Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till kontakt med ambulanssjukvården och hjärt-kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Orsaken till bröstsmärta kan bero på både kardiella och icke kardiella tillstånd, varvid hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna. Det är mot denna bakgrund viktigt att tidigt försöka att identifiera allvarliga orsaker bakom symtomen och att påbörja korrekt behandling. Tidigare studier visar på meningsskiljaktigheter om att kvinnor och män beskriver sin bröstsmärta olika vid hjärtinfarkt. Därav finns det intresse av vidare forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter beskriver sina symtom vid bröstsmärta prehospitalt och om det finns någon skillnad i beskrivningen mellan kvinnor respektive män. Metod: Studien är en kvantitativ prospektiv kohortstudie med ett konsekutivt urval, där datainsamlingen är en del av en större prospektiv studie, BRöstsmärta I AmbulaNs (BRIAN) av Kristoffer Wibring. Resultat: Trehundranittionio patienter bedömda med ESS 5 bröstsmärta/bröstkorgssmärta som fått besvara frågor enligt BRIAN-studiens checklista ingick i studien. Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn, medelåldern för hela gruppen var 68 år. Vid förekomst av bröstsmärta var det vanligast att den beskrevs som central och tryckande, samt att nästan hälften av patienterna upplevde andningspåverkan. Det påvisades ingen signifikant skillnad mellan hur kvinnor och män beskrev sina symtom. Diskussion: Studien har inte kunnat påvisa några skillnader mellan kvinnor och män, trots att tidigare forskning påvisat detta. Det går emellertid inte att fullt ut jämföra denna studie med tidigare forskningsresultat som varit inriktade på att jämföra kvinnor och män vid hjärtinfarkt. Dock påvisas i vår studie att bland de patienter som söker kontakt med ambulanssjukvården för bröstsmärta, så skiljer sig inte symtombeskrivningen mellan kvinnor och män.

Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) är en generell term som innefattar ett stort antal somatiska och emotionella symtom som med en regelbundenhet förekommer i menstruationscykeln. Det är inte klarlagt vad som orsakar PMS, och ingen behandlingsmetod har visat sig vara tillräckligt effektiv. Kost-och livsstilsfaktorer har visat sig ha samband med symtom, och rekommenderas ofta som behandlingsalternativ i exempelvis forum i sociala medier. Syfte Att undersöka hur personer med PMS upplever att kost-och livsstilsfaktorer påverkar deras symtom. Metod Deltagare rekryterades via sociala medier. En kvantitativ webbaserad enkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten innefattade frågor gällande hur kost-och livsstilsfaktorer påverkar symtom, personliga frågor om deltagarna samt ett skattningsinstrument för i hur hög grad PMS påverkar deltagarens vardag. Statistiska test som användes var: One sample Wilcoxon Ranked, Spearman correlation coefficient och Mann Whitney U test. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Resultat Totalt 235 enkäter användes i den statistiska analysen. Kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom var: frukt och grönsaker och glutenfri kost p<0,001), choklad (p=0,003), fysisk aktivitet, solexponering, mindfulness, bra sömn (p<0,001), samt tillskott av: omega 3 (p=0,005), vitamin D och magnesium (p<0,001). Faktorer som upplevdes förvärra symtom var: socker, snabba kolhydrater, mjölkprodukter, koffein, stress, dålig sömn och alkohol (p<0,001). Deltagare som var mer fysiskt aktiva och/eller hade en högre utbildning skattade en lägre påverkan av PMS på deras vardag. Deltagare som rökte skattade en högre påverkan av PMS på deras vardag. Slutsats De kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom är sådana som förknippas med en hälsosam livsstil: en kost rik på frukt och grönsaker, lågt intag socker och alkohol, fysisk aktivitet, minskad stress och bra sömn. Det finns därför anledning att från vården inkludera samtal kring kost och livsstil i en behandlingsrutin vid PMS.

Introduktion: Varje år är omkring 72 000 svenskar i behov av palliativ vård. Symtom i livets slut kan vara varierande och ibland outhärdligt smärtsamma. Palliativ sedering (PS) är en användbar intervention inom den palliativa vården för att lindra outhärdligtlidande i livet slutskede, där andra behandlingsmetoder inte gett tillräcklig verkan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering vid vård i livets slut. Metod: Litteraturstudien utgick från Graneheim och Lundmans metod förkvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenheter av PS handlar om att det är svårt, att det kan påskynda döden, att målet var att få patienten bekväm i livets slut samt att sjuksköterskan har ett behov av kunskap och stöd. Slutsats: Att ytterligare lyftasjuksköterskors erfarenheter av PS är viktigt för att i framtiden kunna utveckla och komplettera de nationella riktlinjerna, vilket kan underlätta vid beslut och utövande av PS. Detta för att minska sjuksköterskors osäkerhet vid utövande samt hantering av PS. Framöver skulle forskning om hur sjuksköterskors behov av reflektion kring PS kantillfredsställas i olika kontext vara värdefullt.

Introduktion: Träning lindrar fysiska och psykiska symtom under menstruation och PMS. Premenstruella symtom (PMS) är ett symtomkomplex som uppstår före menstruationsblödning. Menstruation är den månatliga blödningen som sker hos fertila kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnor förändrar träningsvolym under PMS och menstruation samt undersöka om träningsprestationen förändras under PMS och menstruation. Metod: En enkät utformades efter syftet och skickades via mail till 314 studenter på arbetsterapeutprogrammet och fysioterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitetet. Biologiska kvinnor som menstruerar inkluderades i studien. Resultat: Totalt svarade 33 personer på enkäten. Samtliga var biologiska kvinnor som menstruerade. Av försökspersonerna angav 27% förändring av träningsvolym under PMS och 39% angav förändring av träningsvolym under menstruation. Ungefär hälften (52%) uppgav att de upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under menstruation och 39% upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under PMS. Konklusion: Förändring av träningsvolym och påverkan på träningsprestationen är väldigt individuellt. Fler studier behövs på både motionärer och elitidrottande kvinnor.

Depression är en psykisk sjukdom som blir allt mer vanligt förekommande och som orsakar problem hos personer som lider av den, vilket gör att fler personer söker sig till vården för hjälp. Syftet med denna uppsats var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd hos patienter med depression. I litteraturöversikten granskas tio artiklar, med kvalitativ design, där totala antalet deltagare är 227 personer med åldrarna 14–69 år. Både män och kvinnor inkluderas i studien. Artiklarnas studier analyserades utifrån Fribergs fem-stegsmodell. Vid analys av artiklarnas studier så framkom temana: Planerad fysisk aktivitet är positivt, Socialt stöd är av betydelse, Påverkar psykisk och fysisk hälsa och Individanpassning är avgörande. Vårdpersonal behöver ha kunskap om de positiva upplevelser som fysisk aktivitet har på depressiva patienter för att kunna använda det som en omvårdnadsåtgärd. Mer kunskap om de positiva effekterna av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, kan minska användandet av antidepressiva läkemedel. Detta kan innebära en ekonomisk vinning för både patient och sjukvård. / Depression is a growing mental illness that causes problems in people suffering from it, which causes more people to seek care for help. The purpose of this study is to describe the experience of physical activity as a nursing intervention in patients with depression. This subject is relevant in today's society and not well-researched, which means that there is insufficient knowledge in the field, therefore further research in the field would be desirable. The literature review examines ten articles with qualitative design where the total number of participants is 227 people with the age 14 to 69 years. Both men and women are included in the study. Based on Friberg's five-step model, the results of the articles were analyzed. The results of the articles show that physical activity is perceived as a positive nursing intervention in people suffering from depression. In some cases, negative experiences were expressed. Healthcare professionals need knowledge of the positive experiences that physical activity has on depressed patients to use it as a nursing intervention. More knowledge about the positive effects of physical activity as a nursing intervention may reduce the use of antidepressant drugs and the side effects that may accompany them. This can mean an economic gain for both patient and healthcare.

Stressrelaterad ohälsa är utbrett i hela vårt samhälle och sjukskrivningarna präglas i hög grad av stressrelaterade symtom. Sjuksköterskorna på våra akut - och slutenvårdsavdelningar träffar dagligen patienter med dessa symtom. Här finns endast tiden till att vårda och utesluta somatiska symtom, medan sjuksköterskorna sällan eller aldrig har utrymme att samtala eller vårda den stressrelaterade ohälsan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med stressrelaterade symtom. En kvalitativ studie har utförts, baserad på sex semistrukturerade intervjuer, där informanterna fått ett ramverk av samma frågeställningar som sedan fördjupats i samklang med varje enskild informant. Resultatet redovisas i form av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna är följande: “När somatiska symtom och stressrelaterade symtom inte skiljer sig åt”, “När tid inte finns”, “Omhändertagandet och sjuksköterskans självklara uppdrag”, “Hur rustad är sjuksköterskan?”. Resultatet ger en bild av sjuksköterskornas upplevelse av att inte ha tid eller mandat att göra annat än att utesluta och vårda somatisk sjukdom. I de fall där symtombilden är mer diffus, och i samtal visar sig härröra stressrelaterad ohälsa, skrivs patienten ut, utan etablerad rutin för remiss till primärvården. Resultatdiskussionen pekar på ett arbetssätt som skapar en frustration hos informanterna, då de inte har möjlighet att vårda patienter med stressrelaterade symtom fullt ut. Det saknas rutiner för remissförfarande och mandat att ge tid till den här patientgruppen. Trots detta visar studien att informanterna ser det som sin självklara uppgift att ge en god och jämlik vård, även om den är svår att upprätthålla under rådande omständigheter.

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom som behandlas främst med psykoterapi och antidepressiva men det behövs fler resurser och komplementära omvårdnadsåtgärder. Yoga har blivit allt mer aktuellt inom vården. Det huvudsakliga fokuset inom yoga är att lära sig vara i nuet genom meditation, andning och rörelse. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för omvårdnad och ska hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen för omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av yoga som en omvårdnadsåtgärd vid depression och depressiva symtom. Metod: Kvantitativ litteraturstudie. Resultat: Yoga har visat sig ha en positiv effekt på depression och depressiva symtom efter 4 veckor till 6 månaders intervention. Diskussion: I diskussionen presenteras tre huvudfynd: Yoga har en positiv effekt vid depression och depressiva symtom, yoga har en positiv effekt för kvinnor vid depression och depressiva symtom, yoga kan användas som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid depression och depressiva symtom.

Bakgrund Depression är den ledande orsaken till ohälsa i världen, 300 miljoner människor lever med sjukdomen idag. Det finns flera olika behandlingsalternativ för personer med depression och fysisk aktivitet är ett av dem. Fysisk aktivitet är samtliga former av kroppsrörelse som leder till ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet kan ha lika god effekt som läkemedel och psykoterapi och kommer med färre biverkningar än läkemedel. Därför kan fysisk aktivitet användes som en omvårdnadsåtgärd för personer med depressiva symtom. Syftet var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom. Metoden var en allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar inkluderades och där resultaten kategoriserades i fyra huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat Fördelarna med den fysiska aktiviteten för personer med depressiva symtom kunde vara ökat välbefinnande, minskad stress, ökad självkänsla och mer energi i vardagen. Fysisk aktivitet var en krävande omvårdnadsåtgärd där personerna kunde uppleva hinder och det kunde vara svårt att motivera sig till att vara fysiskt aktiva. Diskussion För att personerna skall uppleva fördelar med den fysiska aktiviteten krävs följsamhet till omvårdnadsåtgärden. Personcentrerad vård kan öka möjligheten för att öka följsamheten och ge goda vårdresultat. Det är viktigt att individanpassa den fysiska aktiviteten för att öka förutsättningarna för att personerna ska kunna ta sig an hinder och öka motivationen till att vara aktiv. Slutsats Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd upplevs fördelaktigt av personer med depressiva symtom men omvårdnadsåtgärden kommer med utmaningar. Låg motivation, hinder och dåligt anpassad fysisk aktivitet resulterar i låg följsamheten vilket indikerar att personerna behöver mer stöttning kring omvårdnadsåtgärden.

Bakgrund: Hälsa är ett centralt begrepp inom omvårdnaden och är skolsköterskans största fokus. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att samtala och undersöka sin hälsa är genom ett hälsosamtal. Tidigare studier har visat att den upplevda hälsan försämras under ungdomstiden samt att tjejer upplever sämre hälsa än killar. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga gymnasieungdomars upplevda hälsa utifrån en hälsoenkät som använts inför ett hälsosamtal. Metod: Som metod användes retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Den data som analyserats kom från elever i årskurs 1 på gymnasiet i de kommuner i Region Jönköpings Län som använder enkäten “Min Hälsa” inför ett hälsosamtal. Data samlades in höstterminen 2014 och vårterminen 2015. Resultat: Resultatet visade att tjejer rapporterar  en sämre upplevd hälsa generellt. Psykosomatiska symtom förekommer hos alla, men oftare hos tjejer. Tjejers största bekymmer är koncentrationssvårigheter och killars är sömn och koncentration. Killar känner sig friskare och mindre stressade än tjejer. Slutsats: Resultatet visar att de flesta ungdomar upplever en bättre hälsa. Dock syns tydliga skillnader mellan killar och tjejer. Dessa skillnader skulle kunna förklaras genom att de flesta symtom som nämns i hälsoenkäten är inåtvända symtom, vilket tjejer oftare uppger att de besväras av.