<p>Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling. Fyra lärare från grundskolan och gymnasiet har intervjuats angående denna problematik. Hur ser bemötandet av talängslan ut? En specialpedagog har även intervjuats. Elevenkäter har gett en kompletterande inblick i elevernas skolvardag där muntliga redovisningar är en vanlig företeelse. Undersökningen har dels en kvalitativ del där lärare och specialpedagog intervjuas, dels en kvantitativ del bestående av enkäter. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att talängslan förekommer och de bemöter talängslan på olika sätt. Det är dock endast en lärare som uttryckligen försöker hitta orsakerna bakom problemet. Slutsatsen som kan dras är att lärare inte alltid går till botten med problematiken. Elevenkäterna visar en skillnad i yngre och äldre elevers inställning till att tala inför andra. En slutsats är att äldre elever är mer medvetna om åhörargruppen. Åhörargruppens bemötande påverkar elevens egen uppfattning om sitt framträdande.</p>

<p>Syftet med detta arbete är tvåfaldigt. För det första undersöker vi andraspråksinlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. För det andra undersöker vi om Kiwimetoden är en passande läsinlärningsmetod för dessa elever med annat modersmål än svenska. I vår framställning av Kiwimetoden ligger fokus på läsning, och vi går därför inte in på skrivandet. De metoder vi använt för att komma fram till vårt resultat är litteraturstudier, personliga semistrukturerade intervjuer och observation. Vårt resultat visar för det första att andraspråksinlärning är en mycket komplicerad process och många är de som har åsikter om hur en ultimat andraspråksinlärning bör gå till. Dock framgår tydligt i den litteratur vi tagit del av att det är att föredra att låta elever med annat modersmål än svenska lär sig läsa på sitt modersmål först innan de lär sig läsa på svenska. Detta styrks även i en av våra genomförda intervjuer. Däremot visar vårt resultat att så sällan tycks vara fallet i svenska skolor. I stället får alla elever lära sig läsa på svenska först, oberoende av hur deras kunskaper i det svenska språket ser ut. För det andra visar vårt resultat att Kiwimetoden har många fördelar för elever med annat modersmål än svenska. Framför allt framhålls av såväl litteratur som intervjuer det positiva i att man inom Kiwimetoden arbetar mycket med bilder och förförståelse. Även det faktum att allt handlar om språk i Kiwimetoden och att elever och lärare samtalar och sätter ord på allt framställs som en stor fördel för dessa elever. Vår slutsats är således att andraspråksinlärning är mycket komplex och att det handlar om att som pedagog se till varje individs styrkor och förmågor. Vi anser att Kiwimetoden gör just detta, synliggör var varje enskild elev befinner sig i sin inlärning, vad han eller hon behöver utveckla och vilka styrkor eleven har till sitt förfogande för att åstadkomma utveckling. Vi har även dragit slutsatsen att Kiwimetoden är mycket passande för elever med annat modersmål än svenska tack vare att man arbetar med elevernas förförståelse, använder sig av bilder i arbetet och verbaliserar precis allt. Alla ord blir hörda och språket är dominerande i klassrummet.</p>

<p><p>SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som händer med svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande arbetssätt där ämnet svenska ingår. Resultatet som lades fram visade att de flesta lärare som ingick i undersökningen väljer att arbeta ämnesövergripande för att de anser att detta arbetssätt på ett bra sätt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lärarna ser på svenskämnet som det ämne i ämnesövergripande arbetssätt som ska kontrollera elevernas språk och genresäkerhet. Språket är elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och därför ansåg många av de lärare som ingick i vår undersökning att svenskämnet måste finnas med i ett ämnesövergripande samarbete då det är det ämne som bär huvudansvaret för utvecklingen av elevernas språk. Resultatet visade även att det ämnesövergripande samarbetet kan se ut på olika sätt, men att det vanligaste är att arbetet genomförs genom tema- eller projektarbeten. Även bedömningen av elevernas arbete kan ske på olika sätt, men flera av lärarna ser en gemensam bedömning som det mest ultimata vid ämnesövergripande arbetssätt.</p></p>

<p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?</p><p>Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.</p>

<p>I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.</p><p>Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.</p><p>Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld. Det var viktigt för eleverna att det fanns bra böcker på rätt nivå och att de hade möjlighet att läsa i en lugn och mysig miljö.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.</p><p>Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små.</p><p>Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.</p>

<p><em>”Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag”</em>.<strong> </strong>Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust.</p><p>I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna. Lärarna som har medverkat i studien har inte arbetat efter någon specifik metod i genomförandet av boksamtalen. De har genomfört samtalen på olika sätt vilket har gjort att det har varit svårt att jämföra resultaten. Samtalen och läsningen har endast skett i ämnet svenska och vid relativt få tillfällen. Men det går ändå att utläsa vissa resultat.</p><p>Undersökningen visar att elevernas läslust i allmänhet inte har förändrats i någon större grad. Däremot har läslusten till klassboken förändrats positivt hos framförallt de två äldre eleverna genom de boksamtal som har hållits. De intervjuade eleverna uttrycker också att boksamtal är något positivt och som de vill fortsätta arbeta med i sitt litteraturarbete under förutsättning att de får läsa och samtala i mindre grupper.</p> / <p>In this study I wanted to investigate if childrens´ motivation of reading through booktalks would increase if reading the same book in their class. I have interviewed four pupils in fifth and ninth form in the beginning and at the end of this study , and also their teachers of Swedish on one occasion. I have performed a questionnaire about reading and booktalks in both classes in the beginning of the study.The teachers of Swedish have not used any specific method in their booktalks; therefore it has been difficult to compare the results between the classes. The booktalks and the reading have been done in the subject of Swedish and on rather few occasions. However, there are still some results possible to understand.</p><p>The study shows that chidrens´motivation of reading has not changed a lot. However, their motivation to read their mutual classbook has increased through booktalks, especially among the older pupils. The pupils who have been interviewed express that they would like to have booktalks more often if they were to read and talk in small groups.</p>

<p>I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur– och receptionsforskning genomförts. Uppsatsen kopplar sedan ihop teorierna med resultaten av intervjuer med fyra högstadielärare, och enkätundersökningar bland 67 elever på två olika skolor för grundskolans senare år.</p><p> </p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna med lärarna och den kvantitativa enkätundersökningen bland eleverna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Resultaten av lärarintervjuerna visar att de fyra lärarna arbetar utifrån en rutiniserad undervisning och att litteratur ofta är ett isolerat delmoment i ett uppdelat undervisningssätt. Intervjuresultaten bekräftas av eleverna som verkar vara av den uppfattningen att litterär undervisning innebär att en bok först läses och sedan recenseras utifrån färdigställda frågor framställda av läraren.</p>

No description available.