<p>Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på</p><p>uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt</p><p>uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material</p><p>samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga</p><p>informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att</p><p>inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och</p><p>vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna</p><p>lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar</p><p>vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig</p><p>prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som</p><p>resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla</p><p>för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.</p>

<p>Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.</p><p>I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.</p>

<p>Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.</p><p>Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften <em>Svenskläraren</em> och lektionsförslagen på internetsajten <em>lektion.se</em> behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.</p><p>Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att <em>plugga</em> inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status. Det visade sig att alla elever utom en ansåg att flickor och pojkar skriver olika.</p><p> </p><p>I undersökningen fick eleverna först läst en text och därefter svarat på frågor. Frågorna berörde elevernas uppfattning om texten, perception, deras attityder till skrivandet och till genus och skrivandet. I analysen tittade jag bland annat på elevernas erfarenhet av literacy och jag jämförde antal ord och pronomen mellan flickor och pojkar. Texten eleverna läste var skriven i jagform, könsneutral, till sista ordet då det visade sig handla om homosexuellkärlek. Texten kan ha varit genusprovocerande får några elever, vilket då påverkat undersökningen. Reliabiliteten skulle öka om undersökningen fick samma resultat med en annan forskare vid en annan tidpunkt och med en annan typ av text.</p><p> </p><p>Vid en generalisering av resultaten tycker flickorna att: det är kul att skriva i skolan, det är lättast att skriva om känslor, de reflekterar över hur de skriver och de skriver längre texter. Pojkarna tycker: inte om att skriva i skolan, de skriver kortfattat, de skriver inte om känslor, de reflekterar inte över hur de skriver. Elevernas uppfattningar om kvinnligt och manligt skrivande är kopplat till traditionella könsmönster - flickor känner och pojkar är känslolösa.</p>

<p>Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med. Eftersom barn är olika och varje barn har sitt specifika behov då är det viktigt att det finns variation i arbetssätt och användandet av metoder. Det finns många faktorer som samspelar med barns initiala läsinlärning som jag kommer att upplysa om. Några av faktorerna är tillgång till en varierad litteratur i olika genrer och stimulerande arbetssätt där elevers erfarenheter och intresse används i läsinlärningen samt socialt lärande där eleverna ses som en tillgång. Dessutom är det viktigt att lärarna har bred kunskap inom läsinlärningen såsom läsinlärningsprocesserna och grundläggande villkor samt utveckling av elevers metakognition. </p>

<p>Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.</p><p>Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner.</p><p>Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap.</p><p>Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.</p><p> </p>

<p>Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal.</p><p>Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - <em>habitus</em>, <em>kapital</em> och <em>fält</em>. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för <em>kongruenta realiseringar</em>, och mindre typiska ut­tryck för <em>me­ta­foriska rea­lise­ringar</em>. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.</p>

<p>Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar. Testet går ut på att informanterna ska besvara faktafrågor med hjälp av information från webbplatserna. Med en videokamera dokumenteras dels en observation av informanternas sök- och lässtrategier, dels en intervju om informanternas upplevelser av webbplatsernas struktur och språk. Resultaten visar att webbplatserna behöver mottagaranpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre. Användare hittar lättare informationen om webbplatserna följer den standard som finns för struktur, och därmed lever upp till deras förväntningar på kommuners webbplatser. Med ledtrådar i strukturen, stabila menyer och tydliga länknamn, hittar användare lättare rätt webbsida. Med många underrubriker hittar användare rätt information i webbtexterna. Med ett vårdat, enkelt och begripligt språk och ett mottagaranpassat innehåll begriper användarna informationen.</p> / Reviderad och publicerad på nytt 100427. Den första versionen finns arkiverad.