliga torde vara väl medvetna om att det är Sverigedemokraternas kritiserade åsikters förtjänst att kyrkovalet fått stor uppmärksamhet.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this essay is to compare the integration policy between Socialdemokraterna, Moderaterna and Sverigedemokraterna with focus on labor-market integration, housing segregation and language knowledge. The international immigration has in recent years increased significantly and this has also enriched the receiving countries and still the numbers of extreme right parties have increased. In Sweden a racist populist party, Sverigedemokraterna, are only a few steps away from entering the parliament.</p><p> </p><p>The question in focus is: <em>What differences or similarities are there between the integration politics between Moderaterna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna with focus on the areas housing, work and language? </em></p><p><em> </em></p><p>By applying the theoretical framework to the data, I have been able to present answers and build up an analysis. The study concludes that there are more similarities than differences in the integration policy between Moderaterna and Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna on the other hand have very radical integration politics in comparison to the two other parties.</p>

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992). Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna. Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ”omvända kylskåpet”.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje. Studiens resultat visar att attityder gällande invandring och låg utbildning är mycket viktiga faktorer för att förstå varför svenska väljare röstar på SD. Resultatet visar också att den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren som en ung, relativt lågutbildad man som känner sig utanför, är politiskt missnöjd och har extrema åsikter i vissa avseenden är delvis missvisande. Detta då resultatet visar att den typiska SD-väljaren är lågutbildad, politiskt missnöjd och har extrema åsikter i vissa avseenden. / The purpose of this essay was to explain which social and attitudinal factors that affect the Swedish voters tendency to vote for the Sweden Democrats and to study if the medial and generally accepted notion of the typical voter of the Sweden Democrats is true. To examine this a number of bivariate analyses and binary logistic regressions was made. The analyses were based on the European Social Survey 2012/13. The independent variables were determined by what our theories established as possible explanatory factors. The theoretical framework consisted of; the mass society theory, the theory of modernization losers, xenophobia and political dissatisfaction. Our results show that low education as well as attitudes towards immigration is important factors for understanding why Swedish voters vote for the Sweden Democrats. Furthermore the results suggests that the medial and generally accepted notion of the typical Sweden Democratic voter as a young, relatively low educated man that feels left out, is politically dissatisfied and has extreme views in some regards are partly misleading. This because the results show that the typical Sweden Democratic voter is low educated, politically dissatisfied and has extreme views in some regards.

No description available.

No description available.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time been the subject of study by political scientists. In the meantime they have been categorized as National Socialists, Fascists, right-wing extremists and more recently radical right populists. But it has not been categorized according to the theories that I expect. The purpose of this essay is to study how well Sweden Democrats policies match with ideas that are typical for radical right populist parties. The main research question is:- Are Sweden Democrats showing details which are typical for radical right populist parties?To be able to answer those questions, I have used an ideal type analysis and developed an analysis instrument according the theoretical approach and the methods in Bergström &amp; Boréus book. This instrument helps me to make three ideal type schedules that can sort details which I am looking for in the text.The conclusion of this essay is that, Sweden Democrats has all those characteristics which is typical for radical right populist parties and can regard as a radical right populist party.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time often been labeled a populist political party. It has however not been the subject of in-depth study to what extent the party really is populist. A study on whether the party and its supporters fulfill the criteria that a social science definition of populism would stipulate is therefore needed, in order to establish accurately whether the party is populist.    The definition used in my study accentuates three qualities that specify populist organizations: an antagonistic attitude against prevailing power structures, demands for increasing democratic influence and advocating a certain people’s rights ahead of others. The qualitative analysis of documents central for the party shows that it fulfills all of the criteria illustrated in the definition that is the basis of my study. Concerning the sympathizers of the party, I show, with a quantitative analysis using survey data, that a majority of the supporters of the party also fulfill the criteria in the definition, and show propensities of being more populist than other Swedish voters. The conclusion of my study is that the Sweden Democrats are to be considered a populist party, and that their followers tend to be more populistic than other voters.

The purpose of this essay is to investigate how the Swedish media framed the political party, the Swedish Democrats, two weeks prior to the election of parliament in 2014. This essay starts with the historical background of the political party, the Swedish Democrats, and continues with the theoretical framework for the essay. The theoretical framework consists of three theories: framing, media logic and media’s role in the democratic society. The essay’s main problem is presented as the question: What media image was there of the Swedish Democrats before the election of parliament in 2014? The main problem is answered by using a quantitative content analysis on the essay’s empirical material, 68 news articles from four Swedish daily newspapers. Results show that the Swedish Democrats have been framed negatively in the media prior to the election of parliament in 2014.