Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

Socialstyrelsen menar att primärvården står inför en utmaning att tillgodose tillgänglig psykologisk behandling till ett växande behov. Ett möjligt tillvägagångssätt skulle kunna vara Integrerad beteendehälsa som eftersträvar att kunna erbjuda korta psykologiska interventioner med hög tillgänglighet. Syftet med föreliggande studie var att jämföra två varianter av Integrerad beteendehälsa; ett sedvanligt upplägg med Brief Interventions och ett upplägg med utökad bedömning och möjligheten till vägledd självhjälp för ett specifikt problem. Det här med avseende på generella symtom och symtom specifika för just det problem som patienter erhållit självhjälp för, alternativt bedömts skulle ha passat för självhjälp avseende ett specifikt problem. Resultaten visade att den generella symtomnivån förbättrades för gruppen som helhet, samt inom respektive grupp. Den problemspecifika symtomnivån sjönk för både patienter som erhållit vägledd självhjälp och för patienter som erhållit Brief Interventions men vars problemprofil visat att de hade passat för en specifik självhjälpsmanual. Någon signifikant skillnad i symtomförändring, oavsett generell eller problemspecifik, kunde inte hittas. I diskussionen problematiseras bland annat den interna validiteten och den naturalistiska miljön lyfts som en styrka. / The national board of health and wellfare are stating that primary care faces a major challenge in providing available psychological treatment to an increasing need. One possible approach is Integrated Behavioral Health, which strives towards offering brief psychological interventions with great access. The purpose of the following study was to compare two different methods of Integrated Behavioral Health; an ordinary set up with Brief Interventions and one set up with extended assesment and the possibility of guided self-help treatment for a particular problem. This regarding general as well as specific symptoms for the particular problem the patient has received guided self-help for, or considered to have been suited for. The results showed that the general level of symptoms improved for all patients, merged into one group, and within the respective group. The level of the problem-specific symptom decreased for patients who received guided self-help and for patients who received Brief Interventions, but whose problem profile showed that they had fit for a specific self-help manual. No significant difference in symptom change, regardless of general or problem- specific, could be found. In the discussion, the internal validity is discussed, and the naturalistic environment is described as a strength.

Bakgrund: Unified Parkinson’s Disease Rating Scale är ett bedömningsinstrument som är frekvent använt, både i Sverige och internationellt, inom vården för personer med Parkinsons sjukdom. Under 2001 granskades och reviderades instrumentet vilket resulterade i en ny version benämnt Movement Disorder Society Unified Disease Rating Scale. Del III av MDSUPDRS syftar till att undersöka motoriska symtom och anses viktiga i bland annat fysioterapeuters utredning och som utvärdering efter behandling. I dagsläget saknas en svensk validerad översättning av del III. Syfte: Syftet med detta arbete var att översätta del III av bedömningsinstrumentet MDSUPDRS från engelska till svenska och därefter undersöka innehållsvaliditet för den svenska versionen. Metod: Översättningen skedde genom forward translation, backward translation samt analys av innehållsvaliditet genom Content Validity Index (CVI). Översättningen undersöktes med hjälp av fem forskningspersoner, sakkunniga inom området. Validitet analyserades under två skattningsomgångar utifrån följande CVI-delar med tillhörande referensvärden: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) och S-CVI/UA (0,80). Resultat: Efter två omgångar skattade samtliga forskningspersoner 20 av 24 frågor som relevanta med ett I-CVI-värde på 1,0. Resterande fyra frågor uppnådde ett I-CVI-värde på 0,80. Värdena för S-CVI/AVE och S-CVI/UA var 0,97 respektive 0,83, vilket innebar att dessa översteg de uppsatta referensvärdena. Skalan kan därmed i sin helhet ses som valid, då samtliga CVI-värden uppnådde de uppsatta referensvärdena. Slutsats: Den översatta versionen kan i sin helhet betraktas som valid. / Background: The Unified Parkinson’s Disease Rating Scale is a frequently used assessment tool world wide in clinics in care of people with Parkinson’s disease. In 2001, the assessment tool were reviewed and revised, which was titled Movement Disorder Society Unified Parkinson’s Disease Rating Scale. Part III of MDS-UPDRS aims to investigate motor symptoms and is considered important in, among other things, physiotherapists' investigation, and as evaluation after treatment. Currently, a Swedish validated translation of Part III is lacking. Aim: The aim of this study is to translate part III of MDS-UPDRS from english to swedish, and then analyze content validity for the swedish version. Method: The translation was done with the use of forward translation, backward translation and the content validity was analyzed with Content Validity Index (CVI). The translation were analyzed in two rounds, with help by five individual proficient to the area. The content validity were set by following domains and reference values: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) and SCVI/UA (0,80). Results: After two rounds, 20 questions out of 24 reached an I-CVI of 1,0. The remaining four questions reached an I-CVI of 0,80. The values of S-CVI/AVE and S-CVI/UA were 0,97 and 0,83 which meant that it exceeded the set reference values. The integer scale can be considered valid based on the reference values on S-CVI/AVE and S-CVI/UA. Conclusion: The integer translated version of MDS-UPDRS part III can be considered valid.

<p>Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.</p><p> </p><p>Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.</p><p> </p><p>Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet.</p> / <p>The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.</p><p> </p><p>The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent.</p><p>Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.</p>

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011.   Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner – medicinska och kulturella – som läkarnas bedömningspraktik baseras på. Hypotesen är att konventionerna kommer till uttryck i de berättelser som läkarna återger om patienterna i sjukjournalerna. Materialet utgörs av 46 journaler för de patienter som år 1948 fick diagnosen psykogen sinnessjukdom. I analysen definieras och diskuteras tolv olika konventioner som framstår som återkommande kategorier i journalerna, nämligen hereditet, uppväxt och traumatiska upplevelser, somatisk sjukhistoria, psykiatrisk sjukhistoria, äktenskap, andra relationer, arbete, nuvarande insjuknande och specifika symtom, känslouttryck, sexualitet, religiösa upplevelser samt klinisk bild. En del av konventionerna kan kopplas till den medicinska vetenskapen och läkarutbildningen – som hereditet, uppväxt och tidigare sjukhistoria – medan andra inte ingår i skolningen utan handlar om kulturella förväntningar och föreställningar som påverkar bedömningen likafullt. Dessa konventioner rör bland annat mänskliga relationer, känslouttryck och arbetsliv. Avslutningsvis skisseras de generella berättelser om människan som kan anas bakom de konventioner som präglar läkarnas bedömning av patienter, för att peka på hur konventionerna återspeglar samtidens människosyn på olika sätt. Berättelserna om äktenskap, kön, känslor, relationer till andra, arbete, sexualitet och religion är intimt sammanvävda med berättelserna om sjukdom och normalitet, så att det i slutändan blir svårt att skilja dem åt. Så frammanas bilden av hur en fungerande eller frisk människa är, en berättelse som genomsyras av medicinska föreställningar om gränserna mellan friskt och sjukt, normalt och onormalt, men också av kulturella föreställningar som förväntningar om kvinnlighet/manlighet och hållning till arbete och relationer.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården. Miljön och samspel individer emellan hade stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Trots att patienterna ständigt försämrades sjukdomsmässigt ansåg de att den palliativa omvårdnaden förbättrade livskvaliteten. Diskussion: Sjuksköterskan måste möta varje patient som en individ. Fokus bör ligga på individens upplevelser av livskvalitet och de behov patienterna uttrycker. För att hög livskvalitet ska uppnås måste omvårdnaden vara individ npassad. Slutsats: Sjuksköterskan bör vara införståddi vilka faktorer kring sjukdomen som inverkar på patienternas upplevelse av livskvalitet i omvårdnaden.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar. Brandpersonal har ett farligt yrke och inom brandmannayrket finns många stressorer som påverkar hälsan. Få studier finns gällande brandpersonals upplevelse av krav, kontroll och stöd kopplat till stressrelaterade symtom i arbetet. Det är betydelsefullt att undersöka förekomst av detta, då ohälsa kan få konsekvenser för individen, arbetsgruppen och hela samhället. Syfte: Kartlägga förekomst av stressrelaterade symtom och samband med krav, kontroll och socialt stöd hos brandpersonal i Sverige. Metod: Studien var en del av en tvärsnittsundersökning gällande brandpersonals hälsa där 476 personer deltog. Korrelationsanalyser med Spearmans korrelationskofficient utfördes. Resultat: Låg förekomst av sömn- och magbesvär sågs hos brandpersonalen. Samband påvisades där krav och socialt stöd korrelerade med sömnbesvär och magbesvär. Sömnbesvär och magbesvär korrelerade signifikant. Kön korrelerade med magbesvär. Konklusion: Förekomsten av mag- och sömnbesvär var låg och deltagarna mådde relativt bra. Vidare forskning kring friskfaktorer hos brandpersonal samt fler studier med andra variabler jämfört med krav, kontroll och stöd behövs. / Background: Many health and safety problems revolve around psychosocial factors. The relationship between demand, control and social support affect our health. Increased risk for mental suffering exists when low social support and low control is experienced. Working hours and lack of control can be associated with gastrointestinal- and sleeping problems. Firefighters have a dangerous occupation and many stressors affect the firefighter´s health. Few studies have investigated demand, control and support linked to stress-related symptoms at work for firefighters, it is important to investigate this though it may affect the individual, workgroup and society. Purpose: Identify occurrence of stress related symptoms and their relationship with demand, control and social support in Swedish firefighters. Method: The study was part of a cross-sectional study of firefighter's health, 476 people attended. Correlation analyzes with Spearman's korrelationskofficiens was performed. Results: Low prevalence of sleep- and stomach problems was seen. Correlation was found where demand and social support correlated with sleep- and stomach problems. Sleep- and stomach problems correlated significantly. Gender and stomach problems also correlated. Conclusion: The incidence of sleep- and stomach problems was low and participants felt relatively good. Further research on health factors of firefighters and more studies with other variables compared with demand, control and support is needed.

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola. Elevernas svar (Huutoniemen ala-aste) från tiden före renoveringen 1997 jämfördes med motsvarande svar efter renoveringen 2000. På samma sätt jämfördes elevernas svar i Huutoniemen ala-aste och elevernas svar från referensskolan år 1997. Resultatet testades med SPSS med Chi Square test av beroende (p&lt;0,05 eller p&lt;0,01). Elevernas subjektiva bedömning av skolmiljön i formav luftkvalitet, utrymmen, temperatur städning, belysning och bullerförhållanden var sämre i objektskolan än i referensskolan men blev signifikant bättre efter renoveringen. Prevalensen av elevernas hösnuva och långdragna hostperioder var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant efter renoveringen. Prevalensen av elevernas nuvarande symtom av huvudvärk samt besvär av ögonen var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant i objektskolan efter renoveringen.Elevernas subjektiva bedömning av skolan somorsak till nuvarande symtom: trötthet, huvudvärk, besvär av ögonen eller näsa, hosta, besvär av hud i ansiktet, fjällning/klåda i hårbotten/öron samt torr/kliande rodnad hud på händerna var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant efter renoveringen. Medelvärdet av CO2 minskade i den renoverade skolan drastiskt under lektioner från en nivå 2220ppm till 870 ppm och var efter renoveringen på en ungefär samma nivå som i referensskolan. Renoveringen av Huutoniemen ala-aste har givit mycket bättre skolmiljö för elever och lärare. / The aim of the questionnaire study was to investigate what kind of changes a large renovation of the primaryschool Huutoniemen ala-aste had for the subjective experience of the environment as well as complaints and symptoms of the pupils. The reference school was the primary school Palosaaren ala-aste in which a major renovation was made earlier. The opinions of the pupils and other information were collected with a standardized and verified questionnaire produced byClinic of Occupational Medicine in the City ofÖrebro, Sweden. The questionnaire was sent to over 470 pupils in both schools before and after the renovation at the same time of the year in 1997 and 2000. Technical measurements of CO2, relative humidity and temperature in the indoor air were made before and after the renovation and at the same time of the year in 6-8 classrooms/school. The answers of the pupils in Huutoniemen ala-aste from the time before the renovation 1997 were compared to the answers after the renovation in 2000. In a similar way answers of the pupils in Huutoniemen ala-aste were compared to the answers from the reference school in 1997. The results were tested by the SPSS with Chi Square test for independence (p&lt;0,05 or p&lt;0,01). The subjective evaluation of the pupils of the environment as air quality, rooms, temperature, cleaning, lighting and noise were significantly worse in the object school than inthe reference school but became significantly better after the renovation. The prevalence of hay fever and long periods of cough duringthe previous yearwere significantly higher in the object school than in the reference school but were reduced significantly in the object school after the renovation. The prevalence of the present symptoms with headache and eye irritation was higher in the object school than in the reference school but was reduced in the object school significantlyafter the renovation. The subjective view whether the school was the cause of the present symptoms as tiredness, head-ache, eye irritation, symptoms of the nose, cough and the skin of the face and itch/tickle on the hair scalp/ears and symptomsof the skin of the hands were higher in the object school than in the reference school but were reduced significantly after the renovation. The medium level of the CO2 decreased dramatically in the object school during the lectures froma level of about 2220 ppm to about 870 ppmafter the renovation and was approximately at the same level as in the reference school. The renovation of the primary school Huutoniemen ala-aste gave a much better environment in the school for the pupils and teachers. / <p>ISBN 91-7997-108-3</p>

Bakgrund: Idag är cirka 350 miljoner människor i världen drabbade av depression. World Health Organization spår att depression kommer vara det ledande folkhälsoproblemet i världen år 2030. Depressiva symtom utgör grunden för depression och kan vara till exempel sömnstörningar, skuldkänslor samt aptitlöshet. Dessa ska ha pågått i mer än två veckor. Idag är det psykoterapi och antidepressiva läkemedel vilka fungerar som standardbehandling vid depression. Redan år 1905 väcktes tanken huruvida fysisk aktivitet hade effekt på depressiva symtom. Dorothea Orems omvårdnadsteori handlar om egenvård och denna egenvård kan bli möjlig först när individen själv är motiverad att utföra den fysiska aktiviteten. Syfte: Att sammanställa studier om fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom hos vuxna och äldre personer. Metod: En litteraturöversikt som baserats på 15 kvantitativa artiklar, en kvalitativ och en mixad metod. I studierna användes olika skalor för att skatta graden av depressiva symtom. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultaten i de kvantitativa studierna påvisade att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom som yttrar sig i att dessa minskar enligt de skalor som använts för skattning. Forskningen påvisade även att intensiteten, frekvensen och typ av fysisk aktivitet kan ha betydelse för effekten på de depressiva symtomen samt nödvändig individanpassning. Den kvalitativa studien påvisade att deltagarna kände sig nöjda efter träningen, att de fick ökat självförtroende samt bättre självkänsla. All fysisk aktivitet som behandlade effekt på depressiva symtom är egenvård. Konklusion: Enligt forskningen framkom det att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom vilket innebär att depressionen blir lindrigare i sin form alternativt går tillbaka då poängen på använd skala inte uppfyller kriterierna för diagnosen depression. / Background: To this day there’s approximately 350 million people in the world who are suffering from depression. The World Health Organization predicts that depression will be the number one public health problem in the world by the year 2030. Depressive symptoms form the basis of depression. To get the diagnoses depression the symptoms must have been ongoing for more than two weeks. Psychotherapy and antidepressants is the treatment as standard for depression to this day. As early as the year 1905, the idea was raised whether physical activity had an impact on depressive symptoms. Dorothea Orem’s nursing theory is about self-care and only when the person is motivated enough to perform physical activity the self-care can be possible. Aim: To compile scientific studies regarding physical activity and its impact on depressive symptoms in adults and the elderly. Method: A literature review which is based on 15 quantitative articles, one qualitative and one mixed method which all used different scales to estimate the degree of depressive symptoms. The article searches have been made in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: The results in the quantitative studies showed that physical activity has an impact on depressive symptoms which reflects their decreases according to the scales used for estimation. The studies also showed that intensity, frequency and type of physical activity have an effect on the impact on the depressive symptoms and an individual adjustment is required. The qualitative study showed that the participants felt satisfied after the exercise, that they gained self-confidence and a better self-esteem. Conclusion: According to the research, physical activity has an impact on depressive symptoms, which means that the depression alleviates or that the person even recovers from the depression which is shown when the score on the used scale doesn’t meet the criteria for the diagnosis depression.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.   Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.   Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet. / The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.   The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent. Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.