Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning. 52 distriktssköterskor som arbetade på 12 vårdcentraler i Halmstad inkluderades i studien. Dataanalysen genomfördes med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: 90,0% av distriktssköterskorna mötte 1-4 unga kvinnor per vecka med oro och ångest. 80,6% mötte 1-4 kvinnor med trötthet och sömnproblem. Patienterna hänvisades främst till läkare, därefter kurator och psykolog. Endast två av de 32 deltagande skulle hänvisa kvinnorna till en distriktssköterska. Konklusion: Majoriteten av distriktssköterskorna mötte flera unga kvinnor med stressrelaterade symtom varje vecka. De preventiva åtgärderna skiljdes åt beroende på symtom. I studien framkommer distriktssköterskornas önskemål om riktlinjer och utbildning i ämnet unga kvinnor och stress, vilket kan leda till möjligheter att utveckla preventionsarbetet i primärvården. / Background: Stress-related symptoms have increased in the community, especially among young women. The basics in the district nurse’s profession are to promote health and prevent sickness. Preventive strategies have shown good effects on stress. Aim: The aim of the study was to examine how the district nurse estimates the occurrence of young women contacting them because of stress-related symptoms, and to visible the district nurse’s preventive work. Method: The study was conducted as a quantitative survey. 52 district nurses who worked in 12 medical-centers in Halmstad were included in the study. Data was analyzed with descriptive and analytic statistics. Results: 90,0% of the district nurses met 1-4 young women/week with anxiety. 80,6% met 1-4 young women/week with tiredness or sleeping disorder. The patients were primarily referred to physicians, counselors or psychologists. Only two of the 32 participating would refer women to a district nurse.Conclusion: The majority of the district nurse’s met many young women with stress-related symptoms every week. The preventive work differed depending on the symptoms. The study shows the district nurses requests of guidelines and education on young women and stress, which could contribute to possibilities to advance the work with prevention in medical-centers.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom. Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent. Specifikt utvalda frågor ur datamaterialetbearbetades utifrån deskriptiva frekvenstabeller, chi²- test och oddskvoter (OR) med 95procent konfidensintervall. Resultatet beskriver förekomsten av barnmisshandel och/eller bevittnat våld, psykosomatiskasymtom en gång i veckan eller oftare och sambandet dem emellan samt bakgrundsfaktorersom har samband med psykosomatiska symtom. Det var 18 procent av skoleleverna somangav att de någon gång blivit fysisk bestraffade och 7 procent angav att de bevittnat våldmellan föräldrarna. Det var 34 procent av eleverna som rapporterade 1-2 symtom en gång iveckan eller oftare och 26 procent rapporterade 3 eller fler symtom en gång i veckan elleroftare. Det statistsikt signifikanta sambandet mellan fysisk misshandel och psykosomatiskasymtom framkom vara starkare om eleven hade multipla symtom (OR=4,254). Det fannsinget statistiskt signifikant samband mellan att bevittnat våld och 1-2 psykosomatiskasymtom. Däremot fanns ett signifikant samband mellan att ha bevittnat våld hemma och 3eller fler symtom (OR=3,903). / Child abuse is a global public health problem with major health consequences. Several studieshave shown that child abuse can result in mental health problem, such as depression andanxiety. However, there have been few studies about the association between child abuse andpsychosomatic symptoms in schoolchildren. The aim of the study has been to investigate theprevalence of physical child abuse and/or children who have witnessed partner violence andpsychosomatic symptoms. The aim was also to examine physical child abuse associated withpsychosomatic symptoms.The study was a cross- sectional study and was based on already collected data from aNational Survey about Child Abuse 2011. The study constituted of 3207 students in 9th gradeand the response rate was 84 percent. In this study were questions selected from the NationalSurvey about Child Abuse 2011 and data were processed by descriptive tables, chi²- tests andodds ratio (OR) with 95 percent confidence intervals. The results describe the incidence of child abuse and/or children who have witnessed partnerviolence, psychosomatic symptoms once a week or more and the association between themand background factors associated with psychosomatic symptoms. It was 18 percent of thestudents who reported they had been physical punished and 7 percent reported they havewitnessed violence between parents. It was 34 percent of the students who indicated that theyhad 1-2 symptoms once a week or more and 26 percent of the students who indicated that theyhad 3 or more symptoms once a week or more. There were a statistic significant associationbetween physical abuse and psychosomatic symptoms and it was even stronger if the studenthad multiple symptoms (OR=4,254). There were no statistic significant association betweenwitnessing violence and 1-2 psychosomatic symptoms. However, there were a statisticsignificant association between witnessing violence and 3 or more symptoms (OR=3,903).

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en av våra folksjukdomar och tros öka i framtiden. Det är ett kroniskt tillstånd som karaktäriseras av flera olika symtom så som dyspné och andfåddhet. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom som utgör 50-75% av all hjärtsvikt. New York Heart Association Functional Classification är en funktionsklassificering som är baserat på patientens egna upplevelser av sjukdomen och är graderad från I-IV. Att lida av en kronisk sjukdom kan innebära flera olika former av lidande som till exempel sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur hjärtsvikt och dess symtom påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturbaserad studie som är grundad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Hjärtsvikt påverkar hela människan både psykiskt och fysiskt i det dagliga livet. Livet blir begränsat på grund av de somatiska symtomen där även emotionella svårigheter blir tydliga. Att inte längre kunna utföra dagliga rutiner och delta i aktiviteter leder till en känsla av isolering och försämrad livskvalité. Slutsats: Hjärtsvikt har en tydlig påverkan i patientens dagliga liv där kroppen konstant är under förändring. Detta leder till en okänd upplevelse där framtiden för patienten är oförutsägbar. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hela människan bör beaktas för att kunna lindra lidande. / Background: Heart failure is currently one of the major diseases and is believed to increase in the future. It is a chronic condition characterized by multiple symptoms such as dyspnea and shortness of breath. The most common cause of heart failure are ischemic heart disease, which constitutes 50-75% of all heart failure. New York Heart Association Functional Classification is a classification function which is based on the patient's own experience of the disease and are graded from I to IV. A chronic disease can cause suffering of disease, suffering of life and suffering of care. Aim: To describe patients' experiences of how heart failure and its symptoms affect daily life. Method: A literature-based study, in which the result is based on eleven scientific articles. Results: Heart failure affects the whole person, both mentally and physically in daily life. Life becomes limited because of the somatic symptoms and emotional difficulties is also known. The feeling of isolation becomes evident when the patient cannot participate in activities. Quality of life deteriorates when the daily routines can no longer be performed. Conclusion: Heart failure has a clear impact in the patient's daily life in which the body is constantly changing. This leads to an unknown experience where the future is unpredictable. Heart failure is a condition where the whole person should be considered in order to alleviate suffering.

Bakgrund: Det finns idag cirka 35 000 personer som lider av schizofreni i Sverige. De schizofrena symtomen påverkar patientens livskvalitet i olika utsträckning. Negativa symtom som undergrupp har till skillnad från övriga symtom visat sig ha en sämre respons på medicinering och bidrar därmed till en risk för sämre livskvalitet. På grund av fortsatta utmaningar att behandla negativa symtom krävs ytterligare forskning på området för att optimera omvårdnaden för dessa patienter och på så sätt förbättra en riskerad livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med negativa symtom inom ramen för schizofreni upplevde sin livskvalitet och omvårdnaden kring sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie har utförts, där artiklar relevanta för att besvara syftet och frågeställningar har granskats. Artiklarna i denna litteraturstudie granskades strukturerat och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Faktorer som påverkar livskvalitet hos schizofrena patienter delades in i kategorierna; generella negativa symtom, kognitiva svårigheter och sociala faktorer, som delades upp i underkategorierna; stigmatisering, socialt nätverk, sociodemografiska förhållanden och arbetsförhållanden. De omvårdnadseffekter som påverkade livskvalitet visade sig vara; vårdkontext, stöd och utbildning från vården samt coping-strategier. Slutsats: Schizofrena individer påverkas i stor utsträckning av hur vården och samhället ser på dem. Sammanvägt upplever patientgruppen att en ökad livskvalitet var sammankopplad med socialt stöd och en vårdkontext som fokuserade på att förena ett fungerande privatliv med behandling. / Background: In Sweden, 35 000 individuals are affected by schizophrenia. The various symptoms of the disease have a major impact on the individuals’ quality of life. However, individuals with negative symptoms, have been shown to respond poorly to traditional pharmacological treatment. Because of this, patients who suffer from severe negative symptoms are at risk of poorer quality of life. Due to continued challenges to treat negative symptoms, further research is required to provide an optimized care for this vulnerable group. Aim: The aim was to study how schizophrenic individuals with characteristically negative symptoms experience quality of life as well as their experiences of the care provided to them. Method: A literature study has been conducted where articles relevant to answer the purpose and questions have been examined. The included articles were systematically analyzed through content analysis. Results: Quality of life in schizophrenic patients was affected by negative symptoms, cognitive difficulties and social factors, the latter divided in the sub-categories; stigmatization, social networking, sociodemographic conditions and working conditions. The caregiving factors that had an impact on quality of life were proven to be: the context in which the care was given, support and education from healthcare and coping strategies. Conclusion: Schizophrenic individuals are greatly affected by how caregivers and the society view them. Patients experienced that an improvement in quality of life is linked to social support and a context of caregiving that focused on combine the treatment with a functioning private life.

SAMMANFATTNING Introduktion Olika typer av allergier utgör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Allergenspecifik immunterapi (ASIT) är en behandlingsmetod för patienter med måttlig till svår allergisk rinit med eller utan astma, då symtomlindrande behandling varit otillräcklig. Syfte Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur patienter skattar sina allergiska symtom, skattning av egenvårds medicinering samt skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten, före, under och efter avslutad ASIT-behandling mot björkpollen och/eller 5-gräs. Metod Studien var en kvantitativ registerstudie med deskriptiv och komparativ ansats. Patienters skattning av allergiska symtom och skattning av egenvårds medicinering samt den skattade livskvaliteten har studerats. Datainsamlingen är gjord under åren 2005 - 2009 med hjälp av ett självskattningsformulär som tilldelades patienter som fick ASIT-behandling på en Lung- och allergimottagning på ett sjukhus i mellan Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 42 patienter, 22 män och 20 kvinnor. Medelåldern i gruppen var 34,7 år. Resultat Resultatet i denna studie visade att det finns ett negativt samband mellan patienters skattning av allergiska symtom och skattning av livskvalitet både före och efter avslutad ASIT behandling. Livskvaliteten skattades signifikant högre mellan första och sista mätningen i hela patientgruppen. Både kvinnor och män skattade lägre egenvårds medicinering under behandlingstiden, men resultatet visar inte på några signifikanta skillnader i skattning av medicinering mellan kvinnor och män. Resultatet visade inga skillnader mellan könen avseende förändringen i den skattade livskvaliteten. Slutsats Patienterna skattar mindre allergiska symtom och lägre behov av egenvårds medicinering men högre livskvalitet efter ASIT-behandling. Resultatet visar inga skillnader mellan könen. Sådan kunskap kan bidra till värdefull information till vårdgivaren och det i sin tur kan bidra till en bättre omvårdnad av patienter som erhåller ASIT-behandling. / ABSTRACT Introduction Different types of allergies constitutes one of the public health diseases in Sweden. Allergenspecific immunotherapy (ASIT) is a treatment for patients with moderate to severe allergic rhinitis with or without asthma, where symptomatic treatment was insufficient. Aim The aim of this study was to obtain knowledge about how patients estimate their allergic symptoms, their estimation for self-care medication and their estimation of quality of life before, during and after ending the ASIT-treatment with birch pollen and or 5-grass allergen. Method A descriptive, comparative, quantitative patient journal study was conducted. Patients estimation of their allergy symptoms, their estimation of self-care medication and estimation of quality of life have been studied. The data was collected during the years of 2005-2009 by using self -assessment questionnaires wish was given to patients that was receiving ASIT treatmentat a Lung and Allergy Department, at a hospital in the middle of Sweden. The study group consisted of 42 patients, 22 men and 20 women with a mean age of 34,7 years. Results The main findings of this study shows that there is a negative connection between patient’s estimation of their allergic symptoms and quality of life both before and after ending ASIT treatment. Patients estimation of the quality of life got significantly higher in the whole study group comparing first and last measurement. Both women and men estimated lowered selfcare medication during the treatment period, but no significantly differences could be found between the genders regarding estimation of their medication. The result showed no differences between the genders regarding estimation of quality of life. Conclusion Patients estimated less allergic symptoms and lower need of self-care medication but a higher quality of life after ASIT-treatment. The result shows no differences between genders. Such knowledge can contribute to valuable information to caregivers and in turn it may result in a better care of patients who receives ASIT-treatment.

Bakgrund: Flickor med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har en ökad risk att inte upptäckas då det finns kunskapsbrister med att identifiera ADHD-symtom särskilt hos flickor. De riskerar därmed att inte få adekvata stödinsatser under skolåren. Skolsköterskan ska i den hälsofrämjande omvårdnaden bemöta elevernas behov på bästa sätt vilket bygger på förtroende, vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och materialet har analyserats med en kvalitativ innebördsanalys. Studien är baserad på sex intervjuer som utförts via e-post. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskriver unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren; Att må psykiskt dåligt och känna utanförskap; Upplevelse av bristande förståelse; Upplevelse i klassrummet; Att få förståelse; Upplevelse att få en ADHD-diagnos; Att få en tidigare ADHD-diagnos hade underlättat. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist i skolan med att identifiera ADHD hos flickor och som  resulterat i diagnos först i tonåren. Okunskap och bristfälliga individanpassade stödinsatser har en negativ påverkan på skolprestationer och den psykiska hälsan. / Background: Girls with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are at increased risk of not being detected as there is a lack of knowledge how to identifying ADHD symptoms, especially in girls. Consequently, they risk not getting adequate support during their schoolyears. In the health-promoting nursing at school, the nurse shall respond to the needs of the students in the best possible way, based on trust, science and proven experience. Purpose: The purpose of the study is to describe young women with ADHD and their experiences during the school years. Method: The study has been conducted with qualitative methodology and the material has been analyzed with a qualitative meaning analysis. The study is based on six interviews conducted via e-mail. Result: The analysis resulted in six categories describing young women with ADHD and their experiences during their school years; To feel mentally bad and excluded; Experience lack of understanding; Experience in the classroom; Gaining understanding; Experience getting an ADHD diagnosis; Getting an earlier ADHD-diagnosis would have facilitated. Conclusion: There is a lack of knowledge in school to identify ADHD in girls, and as result they are often diagnosed as late as in their teenage years. Lack of knowledge and inadequately individualized support efforts have a negative impact on school performance and mental health.

No description available.

Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte:  Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod:  En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.

Bakgrund: En tredjedel av befolkningen kommer någon gång i livet drabbas avdepression. De tre främsta behandlingsmetoderna vid depression är antidepressivaläkemedel, psykoterapi samt fysisk aktivitet. Det saknas behandlingsalternativ ochinformation om kostvanors påverkan på människor med depressiva symtom enligtde nationella riktlinjerna. Sjuksköterskor kommer att träffa denna patientgruppvar de än arbetar inom vården, och därför är det av stor vikt att förstå hurkostvanor och val av livsmedel påverkar patienter som lider av depressivasymtom.Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkarkostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar haranalyserats, kodats, kategoriserats, tolkats samt diskuterats i en innehållsanalys.Resultat: Det kan ses ett samband mellan depressiva symtom och förändradebeteendemönster, bland annat genom att de med svåra depressiva symtom har storsannolikhet att känsloäta. Det finns även ett samband hos de med depressivasymtom och försämrad instrumentell aktivitet i det dagliga livet, vilket handlarom enklare vardagliga aktiviteter till exempel att handla, förbereda samt tillagamat. Ett signifikant samband visades även mellan depressiva symtom och sämreval av livsmedel, där livsmedel innehöll högre andel socker och var mer energirik.Personer med marginell tillgång till mat som fick livsmedelsstöd hade femtioprocent mer depressiva symtom än de med marginell tillgång till mat som intefick samma stöd.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar kostvanor och val av livsmedel viddepressiva symtom, men då ämnet är komplext krävs det ytterligare forskning föratt veta om depressiva symtom orsakar dessa faktorer eller om det är dessafaktorer som i sin tur skapar depressiva symtom. / Background: One third of the population will experience depression at some pointin their lives. The three main treatment methods for depression are antidepressantdrugs, psychotherapy and physical activity. There are no treatment options orinformation on how eating habits affects people with depressive symptomsaccording to national guidelines. Nurses will encounter this patient groupwherever they work in healthcare, it is therefore important to understand howeating habits and dietary choices affects patients with depressive symptoms.Objective: Compile scientific articles about which factors affecting eating habitsand dietary choices during depressive symptoms.Methods: Literature study with quantitative approach where 11 scientific articleswere analyzed, coded, categorized, interpreted and discussed in a content analysis.Results: A relationship can be seen between depressive symptoms and alteredbehavior patterns, for example those with severe depressive symptoms are verylikely to emotional eat. There is also a relationship between those with depressivesymptoms and impaired instrumental activity in daily life, which includes simpleeveryday activities such as shopping, preparing and cooking food. A significantrelationship was also shown between depressive symptoms and poorer choice offood, where foods contained a higher proportion of sugar and were more energyrich. People with marginal access to food that received food support had fiftypercent more depressive symptoms than those with marginal access to food thatdid not receive the same support.Conclusion: A number of different factors affects eating habits and dietarychoices during depressive symptoms, but since the subject is complex, furtherresearch is needed to know whether depressive symptoms causes these factors orwhether these are the factors that in turn create depressive symptoms.