De senaste åren har det blivit viktigare och viktigare att utveckla djupa och trovärdiga antagonister för olika narrativ. Men det är inte alltid självklart vad det är mottagarna vill ha från skaparna. Detta resulterade i frågeställningen som följer: Vilka karaktärsegenskaper bör en antagonist inom ett narrativt medium besitta för att tilltala mottagaren Efter en kvantitativ förundersökning, skapades 3 karaktärer som representerade karaktärsdrag från ett antal populära antagonister. Deltagarna i undersökningen fick läsa igenom karaktärerna och svara på ett antal frågor gällande både deras uppfattning om karaktärerna och deras uppfattning och åsikter angående antagonister. Resultatet av studien visade att mottagare av narrativa medier för tillfället uppskattar antagonister med hög intelligens, hänsynslöshet och kunnande.  Då detta var en väldigt begränsad studie, finns det utrymme för mer detaljerade undersökningar, båda angående mottagares preferenser och relationen mellan antagonister och mottagare av narrativa medier.

Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet. Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga. I övrigt var främlingsfientligheten spridd mellan olika utbildningsnivåer, olika storlekar på boendeorten samt kön och stolthet över sin nationalitet. När det kom till den senare studien gick att finna att sambanden såg annorlunda ut mot 80-talet. I den studien var alla samband statistiskt signifikanta. Sambandet mellan ålder och främlingsfientlighet hade ändrat riktning där alltså yngre individer tenderade att vara mer främlingsfientliga. Utöver det gick att påvisa att främlingsfientligheten var som starkast bland individer som var stolta över sin nationalitet, bodde på mindre orter, med en lägre utbildningsnivå samt med det manliga könet.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka terapeuters erfarenheter av hur ett samarbete kan skapas när utgångspunkten är att man inte känner sympati för patienten i en terapirelation. Det finns förhållandevis lite forskning som handlar om denna specifika aspekt av behandlingsrelationen. För att belysa frågan intervjuades sju legitimerade psykoterapeuter med en halvstrukturerad fokuserad intervju. Nyckelord och citat utmynnade i fem huvudteman med underteman. Huvudteman var: Utforskande/Nyfikenhet, Allians, Arbetsmetoder, Värderingar och Egen utveckling. Informanterna menade att det går att ha en samarbetsrelation med en patient trots att man som terapeut inte känner sympati men man upplever alliansen som svagare. De upplevde att det underlättar att ha en god terapeutisk allians över tid och att utfallet blir mer gynnsamt. Vi fann också att terapeutens personliga värderingar och etiska principer är det som avgör om man kan ha en behandlingsrelation överhuvudtaget. Hamnar terapeuten i alltför svåra personliga värdekonflikter upplevde samtliga att det inte gick att fortsätta. Resultatet visar att brist på sympati för patienter förekommer och intervjupersonerna hade metoder för att hantera dessa känslor. Lång yrkeserfarenhet, livserfarenhet, egenterapi, utbildning, handledning och tillgång till kolleger kan ha varit underlättande i hanteringen av de problem i terapirelation och behandling som en bristande sympati kan skapa.   Nyckelord: Allians, Sympati, Metod, Psykoterapi, Antipati

Uppsatsen handlar om hur karaktärer i utanförskap gestaltas i film med huvudfokus på Tim Burton (1958) och hans positiva freaks. Positiva freaks är karaktärer som anses vara annorlunda men som menar väl. Karaktärerna som analyseras i uppsatsen är Edward från Edward Scissorhands (1990), Victor från Corpse Bride (2005), Alice från Alice i Underlandet (2010) och Jake från Miss Peregrines Hem för Besynnerliga Barn (2016). Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för Tim Burtons freaks och hur de fungerar som ett nytt sätt att gestalta karaktärer för att vinna publikens sympati. I undersökningen har uppsatsen använt sig av en litteraturundersökning för att göra en analys av de ovannämnda filmerna och se hur Burton har gestaltat karaktärerna i sina filmer utifrån den ”yttre” och ”inre” karaktären. I slutdiskussionen så syns det tydligt att protagonisterna på ett eller annat sätt besitter egenskaper som skiljer dem från resten av omvärlden. Oavsett om det är fysiska abnormiteter eller psykiska så vinner de oftast publikens sympati. Det syns även tydligt att de har genomgått en förändring genom tiden där deras inre egenheter blir starkare men även osynliga. Man kan helt enkelt hävda att Burtons freaks har vandrat inåt.

I flera så kallade empathy games används författaren som en berättarteknik för att övertala spelaren om att narrativet är grundat på verkligheten. Gemensamt för dessa spel är att syftet med dem är att få spelaren att känna empati eller få en ökad förståelse. Om författaren kan användas för att få spelaren att känna empati undersöks därför i detta arbete med hjälp av två textbaserade spelartefakter och frågeställningen lyder som följande: hur upplever spelaren empati i ett narrativ när författaren är närvarande respektive när den inte är det? Dessa spelartefakter testades av tre respektive fyra informanter under observation. Informanterna intervjuades sedan och datan som samlades in kunde analyseras och jämföras. Slutsatser som kunde dras var att de som spelade prototypen med en påstådd verklig författare som berättare, istället för en fiktiv sådan, hade en starkare reaktion. Denna vetskapen skulle till exempel lämpa sig vid skapandet av spel som är tänkta att informera om stigmatiserade samhällsgrupper.

Denna uppsats har som syfte att undersöka skräckens roll i sympatiskapande, hur denkan användas för att skapa sympati för karaktärer. För att utföra undersökningenanalyseras två karaktärer från skräckserien The Haunting of Hill House (2018), medhjälp av Jens Eders karaktärsklocka som analysmetod. Analysen visar att skräckentillför mycket till vad som gör karaktärerna sympatiska, genom att gestaltakaraktärernas känslor och problem på ett tydligt sätt. Det går att se skräckens möjligaroll som verktyg för att effektivt skapa sympati, till exempel i möjligheten att skapaen vilja hos karaktärerna som publiken kan sympatisera med.

No description available.

Som filmskapare i en reklamvärld där utvecklingen ständigt går mot att göra kortare reklamfilmer, kände vi behov av att analysera vad som vinns och förloras i processen. Uppsatsen berör hur en längre välgörenhetsreklamfilm påverkas av att kortas ned i två olika tidsramar. Syftet var att hitta mönster som kan bidra till en ökad förståelse i ämnet för filmskapare. Uppsatsen analyserar de olika versionernas berättarstruktur, tematik, retorik, empati- och sympatiförutsättningar för att sedan diskutera kring hur effektiva de är i förhållande till filmens syfte. Slutsatsen visade att versionerna har olika egenskaper och därmed olika fördelar och nackdelar. För filmskapare innebär det att med noggrannhet och god analysförmåga kunna välja ut bilder i adaptionsprocessen som ger det mest önskvärda resultatet, för att vara säker på att det uttänkta syftet nås fram till åskådaren.

Sammanfattning:   Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet. Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling. En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten. Observationen genomförde jag endast på barnen, när de lekte och en av pedagogerna hade styrd lek som går ut på att barnen inte vet med vem de ska leka med eller vad de ska leka. Detta bestäms genom att pedagogerna drar lott för att se hur grupperna blir och vad/ var de ska leka. Social utveckling är ett centralt begrepp i min uppsats, genom leken utvecklas barns sociala utveckling. Och att det är färdigheten till att klara av att vara tillsammans med andra människor och att visa dem sympati och empati i olika situationer. Som vi vill bli behandlade ska vi också behandla människorna runt oss.

Denna studie analyserar John Ajvide Lindqvists debutroman Låt den rätte komma in (2004).       Syftet med denna uppsats är att analysera tre av romanens biroller: Håkan, Virginia och Lacke. Analysen fokuserar på birollernas narrativa funktion, samt hur berättelsen gör för att identifikation ska skapas mellan läsaren och birollerna. De forskningsfrågor som studien sökt svar på är: Vilken narrativ funktion har birollerna Håkan, Virginia och Lacke i handlingen? Och, vilka identifikationsstrategier använder texten i relation till birollerna och hur skapas identifikation hos läsaren?      Resultatet visar att karaktärernas narratologiska funktion är att konkretisera temat ensamhet och gemenskap. Birollernas berättelse har gestaltats genom en heterodiegetisk berättare, som har tillgång till karaktärernas inre tankar. Centralt i detta är användandet av intern fokalisering, som gör det möjligt för den tänkta läsaren att identifiera sig med karaktärerna. Resultatet visar att identifikation skapas med denna berättarteknik, vilket är den största anledningen till att läsaren finner identifikation till birollernas handlingar och känslor. / This essay analyzes John Ajvide Lindqvist’s debut novel Låt den rätte komma in (2004) (Let the Right One In). The purpose of this essay is to analyze three of the novel’s side characters: Håkan, Virginia and Lacke. The analysis focuses on the narrative function of the supporting characters, and how the story creates identification between the reader and the supporting characters. The research questions that this study aims to answer are: What narrative function do the supporting characters, Håkan, Virginia and Lacke, have in the story? And, what identification strategies does the text use in relation to the supporting characters and how is identification created for the readers? The results show that the narratological function of the characters is to concretize the theme of loneliness and fellowship. The supporting characters have been narrated through a heterodiegetic narrator, who has access to the charcters’ internal thoughts. Central to this is the use of internal focalization, which enables the reader to find identification for the characters. The results show that identification is created with this narrative technique, which is the main reason why readers find identification for the characters’ actions and feelings.