Abstract Communities all over the world, requires that every citizen posses reading- and writing skills. Because of that, every child has the right to get the opportunity to acquire reading- and writing skills. In this work, school has an important role to play. For a country in development, like South Africa, reading- and writing skills are keys for education and prosperity of the nation and this study aims to explain how teachers in South Africa work with children when they learn to read and write. The first part, introduces what writers and researchers have written about the subject so far. They request intentional work with children’s language development in pre-school, to prevent difficulties when they start to read and write. They recommend analytic reading methods, which are based on work with full words and sentences from the start, instead of synthetic methods which are based on work whit separate letters. I made interviews with three teachers during our visit in a black township. In the second part the opinion of these three teachers, concerning read- and write skills and their way of working with it, is being introduced. It turned out that they are working whit both analytic and synthetic methods, and the children starts learning to read and write in grade R (pre-school). The teachers were well aware of the learner’s hard social situation considering poverty, uneducated parents, and how that had an effect on the children’s opportunity to learn. In the last part, the result is being discussed and compared to what was said by the writers and researchers.

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden. Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.

This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping. Difficulties for the existence of music education in the townships were among others lack of funds, educated music teachers, facilities, priorities of the government and schools and lack of well-being of the townships in the form of depression, high unemployment, drug problems, apathy etc. / Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

Människan är en kreativ och artistisk varelse och konsten och musiken spelar en betydelsefull roll i många kulturella sammanhang. Konst kan uttryckas i oändliga variationer och former vilket gör den kontextbunden och svårgripbar. Om man vill studera och tolka kulturella processer är konsten och musiken dock av stor betydelse och är därför viktiga att studera.   I min uppsats kommer jag att jämföra och undersöka varför Uganda till skillnad från Sydafrika har lyckats minska spridningen av AIDS i landet. Jag kommer att undersöka vilka nationella ansträngningar som har utförts i kampen mot AIDS hur människorna i Sydafrika och Uganda handskas med epidemin på lokal nivå. I båda dessa länder används många olika strategier för att handskas med HIV/AIDS-epidemin men jag kommer framförallt att fokusera på musikens och konstens betydelse i kampen mot AIDS. Att använda konstnärliga medel för att sprida kunskap och information om AIDS är bara en av många strategier. Genom att fokusera på musik och konst i AIDS-förhindrande insatser ämnar jag belysa kulturella och sociala omständigheter som möjligtvis påverkar huruvida de konstnärliga strategierna är framgångsrika eller ej.

Lärare har en betydelsefull roll för sina elever. De skall vara en förebild och motivera eleverna till att tro på sig själv. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen och förståelsen för elevers livssituation och deras syn på framtiden. Eleverna som medverkat i undersökningen bor på orten Clanwilliam i provinsen Western Cape i Sydafrika. De har fått skriva berättelser om vad önskar och gissa kommer att hända med dem själva och landet i framtiden. Resultaten från berättelserna har sedan kategoriserats i enlighet med frågeställningarna. Sydafrika är ett kontrasternas land med enorma klyftor mellan fattiga och rika. Apartheidsystemet skiljde vita, färgade och svarta åt vilket innebar att den svarta och färgade befolkningen förtrycktes. Nelson Mandela blev landets första svarta president i det första, efter apartheid, demokratiska valet 1994. Efter valet förändrades skolsystemet och vita, färgade och svarta kunde nu gå i samma skolor. Man skapade en ny gemensam läroplan som skulle gälla för alla oavsett bakgrund. Den nya skolplanen syftade till ett demokratiskt, icke-rasistiskt och rättvist utbildningssystem. Undersökningen genomfördes på ortens två skolor och resultaten har jämförts med varandra. Skolorna skiljer sig åt då eleverna kommer från olika sociala förhållanden. Metoden som använts i undersökningen är vanlig då man undersöker ungdomars framtidssyn. Synen på den egna framtiden är enligt tidigare forskning oftast positiv medan synen på landets och världens framtid visar sig vara mer dyster. Tidigare forskning visar även att elevgrupper med lägre social status har en mer negativ syn på sin egen framtid än vad elever från högre social status har. Resultatet från vår undersökning visar det motsatta. Även elevernas berättelser om Sydafrikas framtid skiljer sig mellan elevgrupperna. De som kommer från svåra ekonomiska och sociala förhållanden har en ljusare syn på Sydafrikas framtid än vad de som kommer från högre sociala förhållanden. Den negativa synen på Sydafrikas framtid som vissa elever har kan ha påverkats av krissituationen i grannlandet Zimbabwe. Flera av eleverna nämner i sina berättelser en rädsla för att landet ska hamna i samma situation. Intervjuer med elevernas engelsklärare gjordes för att se om elevernas och lärarnas uppfattningar om framtiden stämde överens eller skiljde sig åt.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika. Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar. Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst. Sydafrika har en affärskultur som till stor grad liknar den västerländska. Sverige har haft ett långvarigt samarbete vilket har resulterat i en goodwill. Att uppfatta Sydafrika som en tillväxtmarknad är en subjektiv bedömelse, vilket resultatet i undersökningen visar.

Examensarbetet handlar om berättartraditioner i Sydafrika och om hur lärarna, i en skola i Sydafrika, använder sig av sagor i sin undervisning. För att förstå hur de lever, i en före detta kåkstad i Sydafrika, och hur ursprungsbefolkningens skolsituation ser ut har jag även skrivit om Sydafrikas historia och om skolans utveckling där. Intervjuer och observationer har gjorts med lärarna på deras skola i Sydafrika. Resultatet av undersökningen visar att samtliga, av de fyra lärarna, använder sig av sagor i skolan. I de lägre klasserna berättar lärarna sagor från deras egen kultur medan de bland de äldre barnen även läser konstsagor. Många av de afrikanska sagorna är fabler. Lärarna anser att det är viktigt med sagor i skolan, för att det är en del av deras kulturarv, och för att man genom generationer har använt sig av sagor för att bilda och uppfostra barnen. Nyckelord Berättartraditioner Curriculum 2005 Sagor Sydafrika / This is a paper about traditions of storytelling in South Africa and how the teachers in a school in South Africa use storytelling in their teaching. To understand how they live in a former shanty town in South Africa and what their school situation is like I have also written about South African history and about the school development for the African people. Interviews with teachers and classroom observations have been carried out in their school in South Africa. The result of the study shows that all four teachers use storytelling in school. The teachers in the lower classes tell mostly traditional African stories and when the pupils get older the teachers also use stories with known authors. Many of the African stories are fabels. The teachers think that storytelling in school is important because it is a part of the culture passed on through the generations and because stories have long been used in educating and bringing up their children. Keywords Curriculum 2005 South Africa Storytelling Traditions of storytelling

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

DAYDREAMS Three years ago my friend Maja and I were sitting at a beach on an island in Thailand, fasting, drinking green-juices and coconuts with straws. We were painting and talking about our dreams. I was dreaming about painting big walls, dreams that felt far away. The next day I found myself on an expressboat to the nearest island hospital. I was totally exhausted. I wanted to step into the new year like a new person, but ended up like this. I survived the ordeal and came home alive. Upon returning home I got the opportunity to paint my rst indoor wall at Marie Laveau, where my friends and I had a club. It was a relatively small job, but such a cool feeling painting along with other female aritsts in a safe space. I knew inside that this was something I wanted to explore more deeply. I began to see the connection between textile and spraypainting in a whole new way. I’ve found in my life that one step always leads to another, and hard work often brings results. My dream about one day painting a large wall was now a realistic possibilty. The summer of 2017 I suddenly found myself on an airplane heading for Ajman in the Arabic Emirates. I had been invited to paint a 16 meter high building overlooking the sea. The outdoor temperature was 42 degrees. I was so nervous and scared. I’ll never forget the feeling of being so high up on a wobbly skylift shifting back and forth in the wind while the engiine was overheating. Panic. I was stuck. However, once again I managed. The painting was completed and I’ve never felt so proud and happy before. I’m a big believer in dreaming, when I dare to visionize in all directions I feel that somewhere it will be recieved. I’ve seen that the possibility of my dreams coming true increases when I write them down and talk about them, even though it at times can feel scary. Even though sometimes I don ́t feel capable or my con dence is shaky. To be good at something requires taking that rst step.

The purpose of my study is to contribute to increased knowledge about how the size of the group affects teachers' work in a South African preschool, as well as how teachers describe that group size affects the child's individual learning and development. The study is based on interviews conducted with teachers who are working in a preschool in South Africa. The methodology used in the study is a qualitative interview method that has been performed on five teachers. The study results shows that teachers organize the day in a certain way to handle the size of the group and that the group size affects the child's individual learning and development. One conclusion that can be drawn from the study is that the teachers do not have the opportunity to meet the needs of each individual in a large group of children. This in turn affects children's learning and development. Teachers argue that the children who suffer most are the so called slow learners. It is a term used in South Africa to refer to children with learning difficulties.