No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan.</p><p>Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder.</p><p>Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet.</p><p>Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose with this document has been to find out how teachers work with the early reading and writing learning, how reality relates to theories and finally how their work relates to the curriculum, this being Lpo 94.</p><p>This document also brings up the Swedish language training from a historical point of view, a short definition of reading and writing, work environment, theories of learning and different work methods.</p><p>The interviews done for this document have been of the qualitative sort. The teachers interviewed all work in the junior level of school.</p><p>The outcome of the researches is that teachers can’t work with the reading and writing learning after a pre-made pattern. The teacher has to adjust him/her self, material and work method after the group of children. No work method is used exclusively, a teachers job is to single out the best pieces of all methods, to later on compose these to there own way of working to suit the teacher as well as the target group. All teachers have to work with the same guidance, Lpo 94, but the ways of reaching the goals are as many as there are teachers.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.</p><p>Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare. Detta stöds av forskningen som visar att det för barn mellan 5 och 9 år är lättare att närma sig skriftspråket genom skrivning än genom läsning. Om de får använda datorn som skrivredskap undanröjs de motoriska hindren och barnen kan koncentrera sig på innehållet i texterna. Ska man ta forskningen på allvar bör barns fria skrivande få större plats i undervisningen redan från starten.</p><p>Det är viktigt att möta varje barn där det befinner sig i sin skriftspråklige utveckling när det kommer till skolan och den kunskap och erfarenhet barnet bär med sig måste tas tillvara. Då de flesta barn upplever att de kan skriva men inte läsa när de börjar skolan borde det vara naturligt att skriftspråksundervisningen började med skrivningen.</p> / <p>The aim of this work was to investigate which words the pupils in the two first years in school use in their free writings. I wanted to check if these are the same words as used in ordinary reading books for the same level. If not, I wanted to find how they differ. With this in mind I analyzed some texts from free writings and compared them with texts from ordinary textbooks.</p><p>The result from this investigation shows that the children's texts differ from the ordinary textbooks by that the children use much more words that are more difficult to read than they meet in the textbooks. The children use e.g. words with more syllables, more compound words and more words starting with a plosive compared to the ordinary textbooks.</p><p>If you ask the children themselves, approximately 90 % say that they are able to write when they start school whereas only 15 % consider themselves as readers. This is supported by research that shows that for children between 5 and 9 years it is easier to approach the language through writing than through reading. If they are allowed to use the computer when writing, the motoric difficulties are diminished and the children can concentrate on the content in the texts. If you take the research seriously the free writing should get a larger space in the teaching from the beginning.</p><p>When the children start school, it is important to meet each of them at their own stage of development and take care of their individual knowledge and experience. Because most children think they can write but not read when they start school, the most appropriate should be to start with the writing process when teaching the language.</p>

<p>This exam essay will look at dyslexia, dyscalculia and the connections that may exist between these two phenomena. My purpose, from the beginning, was to investigate if there might be any connections between dyslexia and dyscalculia, or if the consequences that appear as a result of dyslexia, might lead to problems and difficulties in mathematics.</p><p>   I found it very hard to find literature that deal with dyscalculia, both as a subject of its own and together with dyslexia. Therefore, I was more or less forced to focus on difficulties in mathematics as a result from dyslexia.</p><p>   From what I have found, dyslexia and dyscalculia cannot be connected, at least not without more research on the subject. Two consequences; an impaired short-term memory and also an impaired spatial ability are both common, both for persons with dyslexia and for persons with dyscalculia. Other than these, there are no connections, apart from the difficulties in mathematics that are directly, or indirectly, caused by dyslexia.</p>

<p><em>Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. </em>Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ”andraspråksläsare”. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter. Jag undersöker också hur andraspråksläsare gör när de inte förstår en text. För att undersöka detta har jag låtit 42 andraspråksläsare göra ett test på tre myndigheters webbplatser. Jag har också intervjuat tre personer som deltog i testet. Resultaten visar att myndigheternas webbplatser fungerar ganska bra för andraspråksläsarna, men att svåra ord är ett stort problem. De förenklingar som andraspråksläsare vill ha är ordlistor och webbassistenter. De är också positiva till lättlästa texter men de vill inte att den sortens texter ska hindra dem i deras språkutveckling. När andraspråksläsarna inte förstår en text slår de upp ord i en ordbok eller frågar någon de känner. I uppsatsen ger jag förslag på hur webbplatserna kan härma dessa lösningar så att webbplatserna fungerar bättre för andraspråksläsare.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lärare menar att de skapar läslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmål än svenska. För att kunna besvara vårt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lärare. Dessa intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om läslust och modersmål. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa läslust och att utveckling av modersmål gynnar andraspråksinlärningen. Förutom forskning i dessa ämnen har vi även tagit del av beprövad erfarenhet och genomförda projekt. En insikt som vi fått genom vår studie är att skönlitteratur kan användas som ett arbetssätt med många möjligheter och som gynnar alla elever oavsett kulturell och språklig bakgrund. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på samma sätt med att skapa läslust hos alla sina elever. Dessutom visar resultatet att de intervjuade lärarna har ringa kunskaper i vad forskning säger om modersmålets betydelse för fortsatt språkutveckling. Förutom detta visar resultatet att bearbetning av litteratur skiljer sig avsevärt åt mellan de olika lärarna. En ytterligare insikt som vi fått under vår studie är vikten av att eleverna får möjlighet att bearbeta litteratur tillsammans med andra för att ta del av andras erfarenheter och upplevelser av det lästa.</p>

<p> </p><p>Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna <em>miljö</em>, <em>klimat</em>, <em>klimatbelastning </em>och <em>klimatpåverkan</em>. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap.</p><p> </p><p>Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod.</p><p> </p><p>Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet <em>klimat</em>. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. <em>Klimat</em> är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten. Det kan bero på att definitionen är matematiskt formulerad. <em>Miljö</em> är en term som har en definition som är lite mjukare till sin utformning och därför inte lika lätt att greppa och ta fasta på.</p><p> </p><p>Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Experter inom samma område kan ha helt olika uppfattning om vilka termer inom deras område som är just termer.</p><p> </p>

<p>I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen. Materialet består av inspelade testsamtal och transkriptioner som utökats med prosodiska markeringar vid genomlyssnandet. Fokus har lagts på betoning av rätt sta-velse, förlängning av rätt ljud och realisering av accenter. Resultaten visar att alla som godkänts på hela det muntliga testet uppvisar en genomsnittligt högre basprosodisk kompetens jämfört med de underkända. De som godkänts på själva uttalsdelen realiserar de prosodiska reglerna korrekt i större utsträckning. Ett undantag finns dock bland de för uttalet underkända varför en mindre näranalys gjorts. De slutsatser som kan dras från denna undersökning tyder på att en god basprosodi har betydelse för möjligheten att klara Tisus och att därmed få bedriva akademiska studier i Sverige. Tonala drag i form av realisering av grav accent har emellertid ingen betydelse.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.</p><p>För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.</p><p>Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.</p><p>En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.</p><p>Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.</p>