Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar. I det första temat framgår att bortträngning och identitetsberövande utgjorde två centrala teman i livsberättelserna. Det andra temat behandlade betydelsen av grupptillhörighet, där det tydligt framkommer att diskussionsforumet betyder mycket för stärkandet av informanternas personliga identitet. Det tredje temat visade att förändringar i levnadssätt och levnadsvanor har visat sig i både psykiska och fysiska avseenden. Slutligen diskuteras huruvida en kombination av professionell hjälp som exempelvis terapi och diskussionsgruppen som komplement vore ett bra förfarringssätt att nå den känslomässiga separation, som ännu inte uppnåtts efter den rumsliga separationen som många informanter gjort från sina föräldrar. / The overall aim of this essay has been to contribute to a deeper understanding of self-help on the Internet by illuminating the individual's awareness and interaction with others. The study's subject of research has been seven individual life stories found on a newsgroup on the Internet and was implemented with a narrative research method and a hermeneutic approach. The study is qualitative in its nature and the individual's behavior and self-perceived reality has been the main focus. The theory that has been applied in the study is the pragmatic micro perspective symbolic interactionism with the following theoretical starting points: symbols, displacement, deprived of identity and mutual aid. The thematic structure of the analysis has been based on the study’s three research questions of which the first theme highlighted displacement and deprived of identity as the two main themes in the life stories. The second theme dealt with the importance of group membership, which clearly showed that the newsgroup means a great deal for strengthening their personal identity. The third theme revealed that the changes in lifestyle and habits have been both psychological and physical. Whether or not the spatial separation many informants made ​​from their parents can measure up to an emotional separation that they have not yet reached were discussed and lastly an implication that a combination of professional help such as therapy and newsgroup as a supplement may be a good method to reach the emotional separation.

This thesis is an ethnography of drug dealers. Working from a Chicago School Symbolic Interactionist approach (Mead, 1934; Blumer, 1969), nineteen interviews were conducted with current and former drug dealers. I inquired into their careers (initial involvements, continuities, disinvolvements, reinvolvements) of participation in selling drugs. The data analysis is primarily located in three chapters – Chapters Five, Six, and Seven. Chapter Five considers people’s involvements in selling drugs as well as dealers’ interpersonal exchanges with their customers. In particular three processes are considered in Chapter Five: initial involvements in drug sales,expanding the customer base, and making sales. Chapter Six discusses dealers’ relationships with suppliers as well as dealers who become involved in supplying activities. This chapter discusses the matters of: making contacts with suppliers, working with suppliers, and becoming suppliers. Chapter Seven examines some of the identity allures and problematics of being a drug dealer as well as instances of disinvolvement and reinvolvement in drug dealing. This includes considerations of: striving for respectability, encountering regulatory agencies, and the problematics of disentanglement.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns.  Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade. De lärde sig att inte ställa frågor, inte uttrycka sina åsikter och inte bry sig om sina medspelare. Konkurrensen kommer även till uttryck genom att spelarna ignorerar det sociala på uttagningarna och endast fokuserar på att göra sitt bästa på planen. Detta gör att spelarna tenderar att umgås med de spelare som de redan känner sedan tidigare.

The aim of this essay is to examine the experiences of an introduction process of newcomers through an integrative perspective, by two guiding questions: How does the examined organization socialize newcomers? How is the organizational socialization experienced by the employees? Most Swedish corporations engage in some form of workplace introduction and this introduction should give the newcomer an understanding of his work and its relation to the organizations other business practices. Earlier studies have mostly focused on the effects of socialization tactics but few on the experience. This study, based on qualitative interviews with a regional manager, newcomers and established employees shows that the studied organization socializes its newcomers through many socialization tactics where the newcomers’ personality and previous knowledge allows to direct the socialization process. The introduction is perceived by the interviewed parties to happen most intensively at specific events; the first impression, the welcoming, while performing work and during the breaks. The newcomers and the established employees both perceived the social aspect as central to the introduction and the work execution secondary. It’s very important according to both parties that it creates a dialog about both work and private life for a successful introduction. / Studiens syfte är att undersöka upplevelserna av en introduktionsprocess för nyanställda genom ett integrerat perspektiv, med hjälp av två frågeställningar: Hur socialiserar den undersökta organisationen in nya medarbetare? Hur upplevs organisationssocialiseringen av medarbetarna? De flesta svenska företag bedriver någon form av introduktionsverksamhet och introduktionen ska ge arbetstagaren en uppfattning om sina arbetsuppgifter och hur de står i relation till organisationens övriga verksamhet. Tidigare studier har främst riktat in sig på effekterna av socialiseringstaktiker men få på upplevelsen. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med regionchef, nyanställda samt etablerade medarbetare. Resultatet visar att den undersökta organisationen socialiserar sina nyanställda genom ett flertal socialiseringstaktiker där den nyanställdes personlighet och kunskaper tillåts styra socialiseringsprocessen. Introduktionen upplevs av de intervjuade att ske som mest intensivt vid vissa tillfällen, det första intrycket, välkomnandet, arbetsutförandet samt fikarasten. Medarbetarna upplevde även den sociala delen som central för introduktionen och arbetsutförandet sekundärt. Det är mycket viktigt både enligt de etablerade och nyanställda att det skapas en dialog som handlar om både arbete och privatliv för en lyckad introduktion.

This thesis is an ethnography of drug dealers. Working from a Chicago School Symbolic Interactionist approach (Mead, 1934; Blumer, 1969), nineteen interviews were conducted with current and former drug dealers. I inquired into their careers (initial involvements, continuities, disinvolvements, reinvolvements) of participation in selling drugs. The data analysis is primarily located in three chapters – Chapters Five, Six, and Seven. Chapter Five considers people’s involvements in selling drugs as well as dealers’ interpersonal exchanges with their customers. In particular three processes are considered in Chapter Five: initial involvements in drug sales,expanding the customer base, and making sales. Chapter Six discusses dealers’ relationships with suppliers as well as dealers who become involved in supplying activities. This chapter discusses the matters of: making contacts with suppliers, working with suppliers, and becoming suppliers. Chapter Seven examines some of the identity allures and problematics of being a drug dealer as well as instances of disinvolvement and reinvolvement in drug dealing. This includes considerations of: striving for respectability, encountering regulatory agencies, and the problematics of disentanglement.

Tack till min handledare Lars Holmberg för de riktlinjer och stöd som du gav. Jag vill också tacka de snälla människorna på Uppsala Brukshundklubb för intervjuerna. Men framför allt min katt Sally, som under denna tid gick och födde tre underbara kattungar som jag kunde njuta av under pauserna.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet. Syftet med studien är att utifrån ett ledarperspektiv få djupare förståelse för förändring av organisationskultur och hur ledarna anser sig vara viktiga i förändringsprocessen. I studien tas hänsyn till organisationens internmaterial kring förändringsarbetet och för att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta samtalsintervjuer med ledare inom stödenheten. Behov av samsyn, mätning, stöd från organisationen samt högsta ledningen och ledaren som symboler är enligt ledarna de bidragande faktorerna i kulturförändringsprocessen. Ledaren anses i synnerhet vara viktig då denne fyller en central funktion i överförandet av organisationskulturen. Ifall ledaren anses vara en symbol kan denne påverka kulturförändringen genom att synliggöra den önskade kulturen i sitt agerande. / Changes are common in today's organizations and change of organizational culture is one strategy that can be used to improve profitability and achieve objectives. Changes in organizational culture are difficult to implement because of the unconscious assumptions that must be made visible and challenged. The change itself is time consuming. In social interactions individuals shape and reshape culture. According to symbolic interactionism transmission and interpretation of symbols occur through the social interaction. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what contributes to a change in organizational culture and how the leader may be important in this change. The qualitative interview study takes into account the organization's internal material about the change process. There were eight interviews with leaders in the support unit in order to answer the research questions. Contributing to the change according to the leaders is: consensus, measuring, support from the organization, top management and leaders as symbols. The leader is considered to be particularly important because the leader has a central role in the transfer of organizational culture. If the leader is considered to be a symbol, the leader can affect cultural change by acting according to the desired culture.

The purpose of this study was to gain an understanding of the structured and evidence-based assessment tool/method The Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI) trough a social psychology perspective of conversation. The aim was especially to seek an understanding of the method considering aspects of children’s participation. The research question was: how do the method users apprehend the advantages and the limitations of the BCFPI method considering aspects of children’s participation. The study was carried out trough a qualitative analyze and sex respondents in two child psychiatry clinics in Sweden were interviewed. A symbolic interactionistic perspective were used to analyze the results. The results showed that it was mostly advantages that were discussed and only a few limitations were presented. No reflections about children’s participation were expressed. Together the results and analyze contributed to an understanding of the BCFPI method as a restricted method considering social psychology perspectives and perspectives of children’s participations. One interpretation of the results showed that much focus was on the effectiveness of the method. In the future it could therefor be significant to reflect upon social psychology aspects as well as aspects of children’s participation regarding the BCFPI method.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget, så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer. Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör det enklare att genomskåda intrycksstyrningen. / Should an individual expose his true personality, express his emotions, reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual assess the social environment and act according to what the individual deems to be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have motivated us to find out more. The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how impression management is used. For the candidate and the recruiter a job interview is a time when both want to appear in as good a light as possible. Impression Management is a method to create and reinforce an impression by using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better understanding and knowledge of how people inter-act during an employment interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also found that the two participants want to appear humane and accept faults and shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign. What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose impression management.

The levels of unemployment are unusually high compared to recent years, and the consequences are diligently debated in media. Swedish safety systems regarding people’s welfare have gone through changes lately which affected the situation negatively for many concerned citizens. This study aimed to illustrate individual’s situation of unemployment within their social context. We chose to focus on the respondent’s experiences, influences and managing skills pertaining to the situation of unemployment. Seven interviews with unemployed men and women, aged 21-64, where executed based on a qualitative approach. These interviews resulted in the empirical material which were compiled and analyzed. The theoretical standing point in this study was symbolic interactionism. The empirical material was also analyzed through the concepts of alienation, psychological illness, economical exposure and coping. The result of this study showed that all respondents experienced economical exposure according to their unemployment. This exposure lead to other quandary’s which contributed to development of coping strategies. Earlier research shows that unemployment is related to psychological illness which also was shown in this study. Alienation was nothing the respondents declared experience from according to that unemployment was common in their social contexts. On the contrary indirect alienation appeared in the empirical material based on individual situations.