Bakgrund: Idag finns det sex olika symtom som förknippas med livskvalitet i palliativt skede. Kort tid efter att en patient har avlidit dokumenteras förekomst av smärta, rosslighet, illamående, ångest, andnöd samt förvirring i Svenska Palliativregister av det vårdteam som har varit mest delaktiga i patientens omvårdnad. Syfte: Att jämföra symtomförekomst av sex symtom enligt Svenska Palliativregister hos personer med eller utan trycksår inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv jämförande registerstudie. Resultat: Det fanns ett svagt positivt samband mellan smärta och förekomst av trycksår. Ett bifynd var att det även fanns ett signifikant samband mellan trycksårförekomst och vårdtid. Slutsats: Studiens resultat visar behov av vidare forskning. Spridning av kunskaper om trycksår och smärta kan stödja åtgärder för att öka livskvalitet hos svårt sjuka patienter.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak i världen och i Sverige. Hjärtinfarkt orsakas av ateroskleros som i sin tur leder till syrebrist i hjärtmuskulaturen. Symtombilden är individuell och symtom som bröstsmärta, illamående och andningspåverkan kan förekomma. Förekomsten av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom skiljer sig mellan män och kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra kvinnor och mäns symtombild vid hjärtinfarkt samt att granska undersökningsgrupper i de valda studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. 13 kvantitativa artiklar valdes ut till den föreliggande litteraturstudien. Huvudresultat: Bröstsmärta var det vanligaste och mest förekommande symtomet hos både män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Kvinnor beskrev mer ryggsmärta, smärta lokaliserat till skulderbladen och nacksmärta. Män rapporterade mer smärta i höger sida av bröstkorgen och arm. Illamående, andningsbesvär och svaghetskänsla visade sig mer förekommande hos kvinnor medan män presenterade mer svettningar. Tydliga skillnader fanns i antal rapporterade symtom i samband med hjärtinfarkt, kvinnor rapporterade fler än män. Slutsats: Det framkom både likheter och skillnader i män och kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt, symtomen var varierande och individuella. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens individuella omvårdnadsbehov krävs kunskap om hjärtinfarktens varierande symtombild. Detta är viktigt för att i god tid kunna handla korrekt för att förhindra komplikationer och bestående men hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Mer forskning inom området skulle öka kunskapen hos sjuksköterskan och bidra till en bättre omvårdnad för patienter som drabbas av hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is a common cause of death in the world and in Sweden. Myocardial infarction is caused by atherosclerosis, which in turn leads to hypoxia in the heart muscles. The symptoms are individual and symptoms such as chest pain, nausea and respiratory effects may occur. The existence of suffering from cardiovascular disease differ between men and women. Purpose: The purpose of this study was to describe and compare women's and men's symptoms of myocardial infarction and to review the study groups in the selected studies. Method: A descriptive literature. 13 quantitative articles were selected to the present literaturestudy. Main Results: Chest pain was the most common symptom in both men and women with myocardial infarction. Women described more frequent back pain, pain localized to the shoulder blades and neck pain. Men reported more pain in the right side of the chest and arm. Nausea, dyspnea and weakness proved to be more common in women, while men presented more sweating. Distinct differences were found in the number of reported symptoms associated with a myocardial infarction, women reported more symptoms than men. Conclusion: The litteraturstudy revealed both similarities and differences in men's and women's symptoms of myocardial infarction, symptoms were variable and individual. For the nurse to meet individual patient care needs requires knowledge of myocardial infarctions varying symptoms. This is important in order to act properly and in an early stage to prevent complications and permanent damage in patients who suffer from myocardial infarction. More research in this area would empower the nurse and contribute to better care for patients who suffer from myocardial infarction.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I en åldrande befolkning ökar prevalensen av hjärtsvikt. När det kommer till behandling av sjukdomen läggs mycket ansvar på patienten när det gäller symtomlindring. Strategier för att kunna kontrollera symtomen kan innebära en omfattande livsstilsförändring, vilket i sin tur kan skapa en mängd olika känslor för patienten.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En deskriptiv, systematisk litteraturstudie genomfördes. Tolv kvalitativa artiklar användes, och materialet analyserades genom kodning och teman. Databasen som användes var PubMed. Den teoretiska referensramen som tillämpades var livsvärldsperspektivet.    Resultat: Tre kategorier med tolv underkategorier identifierades. Patienter upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet, både fysiska och emotionella. Andnöd och trötthet var en central fysisk upplevelse. Ensamhet, isolering och förändrade roller inom familjen rapporterades. Upplevelser av skuld, skam och känslan av att utgöra en börda gentemot familjen framkom. Vidare rapporterades olika former av anpassning till ett nytt liv, som till exempel förändringar i kost, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Positiv attityd och spiritualitet visades vara strategier för att hantera sitt tillstånd. Sjukhuset upplevdes vara den säkraste platsen för rehabilitering och hantering av symtom. Vidare framkom dock upplevelser av brister inom sjukvården gällande empati, kontinuitet och förmedlande av information. Familj och vänner upplevdes vara en viktig resurs gällande fysiskt och emotionellt stöd samt motivation.  Slutsats: Patienter med hjärtsvikt upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet relaterat till sjukdomen, brister inom sjukvården samt behov av stöd. Sjukvården behöver ta dessa upplevelser i beaktande i mötet med patienten för att kunna individanpassa omvårdnad och egenvårdsrekommendationer. Vidare kan detta ge ett ökat oberoende och därmed en ökad livskvalitet för patienten. / ABSTRACT Background: In an ageing population the prevalence of heart failure is rising. When it comes to treating the disease, a lot of responsibility lies with the patient in terms of symptom management. Strategies to control symptoms may mean a significant change of life style which in turn can cause a range of emotions.  Objective: The objective for this study was to describe the experience of patients living with heart failure.  Methods: A descriptive systematic literature review was conducted. Twelve qualitative studies were used, and the material was analyzed by making codes and themes. The database that was used was PubMed. The theoretical framework that guided this study was theperspective of life world. Results: Three categories with twelve subcategories were identified. Patients experienced different types of limitations in their daily life, both physical and emotional. Central physical experiences were breathlessness and fatigue. Loneliness, isolation and changing roles within the family was also reported. Experiences of guilt, shame and a sense of being a burden towards the family emerged. Furthermore, various forms of adaptation were reported, such as changes in diet, alcohol consumption and physical activity. Positive attitude and spirituality proved to be strategies used to cope with the condition. The hospital was considered the safest place for rehabilitation and management of symptoms. Moreover, the hospital environment proved to lack in empathy, continuity and in conveying information. Family and friends were important resources regarding both physical and emotional support and motivation. Conclusions: Heart failure patients experience different types of limitations related to the disease in their daily life, shortcomings in health care, and need of support. The health care system needs to take these experiences into consideration when meeting the patient in order to personalize the care and self-care recommendations to increase independency and with that increase overall life quality for the patient.

Bakgrund: Depression är en ledande orsak till ohälsa världen över och depressiva symtom är idag vanligt förekommande hos normalbefolkningen. Fysisk aktivitet har visat sig ha god effekt på att minska depressiva symtom och rekommenderas som alternativ eller kompletterande behandlingsmetod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av fysisk aktivitet hos personer som lider av depression eller depressiva symtom. Metod: Resultat från sju artiklar sammanfattades i denna litteraturstudie med hjälp av en integrerad analys. Vald teoretisk referensram är begreppet livskraft. Resultat: Två huvudkategorier identifierades under analysen, positiva upplevelser och negativa upplevelser. Utifrån dessa två huvudkategorier uppstod tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att personer som lider av depression eller depressiva symtom till stor del hade positiva erfarenheter av fysisk aktivitet. Negativa erfarenheter förekom också, men inte i lika stor utsträckning som de positiva erfarenheterna. Slutsats: Slutsatsen visar att upplevelserna av fysisk aktivitet hos personer som drabbats av depression eller depressiva symtom var övervägande positiva. Däremot visade resultatet också att all typ av fysisk aktivitet inte passar alla människor. Det är därför viktigt att de professioner som möter denna patientgrupp bär med sig kunskapen om att enskilda patienter kan påverkas olika av fysisk aktivitet.

Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning. / Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet. Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie där författarna analyserat 11 artiklar som svarar mot syftet. Under analysen framkom nyckelbegrepp ur varje artikel som bildade vårt resultat. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever en förändrad livsvärld och använder sig av olika strategier för att kunna hantera livssituationen och vardagen. Patienter beskriver hur vårdpersonal finns tillgängliga och visar sitt stöd. Dock visar resultatet att många patienter upplever en bristande tillit till vårdpersonal. Patienter upplever en bristande information om sjukdomen och dess behandling, vilket upplevs bero på vårdpersonalens tidsbrist. Patienterna är medvetna om att hjärtsvikt har en dålig prognos. De beskriver känslan av en oviss framtid och ägnar en stor del av sin tid till att tänka på döden. Trots detta beskriver deltagare hur de genom olika strategier kan se på framtiden som ljus och uppleva hopp. Subteman som framkom efter analysprocessen var: Livet med en fotboja, Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller?, De livsbärande vingarna, En dimmig morgondag och Med döden som skugga. Följande subteman diskuterades då de förvånat eller väckte ett ökat intresse hos oss: Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller? och Med döden som skugga. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Denna uppsats undersöker ett filmmaterial med ett okänt ursprung, där det enda som går att klarlägga är att den är ett kompilat av filmer inspelade under åtminstone ett decennium, under 1930-talet. Utgångspunkten är att två av Sveriges ledande psykiatriker under denna tid, Bror Gadelius och Viktor Wigert, medverkade i skapandet av en del av detta kompilat på det tidigare mentalsjukhuset Konradsberg. Genom en undersökning av sjukhusets direktionsprotokoll och årsberättelser visar författaren att det kan ha presenterats i utbildande syfte. Detta material producerades då filmmediet fortfarande var förhållandevis nytt, i en tid då svensk psykiatri stod inför utmaningar att tydligt urskilja psykiska sjukdomars symtom. Det tillsammans med dess okända ursprung gör det således till ett unikt historiskt källmaterial. Författaren har utifrån ”Useful cinema”-perspektivet analyserat filmmaterialet och jämfört det med två verk av svensk psykiatris tidigare ledande gestalter. Författaren argumenterar för att det filmmaterialet vill framställa är patienternas reaktioner, vilket innebar att associationen mellan en patients reaktion och dennes psykiska symtom tydliggjordes. Därigenom uppnåddes en specificering av mentalsjukdom. Det innebär enligt författaren att ett nytt sätt att utnyttja mediet film etablerades under 1930-talet.

Background: Psychosomatic disorders and mental illness are increasing among children and adolescents. Conceptual description of various health conditions in mental health and illness, psychosomatic and mental disorder are needed, along with an understanding of the impact of risk factors and protective factors for mental health disorders in children and adolescents. The nurse’s preventative and supportive work on mental health interventions promotes mental health and wellbeing. The psychiatric nurse's health promotion work is based on trust and respect, this to identifying mental illness and being able to direct efforts and preventing a further disease progression. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive work and the mental health promoting interventions in the care of children and adolescents with mental and psychosomatic disorders. Another aim was to describe the need for the psychiatric nurse's collaboration through her specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Method: An integrative review of fourteen peer reviewed articles. Article searches were conducted in the databases CINAHLComplete, PSYCInfo and PubMed. Whittemore and Knafl's (2005) work process in method was applied and divided into the work in five stages. Theoretical background was Eriksson's nursing theory. Results: The result showed that the nurses preventive work and mental health promotion interventions with children and adolescents with mental illness and psychosomatic symptoms consisted of a variety of disease prevention measures such as prevention program, early identification of symptoms and early intervention with appropriate interventions. Further results highlight the need for the psychiatric nurse's collaboration and guidance through their specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Conclusion: The nurse is in a position to assist the families, children and adolescents intervening with their prevention work and interaction regarding mental illness. The result shows that empathy and responsiveness develop trusting relationships with the children for early identifying psychosomatic disorders and dealing with mental illness. Effective health promotion interventions within and outside the health sector can further build children's self-esteem and resilience. Increased constructive collaboration in mental health care creates increased quality of care. The psychiatric nurse has a collaborative role and supervisory function by supporting and contributing with her specialist knowledge in the school, child health and child health care.

<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. <strong>Metod </strong>som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. <strong>Huvudresultatet </strong>visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. <strong>Slutsatsen </strong>är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.</p><p><strong> </strong></p>