Bakgrund Kvinnor i åldersgrupp 45-59 år har ofta kommit in i klimakteriet och cirka 70 procent av dem upplever klimakteriebesvär. Perioden kan vara utmanande och medför tillhörande fysiska och psykosociala förändringar som markerar slutet på reproduktivt liv. Vid mötet med kvinnor i klimakteriet har sjuksköterskan en viktig undervisande funktion som kännetecknas av personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet påverkar kvinnornas förmåga att ta emot hälsoundervisning, men också förutsättningar för sjukvårdpersonal att förmedla kunskapen. Det finns behov att närmare titta på rollen av hälsoundervisning under klimakteriet. Syfte Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdens hälsoundervisning till kvinnor under klimakteriet. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts som bygger på 14 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklar omfattar kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar genomfördes i databaser PubMed och CINAHL. Integrerad dataanalys användes som analysmodell vid sammanställning av resultat. Resultat Genom dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: Kvinnornas förkunskaper, Hälsoundervisningens faciliterande faktorer och hälsoundervisningens hämmande faktorer. De huvudfynden visade att kvinnorna hade svårigheter i att känna igen klimakteriesymptom och hade bristande uppfattning om menopausala hälsokonsekvenser. Bristen på information och utbildning hos kvinnor och vårdpersonal, samt låg hälsolitteracitet, hindrade hälsoundervisningen. Dåliga förkunskaper påverkade livskvaliteten och ledde till negativa föreställningar under klimakteriet. Litteraturöversiktens resultat diskuterades med utgångspunkten i Meleis transitionsteori med fokus på både kvinnors och vårdpersonalens perspektiv. Slutsats Det finns ett behov av ökad utbildning och informationsspridning om klimakteriet, dess symtom och hälsokonsekvenser för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Sjuksköterskor kan spela en viktig roll i detta genom att upptäcka dessa kunskapsluckor, ge kvinnor nödvändig kunskapsutrustning och stöd för en hälsosam övergång. / Background Women aged 45-59 have often entered climacteric period and around 70 percent of them experience menopausal symptoms. The period can be challenging and brings associated physical and psychosocial changes that mark the end of the reproductive life. When meeting climacteric women, the nurse has an important teaching function characterized by person-centered approach. Health literacy can affect women's ability to receive health education, but also the conditions for healthcare personnel to pass on the knowledge. There is a need to look more closely about the role of health education in climacteric women. Aim The aim was to shed light on the health care system's health education for women during climacteric. Method A non-systematic literature review was conducted based on 14 articles. Articles include qualitative, quantitative, and mixed approaches. Searches were conducted in databases PubMed and CINAHL. Integrated data analysis was used as an analysis model when compiling results. Results Through the data analysis, three major categories were identified: The women's prior knowledge, Facilitating factors for health education and Inhibiting factors for health education. The main findings showed that women had difficulty recognizing menopausal symptoms and had a low perception of menopausal health consequences. The lack of information and education among women and healthcare providers, as well as low health literacy, hindered health education. Poor prior knowledge affected quality of life and led to negative beliefs during menopause. The results from the literature review were discussed based on Meleis' transition theory with a focus on both women's and healthcare providers' perspectives. Conclusions There is a need for increased education and dissemination of information about the symptoms and health consequences of climacteric to improve health promotion. Nurses can play an important role in this by identifying knowledge gaps, providing women with the necessary knowledge and support for a healthy transition.

Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är samlingsnamnet för en rad vanliga symtom som kan uppträda vid demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas öka i framtiden som följd av en åldrande befolkning och därmed ökar även behovet av kunskap kring BPSD. I dagsläget används läkemedel mot BPSD trots begränsad effekt och allvarliga biverkningar. Att leva med en demenssjukdom beskrivs av drabbade personer som både jobbigt och obehagligt. De beskriver en ovisshet i att inte veta vart en är, vem andra på platsen är eller ens om det är en trygg plats att vara på. Syfte: Att sammanställa kunskap kring omvårdnadsåtgärder samt dess effekter vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Författarna har genomfört en integrativ litteraturstudie. Kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder och dess effekter: Musik, Personcentrerat förhållningssätt, Fysisk aktivitet, Avslappning och beröring, Dockterapi, Robotdjur, Belysning och Kombination av icke-farmakologiska interventioner. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder har positiva effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder bör användas som förstahandsbehandling och vara personcentrerade. Sjuksköterskans kunskap och ledarskap anses ha en nyckelroll för att omvårdnadsåtgärderna ska implementeras i den kliniska verksamheten samt för att ändra nuvarande attityder kring läkemedel och omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad bör få en större roll inom demensvården för att uppfylla behov.

Bakgrund: Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) innefattar i första hand Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) vilka är de vanligast förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna. IBD karaktäriseras av symtom som smärta i mag-tarmkanalen, diarré, blod i avföringen och att symtomen går i skov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som användes i studien var allmän litteraturstudie. Vidare användes en induktiv ansats i denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att IBD påverkar patienter på flera nivåer. Nivåerna delades in i fyra kategorier: Psykisk hälsa vid IBD, Fysisk aktivitet och energinivåer vid IBD, Samverkan med sjukvårdspersonal vid IBD samt Kosthållning och nutrition vid IBD. Konklusion: Patienter som led av IBD upplevde att sjukdomen har en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom påverkade IBD patienters energinivåer till att patienter hade svårt att utföra vardagliga aktiviteter, främst när de genomgick skov. De patienter som fick möjligheten att vara delaktiga i sin vård upplevde i högre grad minskad ångest relaterat till vald behandlingsmetod. Vidare upplevde patienter att sjukvården inte gav den hjälp gällande kostrådgivning som de själva kände sig behöva. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) primarily includes ulcerative colitis (UC) and crohn's disease (CD), which are the most common forms of inflammatory bowel diseases. IBD are characterized by symptoms such as bowel pain, diarrhea, blood in the stool, and that the symptoms often manifest in flares. Aim: The aim of the study was to illustrate patients experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: The method used in this study was a general literature study. Furthermore an inductive approach was used in the study. Results: The result showed that IBD affects patients on different levels. The levels were divided into four categories: Mental health and IBD, Physical health and energy levels and IBD, Collaboration with healthcare personnel and IBD, and Diet and nutrition and IBD. Conclusion: Patients that suffered from IBD experienced a negative affect on their mental health. Additionally, the diagnosis affected the patients energy levels, which led to struggles in the day to day life, foremost when they went through a flare. The patients that participated in their own treatment, experienced lower anxiety in relation to their treatment. Moreover, the patients described that they did not get the help they required when it came to their diet changes.

Introduktion: ESport är en snabbt växande sport med miljontals utövare världen över. Gällande hälsa och eSport är den mentala biten med gaming syndrome och utveckling av kognitiva funktioner klart mer beforskad än den fysiska hälsan. I en enkätstudie med 65 eSportsatleter på college i USA rapporterade 56% besvär med ögonen och 42% besvär med rygg och nacke. Forskning på stillasittande arbeten med liknande repetitiva moment redogör för ökad risk för muskuloskeletala besvär och besvär med ögonen vid främst ökad skärmtid.Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att kartlägga förekomsten av muskuloskeletala besvär och ögonbesvär hos professionella eSportsatleter, samt att undersöka om det finns samband mellan fysiska symtom och livsstilsfaktorer så som sömntid, speltid och fysisk aktivitet. Metod: Kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsdesign i form av elektronisk enkätundersökning. Undersökningen gjordes på 40 professionella eSportsatleter. Samband mellan livsstilsfaktorer och fysiska symtom beräknades med binär logistisk regression och presenterades med Odds Ratio (OR;95% CI). Resultat: Fysiska symtom förekom hos 62,5% av deltagarna. Huvudvärk (40%) och ögonbesvär (32,5%) var de vanligaste symtomen. Statistiskt signifikant samband fanns mellan speltid och fysiska symtom (OR=8,012; 95% CI 1,439-44,621, p=0,018). Slutsats: Resultatet av den här studien visade att majoriteten av de professionella eSportsatleterna drabbades av någon form av fysiska symtom och att mer speltid var associerat med förekomst av fysiska symtom. Med tanke på eSportens snabba ökning i populäritet, digitalisering i samhället och sambandet mellan skärmtid och fysiska symtom behövs riktlinjer och riktade insatser för denna grupp, likt företagshälsovård för andra yrken eller medicinska team för andra sporter. / Introduction: ESports is rapidly growing and has millions of users world wide. Regarding health and eSports the mental part with gaming syndrome and development of cognitive functions is far more studied than the physical health. In a survey with 65 eSports athletes from American colleges 56% reported eye fatigue and 42% report back and neck pain. Research on similar sedentary occupations with repetitive movements show higher risk of musculoskeletal disorders and eye fatigue with more screen time. Aims: The aims of this cross-sectional study was to map the prevalence of physical symptoms and eye fatigue among professional eSports athletes, and to examine correlations between physical symptoms and the lifestyle factors sleep, gaming time and physical activity. Method: Quantitative non-experimental cross-sectional study. Electronic survey with 40 professional eSports athletes. Correlations between lifestyle factors and physical symptoms were analyzed with binary logistic regression and presented with Odds Ratio (OR;95% CI). Results: Physical symptoms were reported by 62,5% of the participants. Headache (40%) and eye fatigue (32,5%) were the most common symptoms. Statistically significant correlation was found between gaming time and physical symtoms (OR=8,012;  95% CI 1,439-44,621, p=0,018).  Conclusion: The result of this study showed that the majority of the professional eSports athletes suffered from physical symptoms, and more gaming time was associated with physical symptoms. Given eSports rapid increase in popularity, digitalisation in society and the link between screen time and physical symptoms, guidelines and targeted efforts are needed for this group, such as occupational health care for other professions or medical teams for other sports.

Bakgrund: Upp till två tredjedelar av alla personer som söker vård får ingen biomedicinsk förklaring till sina besvär. Personer med medicinsk oförklarliga symtom går igenom ett stort lidande av att leva i ovisshet. Jakten på att få svar var långdragen och ledde till både psykisk utmattning och fysisk funktionsnedsättning för personer, samtidigt som de behövde kämpa för att bli betrodda. Vårdpersonalens bemötande visade sig ha en stark koppling till hur personer hanterade situationen och sjuksköterskan beskrevs ha en viktig roll i vårdmötet. Det beskrevs ett samband mellan sjuksköterskans negativa attityd mot personer med medicinskt oförklarliga symtom och låg kunskap och erfarenhet av denna patientgrupp, vilket förklarar betydelsen av denna studie. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av vårdmötet vid medicinskt oförklarliga symtom. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att möta en brist på förståelse och okunskap skapar lidande, att inte bli sedd och misstrodd skapar en känsla av att bli förminskad, att känna sig sviken och övergiven av sjukvården skapar maktlöshet, att utredningsprocessen bidrar med motstridiga känslor samt att en god vårdrelation ger acceptans och förmåga att kunna hantera situationen. Slutsats: En god vårdrelation är avgörande för välbefinnandet hos personer med medicinsk oförklarliga symtom. Med ett holistiskt synsätt och en personcentrerad vård kan en god vårdrelation bidra till acceptans och förmåga att hantera situationen. Denna studie har visat ett antal brister i vården av dessa personer. Dessa brister kan åtgärdas genom att inte låta stigmatisering diktera i vårdmiljöer, genom att vårdpersonal tar ansvar för att hålla en hög nivå av evidensbaserad kunskap, samt genom att skapa ett gott vårdmöte och en god vårdrelation med personer de möter i yrket.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.

No description available.

Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer > 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom [eng. Parkinson´s Disease - PD] är en neurologisk och progressiv sjukdom, med motoriska och icke motoriska symtom. Forskning visar att personer med PD ofta är oroliga för hur sjukdomen kommer att påverka deras hälsorelaterade livskvalitet [eng. Health Related Quality of Life - HRQoL], och de tenderar att skatta sin HRQoL sämre än övrig befolkning. HRQoL beskrivs som innebörden av hur hälsan påverkar livskvaliteten [eng. Quality of Life - QoL] och är viktig att ta hänsyn till i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att beskriva personer med Parkinsons sjukdom och deras skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och deduktiv ansats analyserades enligt Fribergs trestegsmodell. Artiklar där HRQoL mäts med PDQ-39SI inkluderades. Resultat: Flera olika faktorer var negativt relaterade med HRQoL såsom längre sjukdomstid, tidig sjukdomsdebut och hög grad av symtom. Vissa behandlingar hade en positiv effekt på HRQoL såsom behandling med infusion av levodopa, följsamhetsterapi av läkemedelsbehandling, fysisk aktivitet och djup hjärnstimulering. Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit med kunskap om hur olika faktorer påverkar HRQoL vid PD. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta denna patientgrupp, då flera faktorer har en negativ påverkan på HRQoL. / Main title: People with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life.  Subtitle: A literature review  Background: PD is a neurological and progressive disease, with motor and non-motor symptoms. Research shows that people with PD are often worried about how the disease will affect their QoL and they tend to estimate their HRQoL poorer than other parts of the population. The HRQoL is described as the meaning of how health affects the QoL and is important to take into account in nursing work.  Aim: To describe people with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life.  Method: A literature review consisting twelve scientific articles with quantitative approaches was analyzed according to Friberg's three-dimensional model. Articles where the HRQoL is measured with PDQ-39SI was included.  Results: Several different factors were negatively related to the HRQoL such as longer illness, an early disease outcome and a high degree of symptoms. Some treatments had a positive effect on the HRQoL such as treatment with levodopa infusion, drug therapy compliance, physical activity and deep brain stimulation.  Conclusion: This literature review has contributed with knowledge of how different factors affect the HRQoL in PD. Knowledge can help nurses to respond to this patient group, as several factors have a negative impact on the HRQoL.

Bakgrund: 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en kronisk, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av motoriska och icke-motoriska symtom. De motoriska symtomen försvårar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med Parkinsons sjukdom upplever att de motoriska symtomen påverkar det dagliga livet. Metod: En allmänlitteraturöversikt utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: En oförutsägbar kropp, förlorad självständighet och begränsning av det sociala livet var tre huvudkategorier som framkom i resultatet med respektive subkategorier. Resultatet visade att personer med Parkinsons sjukdom uttryckte att kroppen var olika från dag till dag vilket stoppade dem i det dagliga livet. Det ledde till en förändrad identitet och en känsla av förlorad självständighet. Konklusion: En ökad kunskap och förståelse för hur det är för personer att leva med Parkinsons sjukdom, kan ge sjuksköterskor möjlighet att bedriva en bättre personcentrerad vård kring personer med Parkinsons sjukdom. / Background: 20 000 people in Sweden are living with Parkinson’s disease. Parkinson´s disease is a chronic neurologic disease characterised by motor and non-motor symptoms. The motor symptoms complicate the performance of activities in everyday life. Aim: The aim of this study was to describe how people with Parkinson’s disease experience how the motor symptoms affect their everyday life. Method: A general literature study based on ten qualitative scientific articles. Results: An unpredictable body, lost independence and limitations of social life was three main categories that emerged in the result with respective subcategories. The result showed that people with Parkinson’s disease expressed that the body was different from day to day, which stopped them in everyday life. This led to a changed identity and a sense of lost independence. Conclusion: An increased understanding in how people with Parkinson`s disease experience life, can give nurses an opportunity to give a better person-centered care to people with Parkinson´s disease.