Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen.

ABSTRAKT Christina Kilpeläinen ”Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan” ”To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school” Antal sidor: 42 Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan. Studier av tidigare genomförd forskning och min empiriska undersökning, har gett mig svar på mina frågor. Jag har tagit del av tre lärares erfarenheter av barn med neuropsykiatriska symtom. Vilka beteenden och svårigheter möter man som lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder man sig av, för att strukturera och planera skoldagen? Jag har även intervjuat två specialister inom neuropsykiatri på habiliteringen som bl.a. förklarade vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man individuellt kan bemöta dessa symtom i grundskolan. Den tidigare forskningen och min empiriska undersökning visar att barn med neuropsykiatriska symtom behöver en tydliggörande pedagogik, en tydlig struktur. De belyser svårigheterna med kommunikation och perception. Visuell förstärkning behövs för att skapa förståelse av omvärlden.

No description available.

<p>ABSTRAKT</p><p>Christina Kilpeläinen</p><p>”Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan”</p><p>”To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school”</p><p>Antal sidor: 42</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan. Studier av tidigare genomförd forskning och min empiriska undersökning, har gett mig svar på mina frågor. Jag har tagit del av tre lärares erfarenheter av barn med neuropsykiatriska symtom. Vilka beteenden och svårigheter möter man som lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder man sig av, för att strukturera och planera skoldagen? Jag har även intervjuat två specialister inom neuropsykiatri på habiliteringen som bl.a. förklarade vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man individuellt kan bemöta dessa symtom i grundskolan. Den tidigare forskningen och min empiriska undersökning visar att barn med neuropsykiatriska symtom behöver en tydliggörande pedagogik, en tydlig struktur. De belyser svårigheterna med kommunikation och perception. Visuell förstärkning behövs för att skapa förståelse av omvärlden.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades. Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.

Purpose: To describe the gender impact on the situation of women at the onset of myocardial infarction and describe why women wait to contact medical caregivers when showing symptoms of myocardial infarction. Method: Literature review with a descriptive design. Articles was retrieved from PudMed and Cinahl. Findings: Women are affected more than men of the so-called atypical symptoms of a heart attack. This means that they can not always relate the symptoms to a heart attack. In some cases, female patients have had an ongoing heart attack without knowing it. In addition to the diffuse symptom picture can also gender, women's social role and status have a major impact on the decision to seek care. The fear of disturbing, denial and not to be taken seriously, plays a major role. Women find it difficult to put their own needs first. Conclusion: The authors of this study believe that more information is needed to reach out to the public continuously for women to recognize atypical symptoms of heart attack. Keywords: Atypical Symptoms, Literature review, women / Syfte: Syftet med studien var att beskriva genus inverkan på kvinnors situation vid insjuknande av hjärtinfarkt och beskriva varför kvinnor väntar med att söka sjukvård vid symtom på hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie i beskrivande design. Artiklarna söktes fram i databasarna Pubmed och Cinahl. Resultat: Kvinnor drabbas oftare än män av så kallade atypiska symtom vid en hjärtinfarkt. Detta gör att de inte alltid kan relatera symtomen till en hjärtinfarkt. I vissa fall så har kvinnliga patienter haft en pågående hjärtinfarkt utan att veta om det. Förutom den diffusa symtombildens så kan även genus, kvinnans sociala roll och status ha en stor inverkan på beslutet att söka vård. Rädslan för att störa, förnekelse och att inte bli tagen på allvar spelar stor roll. Kvinnor har svårt att sätta sina egna behov förts utan tänker i första hand på hemmet och familjen. Slutsats: Författarna till denna studie anser att mer information behövs nå ut till allmänheten kontinuerligt för att kvinnor ska känna igen atypiska symtom på hjärtinfarkt. Nyckelord: Atypiska symtom, Litteraturstudie, kvinnor

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en sjukdom som är traumarelaterad och svår att få en övergripande bild av då statistiken för antalet drabbade är bristfällig framför allt av ett stort mörkertal. Symtombilden vid denna sjukdom är mycket individuell och de upplevda symtomen är många, vilket skapar en svårighet i att diagnostisera sjukdomen. Vem som helst kan drabbas när som helst under sin livstid och att få en behandling som fungerar är problematisk då ingen exakt bot finns. Under ett trauma påverkas vårt alarmsystem i kroppen för att varna om fara och då har hjärnstrukturen amygdala en övergripande roll. Eftersom amygdala har stor betydelse för vår uppfattning om faror har därför denna studie valt att se om dessa traumatiska händelser orsakar symtomen vid PTSD. Mer specifikt var syftet med denna litteraturstudie att se om förändringar i amygdala och närliggande regioner kan vara bidragande till symtomen som upplevs av individer med PTSD samt vilka neurologiska förändringar som skett/finns i dessa hjärnregioner som kan ha en bidragande faktor till uppkomsten av sjukdomen. Av sex utvalda orginalartiklar kunde det sammantaget konstateras att vissa neurologiska förändringar som amygdala aktivitet och kortikal volym möjligtvis kan ha en koppling till vissa upplevda symtom som bland annat förhöjd vaksamhet och känsloregleringsförmåga. Artikel 1 visade på minskad volym av grå substans i premotorcortex och i främre cingulate cortex (p&lt;0.05)samt att de med PTSD hade svårare att hantera vardagliga utmaningar, var mindre positiva och mer negativa (p&lt;0.0001).Artikel 2 visade på att volymen av grå substans hade korrelationer med svårighetsgraden av PTSD samt symtombilden. Artikel 3 visade att individer med PTSD hade en minskad aktivitet i högra och vänstra amygdala och ventrala striatum (p&lt;0.005). Där emotionellt avtrubbande hade korrelationer med högra ventrala striatum(p&lt;0.05).Artikel 4 såg att de med PTSD hade förändrad cortex, i högra hemisfären var det åttaregioner och i den vänstra sex regionersom antagligen hade samband med totala CAPS poäng. Artikel 5visade att PTSD gruppen hade en ökad respons i högra amygdala vid syn av skrämmande ansikten (p&lt;0.05) samt att högra amygdala aktiviteten hade samband med symtomet förhöjd vaksamhet. Artikel 6 visade att förmågan att reglera känslor var förändrad hos individer med PTSD. Både vid intensifiering av en känsla (amygdala (p&lt;0.04), bakre cingulate cortex (p&lt;0.01), främre cingulate cortex (p&lt;0.04), middle cingulate cortex (p&lt;0.02), vänstra inferior frontal cortex (p&lt;0.04), vänstra putamen (p&lt;0.04), bilaterala inferior parietal loben (p&lt;0.03)) samt vid minskning av känsla (inferior frontal cortex (p&lt;0.01), vänstra putamen (p&lt;0.02), bilaterala inferior parietal loben (p&lt;0.01), insula (p&lt;0.03)).Denna studie kunde alltså inte påvisa tydliga hjärnområden, kopplade till amygdala, vilka hade förändringar som kan ha orsakat uppkomsten av ångestrelaterade besvär vid PTSD. Eftersom hjärnan är mycket komplex och kan bearbeta intryck på väldigt olika sätt kan dessa resultat kanske förklaras med hjälp av att de olika typer av trauman som individerna utsattes för i stor utsträckning påverkade skilda hjärnregioner. Det är alltså därför viktigt att fler studier, med större deltagarantal och likartade traumatiska händelser, fortsätter belysa PTSD symtom och deras koppling mot amygdala och närliggande hjärnregioner för att öka förståelsen för uppkomsten av PTSD. Eftersom kunskapen idag är begränsad vid behandling av PTSD-relaterad symtom behövs dessa frågeställningar klarläggas för att snabbare kunna ställa diagnos och kunna ge tidigbehandling till individer med PTSD. / Post-traumatic stress disorder (PTSD) is a trauma-related disorder that is difficult to get an overall picture of because of lack of statistics regarding affected individuals, most likely due to a large number of unrecorded cases. The symptoms of this disease are very individual and the perceived symptoms are many, which create a difficulty in diagnosing the disease. Anyone can be affected at any time during his or her lifetime, where effective treatment still needs to be developed. During a trauma our alarm systems in the body warns us of danger and then the brain structure amygdala has a central role. Because the amygdala is of great importance for our understanding of dangers, this study set out to examineif these traumatic events cause the symptoms of PTSD. More specifically, the purpose of this study was to examine if changes in the amygdala and nearby regions may contribute to the symptoms experienced by individuals with PTSD, as well as if the neurological changes that occurred in these brain regions may be a contributing factor to the onset of the disease. Of the six selected original articles it could be noted that certain neurological changes, including amygdala activity and cortical volume, could be linked to certain perceived symptoms together with heightened alertness and emotional regulation skills. Article 1 showed reduced volume of gray matter in the premotor cortex and the anterior cingulate cortex (p &lt;0.05), and those individuals with PTSD had more difficulties handling everyday challenges together with less positive attitudes (p &lt;0.0001). Article 2 showed that the volume of gray matter had correlations with the severity of PTSD and symptoms. Article 3 showed that individuals with PTSD had a decreased activity in the right and left amygdala and ventral striatum (p &lt;0.005). There, emotional numbing had correlations with right ventral striatum (p &lt;0.05). Article 4 showed that those with PTSD had altered cortex in the right hemisphere was the eight regions and in the left six regions that probably was associated with total CAPS score. Article 5 indicated that PTSD group had a higher response in the right amygdala at sight of the faces daunting (p &lt;0.05) and the right amygdala activity was associated with elevated symptom vigilance. Article 6 showed that the ability to regulate emotions was altered in individuals with PTSD. Both the intensification of a sense (amygdala (p &lt;0:04), the posterior cingulate cortex (p &lt;0:01), anterior cingulate cortex (p &lt;0:04), middle cingulate cortex (p &lt;0:02), left inferior frontal cortex (p &lt;0:04) left putamen (p &lt;0.04), bilateral inferior parietal lobe (p &lt;0.03)) and the reduction of sensation (the inferior frontal cortex (p &lt;0.01), the left putamen (p&lt;0.02), bilateral inferior parietal lobe (p &lt;0.01 ), insula (p &lt;0:03)). This study could thus not demonstrate distinct brain areas, linked to amygdala, which had changes that may have caused the onset of anxiety-related disorders in PTSD. Since the brain is very complex and can process impressions in very different ways, these results may be explained by the different types of trauma that the individuals were exposed to,which in turn could affect different brain regions. It is thus important that more studies with larger number of participants, and similar traumatic events, continues highlighting PTSD symptoms and their relationship to amygdala and related brain regions to increase understanding of the onset of PTSD. As knowledge today is limited in the treatment of PTSD-related symptoms, these issues must be continuously examined to develop earlier diagnosecriterias and finally propose proper treatments for individuals with PTSD.

Ätstörningar i samband med graviditet är ett växande, dolt problem. Kvinnor som lider av en ätstörning väljer i många fall att dölja sina symtom, inte minst under en graviditet. Tecken kan vara svåra att se, vilket ställer stora krav på att sjuksköterskan är väl insatt i de tecken och symtom som tyder på att en ätstörning förekommer. Syftet med studien var att beskriva tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med en graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie, där resultatdelen baserades på elva vetenskapliga artiklar. Analysen mynnade ut i fyra kategorier: kontrollerad kosthållning och vikt, utsatta livssituationer, förvrängd självbild samt depression och ångest. Resultatet påvisade en oro, starkt kopplad till den egna vikten, samt kroppens form. Smalhetsidealet i dagens samhälle sätter stor press på kvinnor och deras utseende. Kvinnor i sårbara livsituationer och med låg självkänsla, var mer benägna att utveckla en ätstörning i samband med en graviditet än kvinnor med stabil livsituation och god självkänsla. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med graviditet. God kommunikation är av stor vikt för att nå fram till patientgruppen. Ytterligare forskning kring hur sjuksköterkor skall arbeta med gravida kvinnor, efter upptäckten av att en ätstörning förekommer, är av intresse. / Eating disorders in pregnancy is a growing, yet hidden problem. Women who suffer from an eating disorder often choose to hide their symptoms, especially during a pregnancy. Signs which indicate that an eating disorder occurs during the pregnancy may be difficult to detect. This is a dilemma and therefore the nurse has to be familiar with signs and symptoms which may occur. The aim of the study was to describe signs and symptoms of eating disorder during a pregnancy. A literature study was accomplished as a method, where the result was based on eleven scholarly articles. The analysis of the study culminated into four categories: controlled diet and weight control, tough circumstances in life, distorted self-image and depression and anxiety. The result demonstrates a concern, strongly related to the perception of an individual’s weight and body shape. The idea of being slim in today’s society puts a lot of pressure on women and their appearance. Women in vulnerable circumstances of life and with low self-esteem, were more likely to develop an eating disorder during pregnancy. Therefore the nurse has to be alert to detect symptoms and signs of eating disorders during pregnancy. Good communication is of importance to reach out to the patient group. Additional research about nursing of pregnant women after discovering that an eating disorder occurs, is of interest.

<p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.</p><p>Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.</p><p>Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.</p>

No description available.