Spelling suggestions: "subject:"avsymtom"" "subject:"delsymtom""
1 |
Begränsad av sin egen kropp : att leva med multipel sklerosMirzai, Mina, Savas, Aynil January 2016 (has links)
Att diagnoseras med en långvarig sjukdom leder till många förändringar som ofta är ofrivilliga. Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som medför både psykiska och fysiska förändringar som påverkar individens livsvärld. Faktorer som har störst påverkan på individens livsvärld är sjuklig trötthet, nedsatt rörlighet, smärta samt samlevnads- och eliminationsproblematik. Syftet med denna studie var att beskriva ur ett patientperspektiv hur individer med MS upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Studien har baserats på en litteraturstudie där 13 artiklar samt ett flertal böcker har analyserats. Som metod valdes en litteraturstudie med granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sjukdomens symtom visade sig ha en betydlig påverkan på det dagliga livet och upplevelsen är högst individuell. Resultatet av denna studie är användbart inom sjukvården och allmänheten. Ökad kunskap i detta område kan leda till bättre omvårdnad samt ökad förståelse för individer med MS.
|
2 |
Patienters fysiska och psykiska symtom av fasta i väntan på operation : en litteraturstudie : sjuksköterskans möjlighet att befrämja patientens hälsaEndahl, Ann-Louise, Linder, Anna January 2015 (has links)
Bakgrunden till denna litteraturstudie var att tidigare forskning påvisat att framtagna riktlinjer gällande preoperativ fasta inför planerade operationer ej efterlevs optimalt. Syftet var att beskriva vuxna patienters fysiska och psykiska symtom vid fasta i väntan på planerad operation, hur sjuksköterskan kan främja patientens hälsa under den preoperativa tiden samt beskriva de ingående studiernas urvals- och datainsamlingsmetod. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie där artiklar söktes via PubMed (Medline) och Cinahl. Där påfanns 17 artiklar som utgjorde grunden till studien. I resultatet framkom att patienter som fastar i väntan på planerade operationer visar på fysiska symtom som törst, hunger och illamående samt psykiska symtom som oro och ångest. Den övergripande omvårdnadsåtgärden för att förebygga dessa symtom vid fasta i väntan på planerad operation var att administrera patienten kolhydratrik dryck fram till två timmar innan operation. Vidare framkom sjuksköterskans viktiga roll att beakta detta och främja för ökad hälsa för patienter i väntan på planerade operationer. Slutsatsen visar på att det behövs kontinuerliga uppdateringar och spetsutbildningar samt utökat samarbete mellan de olika professionerna och klinikerna för att vårdpersonal skall bli medvetna om detta problemområde. Bättre förutsättningar skapas då för såväl patienterna som vårdpersonal inom den planerade operationsverksamheten.
|
3 |
Kvinnor och hjärtinfarkt : Upplevelser och behovet av stöd från sjukvården och närståendeJansson, Jenny, Tenhunen, Jessica January 2010 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede. Många svårhanterliga känslor uppstod vid en hjärtinfarkt. Dessa kunde vara rädsla för döden, maktlöshet på grund av att de blev beroende av andra och osäkerhet inför framtiden. För att bemästra dessa känslor behövde kvinnorna stöd från både närstående och sjukvården. Stödet från sjukvården bestod av samtal och information både individuellt och i grupp. Emotionellt stöd och uppskattning var de former av stöd kvinnorna behövde mest från närstående.
|
4 |
Kvinnors livssitutation före och efter laparoskopisk behandling av endometrios / Women's life situation before and after laparoscopic treatment of endometriosisSildén, Emma, Yebio, Meryem January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen inverkar på alla delar av kvinnans liv, men är trots dess höga prevalens okänd för allmänhet och sjukvårdspersonal. Vanliga symtom är svåra smärtor i bäckenområdet, allvarliga magsmärtor, nedsatt sexuell funktionsförmåga, problem i mag-tarmkanalen, urinbesvär och infertilitet. Att ställa diagnos är en utmaning då symtombilden ofta är omfattande och diffus. Det kan ta upp till tio år innan korrekt diagnos ställs. Laparoskopisk behandling anses vara det bästa behandlingsalternativet, men långtidsstudier visar på återfallsrisk avseende smärta. Kvinnor med endometrios har således ett stort omvårdnadsbehov före såväl som efter laparoskopisk behandling. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors livssituation före och efter laparoskopisk behandling för endometrios. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk ansats där både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes. Artiklarna genomgick vetenskaplig bedömning enligt Sophiahemmets modifierade bedömningsunderlag samt SBU:s bedömningskriterier och sammanställdes därefter i en matris. Från artiklarna insamlades data kring symtom och upplevelser av livskvalitet vilka sedan sorterades i kategorier och underkategorier. Resultat Kvinnors livssituation påverkas negativt av endometrios. Smärta är det mest utmärkande symtomet både före och efter laparoskopisk kirurgi. Dysmenorré och dysparenui är de vanligaste smärtmanifestationerna. Många kvinnor upplever att de blir dåligt bemötta av vårdpersonal. Slutsats För de flesta kvinnorna lindras smärtsymtomen direkt efter laparoskopisk kirurgi, men för vissa är symtomen bestående, oförändrade och/eller förvärrade. Kvinnor med endometrios upplever att deras symtom ofta förminskas och normaliseras inom vården. Laparoskopisk behandling är den mest rekommenderade symtomlindrande behandlingen men många faktorer som inverkar negativt på kvinnornas livssituation kvarstår efter ingreppet.
|
5 |
Kvinnors erfarenheter av att drabbas av hjärtinfarktTibaduiza, Gelnis, Hällgren, Elena January 2013 (has links)
Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.
|
6 |
Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska gymnasieelever : Könsskillnader och psykosomatiska symtomPersson, Emil January 2017 (has links)
No description available.
|
7 |
Post-Traumatic Stress Disorder –faktorer som ökar risken för PTSD och faktorer som påverkar omhändertagandetMalker, Oskar, Schönbeck, Johan January 2008 (has links)
<p>När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal. De artiklar som stämde in på våra sökkriterier granskades och huvudresultatet plockades ur. Därefter analyserades huvudresultatet, och subkategorier och kategorier växte fram. Resultat. Faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD, var nära relation till de som drabbats, bristande socialt stöd, tidigare traumatiska händelser samt upprepade eller dagliga traumatiska händelser. Den huvudsakliga faktorn för ett lyckat preventivt omhändertagande för PTSD, var tiden till omhändertagandet. I litteratur fanns inga bevis för att ett omhändertagande enligt Critical Incident Stress Debriefing har haft någon positiv effekt, om den utförs mer en ett dygn efter incidenten. Konklusion. Omhändertagandet är en akut åtgärd för att om möjligt minska psykiskt lidande i framtiden. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har adekvat utbildning inom detta område för att på så sätt kunna identifiera och hjälpa de personer som löper extra stor risk att utveckla PTSD. Dock saknas det idag god empirisk forskning angående psykiskt omhändertagande. Vidare forskning behövs för att utreda hur ett bra preventivt omhändertagande skall utföras. Sjuksköterskor kan med stöd av dagens forskning hitta riskpersoner och slussa dessa vidare då kognitiv beteendeterapi har en visat god effekt.</p>
|
8 |
Post-Traumatic Stress Disorder –faktorer som ökar risken för PTSD och faktorer som påverkar omhändertagandetMalker, Oskar, Schönbeck, Johan January 2008 (has links)
När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal. De artiklar som stämde in på våra sökkriterier granskades och huvudresultatet plockades ur. Därefter analyserades huvudresultatet, och subkategorier och kategorier växte fram. Resultat. Faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD, var nära relation till de som drabbats, bristande socialt stöd, tidigare traumatiska händelser samt upprepade eller dagliga traumatiska händelser. Den huvudsakliga faktorn för ett lyckat preventivt omhändertagande för PTSD, var tiden till omhändertagandet. I litteratur fanns inga bevis för att ett omhändertagande enligt Critical Incident Stress Debriefing har haft någon positiv effekt, om den utförs mer en ett dygn efter incidenten. Konklusion. Omhändertagandet är en akut åtgärd för att om möjligt minska psykiskt lidande i framtiden. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har adekvat utbildning inom detta område för att på så sätt kunna identifiera och hjälpa de personer som löper extra stor risk att utveckla PTSD. Dock saknas det idag god empirisk forskning angående psykiskt omhändertagande. Vidare forskning behövs för att utreda hur ett bra preventivt omhändertagande skall utföras. Sjuksköterskor kan med stöd av dagens forskning hitta riskpersoner och slussa dessa vidare då kognitiv beteendeterapi har en visat god effekt.
|
9 |
Att förebygga depression hos ungdomarSörbergh Runesson, Susanne January 2012 (has links)
Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom. En studie undersökte risk- och skyddsfaktorers betydelse för utvecklandet av depressiva symtom. I resultatet kom det fram att preventionsprogrammen var effektiva och innehållet i dessa byggde på kognitiv grund. Kognitiv grund innebar att ungdomarna fick lära sig nya sätt att hantera svåra livssituationer på. Sjuksköterskans roll kunde vara att arbeta hälsofrämjande och stärka skyddsfaktorer. Slutsats är att preventionsprogrammen är effektiva men det är sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som har störst betydelse för att ungdomen ska återfå sin hälsa. Det förebyggande arbetet behöver utvecklas i skolorna för att nå fler ungdomar och behöver ske under enklare former. / Litteraturstudie.
|
10 |
En geting kan vara lugn också : En fenomenografisk studie om lärares och elevers uppfattningar om diagnosen ADHDLiljegräs, Amanda, Eriksson, Catrine January 2011 (has links)
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen. Anpassningen av miljön är av stor betydelse för att elevernas handikapp inte ska skapa problem. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om diagnosen ADHD. Vi vill även se hur dessa uppfattningar eventuellt påverkar undervisningen. I studien gjordes intervjuer, sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav fyra var intervjuer med lärare och två intervjuer med elever med diagnosen ADHD. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Lärarnas övergripande uppfattning är att elever med ADHD är mer krävande, rörligare och hörs mer än elever utan ADHD. De menar även att orsaken till ADHD kan vara ärftlig eller att barnet påverkas under nyföddhetstiden som kan vara fallet med förtidigt födda barn. Lärarna anser att dessa elever behöver stöd och struktur i skolan för att fungera bra.
|
Page generated in 0.0365 seconds