Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

Made available in DSpace on 2016-04-27T18:12:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Manuela Luchesi Brazil Araujo.pdf: 354351 bytes, checksum: 7e97a09f7c9d90c565bd1b8b468f2cef (MD5) Previous issue date: 2010-02-24 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Objective: to search the theory of the clinical process resulting from the analysis of the therapeutical effects of the group words about the symptoms of the speech of their own group, guided by a Speech and language clinics, based on the notion of the structure that has as object the working of the language symptoms. Justification: the recognition of that the different practical and theories of attendance in group in the area of Speech and language clinics,, with adoption of concepts of other areas without joint, reflection or (re)structing with the phonoaudiological pratical clinic, don´t allow the reach of a structure that legitimizes the relation between practical of attendance in group and the phonoaudiological clinic. Hypothesis: the functioning of the group is articulated to a practical clinic supported for the notion of structure and guided by a model of functioning of the language symptoms; the recognition that the group is made for the functioning; the affirmation that the goal procedure of the sanction reached for the Speech and language therary and the speech sanction operated by the citizens of the group potentiate the effects that operate the intersubjective displacements. Theoretical and methodological aspects: adoption of the model of functioning of the symptoms of language for the analysis of the pieces of speech and language therary sessions of the attendance in group of two groups of children with symptoms in the language, cared for fuor month, performed in a UBS of the capital of São Paulo. Conclusions: the functioning of the Speech and language therary attendance in group is marked by the Speech and language therary intervention of the handling of the sanction and increased by the sanctions operated for the citizens of the group among them, that produce effects on the symptoms of speaks of the group / Objetivo: buscar uma teorização do processo clínico decorrente da análise dos efeitos terapêuticos dos dizeres do grupo sobre os sintomas de fala do próprio grupo, norteada por uma clínica fonoaudiológica pautada na noção de estrutura que tem como objeto o funcionamento dos sintomas de linguagem. Justificativa: o reconhecimento de que as diferentes práticas e pressupostos teóricos do atendimento em grupo na área de Fonoaudiologia, com uma certa adoção de conceitos de outras áreas sem articulação, reflexão ou (re)estruturação com a prática clínica fonoaudiológica, não permitem o alçamento de uma estrutura que legitime a relação entre as práticas de atendimento em grupo e a clínica fonoaudiológica. Hipótese: o funcionamento do grupo está articulado à uma prática clínica sustentada pela noção de estrutura e norteado por um modelo de funcionamento dos sintomas de linguagem; o reconhecimento de que o grupo se faz pelo funcionamento; a afirmação de que o meta procedimento da sanção alçado pelo fonoaudiólogo e a sanção linguageira operada pelos sujeitos do grupo potencializam os efeitos que operam os deslocamentos intersubjetivos. Aspectos teórico-metodológicos: adoção do modelo de funcionamento dos sintomas de linguagem para a análise de fragmentos de sessões fonoaudiológicas do atendimento em grupo de dois conjuntos de crianças com sintomas na linguagem, atendidas pelo período de quatro meses, realizado em uma UBS do estado de São Paulo. Conclusões: o funcionamento do atendimento fonoaudiológico em grupo é marcado pela intervenção fonoaudiológica do manejo da sanção nas falas dos sujeitos e potencializado pelas sanções operadas pelos sujeitos do grupo entre si, que produzem efeitos sobre os sintomas de fala do próprio grupo

Given increases in depressive symptoms among Swedish adolescents, we investigated theassociation between physical activity and depressive symptoms, and the role of emotionalregulation plays in these associations. In a longitudinal study, the sample was gathered fromthree mid-sized cities in Sweden. The participants were adolescents aged 13 to 19 years with atotal sample size of 2973 participants. Our research questions were: Is physical activityrelated to depressive symptoms? What is the direction of this association? Does emotiondysregulation mediate the association between physical activity and depressive symptoms?We analyzed the data using hierarchical regressions, testing indirect effects. The resultsshowed that there was an association between emotion dysregulation and depressivesymptoms. However, there was no association between physical activity and depressivesymptoms nor a mediating effect in either direction. / Då depressiva symptom ökar bland ungdomar i Sverige väljer vi i denna studie att undersökaassociationen mellan fysisk aktivitet och depressiva symptom, samt rollenemotionsregleringen spelar. Urvalet till denna studien var ifrån en tidigare longitudinell studiemed ungdomar från tre städer i Mellansverige. Deltagarna i denna studie är ungdomar iåldrarna 13 till 19. Det totala urvalet till studien var 2973. Vår forskningsfråga var: Är fysiskaktivitet relaterad till depressiva symptom? I vilken riktning var de relaterade till varandra?Kan känsloreglering mediera ett samband mellan fysisk aktivitet och depressiva symptom?För att besvara vår forskningsfråga gjorde vi en hierarkisk regressionsanalys för att testaindirekta effekter. Resultatet visade att det fanns en association mellan depressiva symptomoch dysfunktionell emotionsreglering. Däremot fanns det ingen association mellan fysiskaktivitet och depressiva symptom eller en medierande effekt oavsett riktning.

<p>Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet.</p> / <p>Background: About 40 000 individuals in Sweden lives with the diagnose schizophrenia. Schizophrenia involves psychiatric disease with symptoms such as hallucinations, delusions, apathy and passivity, which lead to a decline in quality of life. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the experience of quality of life in patients with schizophrenia. Method: The study was conducted as a literature review where seven scientific articles were chosen, critically reviewed and analysed. Result: The result was divided in to five different categories. Severe symptoms, marital status, social network, unmet needs and economy appeared to be all directly related to quality of life in patients with schizophrenia. Conclusion: Improved living conditions do not necessarily improve quality of life. Many factors including security, quiet environment, good economy and a good social network affects the quality of life. Therefore, health care professionals should meet patient needs in an adequate manner and thus contribute to an improved quality of life.</p>

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet. / Background: About 40 000 individuals in Sweden lives with the diagnose schizophrenia. Schizophrenia involves psychiatric disease with symptoms such as hallucinations, delusions, apathy and passivity, which lead to a decline in quality of life. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the experience of quality of life in patients with schizophrenia. Method: The study was conducted as a literature review where seven scientific articles were chosen, critically reviewed and analysed. Result: The result was divided in to five different categories. Severe symptoms, marital status, social network, unmet needs and economy appeared to be all directly related to quality of life in patients with schizophrenia. Conclusion: Improved living conditions do not necessarily improve quality of life. Many factors including security, quiet environment, good economy and a good social network affects the quality of life. Therefore, health care professionals should meet patient needs in an adequate manner and thus contribute to an improved quality of life.

SammanfattningSömnproblem är vanligt förekommande hälsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits på effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende på graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design användes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermätningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten. En samvariation mellan sömnrelaterad oro, selektiv uppmärksamhet, och insomni fanns. Det återstår för framtida forskning att undersöka de transdiagnostiska processernas samband med insomni och depressiva symtom närmare. / AbstractSleep disorders are a common health problem in the population. Cognitive behavior therapy for insomnia (CBT-I) have proved to be an effective treatment for people with insomnia, but less research has been conducted on the efficacy of CBT-I in a group of people with insomnia (CBT-I) and comorbid depressive symptoms. The purpose of this study was to investigate the effect of CBT-I in group with respect to insomnia, depressive symptoms, and transdiagnostic processes. A single-subject design was used with daily estimates and pre- between-and posttest measures. The study concluded that the degree of insomnia symtoms decreased for all participants and the degree of depressive symptoms decreased for the majority. A correlation was found between sleep-related worry, selective attention, and insomnia. It remains for future research to investigate transdiagnostic processes associated with insomnia and depressive symptoms further.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion. / University students have often a risky alcohol behaviour andexperience depressive symptoms during their studies, which can haveserious consequences. Explanations to why college students drinkalcohol have often focused on the students’ social motivations. Theliterature has also focused on first-year university students’ being in atransitional phase in their lives when explaining their experience ofdepressive symptoms. This study involved 117 university students at amiddle-sized Swedish university. The main purpose of this study wasto investigate if students who moved from their home districts in orderto attend college drink more alcohol and experience more depressivesymptoms than university students who study in their home district.The result of this study shows a significant difference in alcoholconsumption between the two groups, which indicates a relationshipbetween moving from one’s home district and drinking alcohol.

This essay deals with the issue of children and stress, and the impact that stress can have on children. The purpose has been to explore how I, in my role as teacher, can prevent children from developing stress in preschool, and how I can prevent stress to develop inside of my own department. My essay is structured as follows: First, I describe my practical work with children. Then I analyze some research literature on stress, and finally I reflect over what I have described earlier and try to connect the practical with the theoretical. In the practical part of this essay I describe the various events that I have observed during my work in preschool, where I have seen how stress can affect both children and teachers. Then I describe how the increasing size of children’s groups can create stress because of the noisy environment of the department. Moreover, I discuss how children are being negatively affected by their parents’ separation, and how we as teachers are performing under such circumstances. The questions I focus on are: How can we help both the children and ourselves to handle this problem? How can I as a teacher prevent stress? And what do scientists believe that stress is? By grounding these questions in the research literature I have expanded my understanding of what the definition of stress really means, and I have gained new insight about how teachers can prevent stress to develop in the preschool environment. In the reflection part of this essay I discuss the various symptoms that stress can cause according to the research literature and connect these theories with my practical work experience with children.

Forskning visar att män är mindre benägna att söka hjälp för sin psykiska ohälsa och att normer för hur en man ska vara ligger bakom deras ovilja att söka professionell hjälp. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka om och på vilket sätt maskulinitetsnormer påverkar unga mäns föreställningar kring depression och depressiva symtom bland män. Detta studeras utifrån Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet och Link och Phelans (2001) konceptualisering av stigma. För att uppfylla syftet genomfördes tre stycken fokusgruppsintervjuer med unga män mellan 20 och 35 år. Studiens huvudsakliga resultat visade att männen som intervjuades framhöll egenskaper som händig, hård, disciplinerad och stark som typiskt manliga och önskvärda hos en man. Männen beskrev att män inte söker hjälp på grund av en rädsla för att uppfattas som svaga och att det finns en bild av deprimerade män som ensamma och onormala. Studiens slutsats var att maskulinitetsnormer, att betraktas som icke-maskulin samt rädslan för att stigmatiseras låg till grund för hur de intervjuade männen resonerade kring och talade om män med depression och hur det hanteras. / Research shows that men are less likely to seek help for their mental health issues and that masculine norms that dictate how a man should be lie behind this unwillingness to seek help. The objective of this qualitative study was to research how masculinity norms impact young mens perceptions about men with depression or depressive symptoms. This was accomplished through Connells (1999) theory about hegemonic masculinity and Link and Phelans (2001) conceptualization of stigma. In order to fulfill the purpose of this study three focus group interviews were conducted with young men between the ages of 20 and 35 years. The main results show that the interviewed men described traits such as being handy, strong, disciplined and tough as typically manly and desirable in a man. According to the men the fear of seeking help that exists among men stems in the fear of being perceived as weak and there is an idea of depressed men being lonely and abnormal. The conclusion of this study is that masculine norms, being perceived as non-masculine and the fear of stigmatization are important factors behind how the interviewed men reasoned and talked about men with depression and how they handle it.

Bakgrund: Depressiva symtom (DS) är vanligt förekommande under graviditeten samtidigt som den fysiska aktivitetsnivån tenderar att minska under graviditeten. Få studier har undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet (FA) och DS hos gravida kvinnor i Sverige. Syfte: Att kartlägga fysiska aktivitetsnivå och förekomst av DS hos gravida kvinnor i Sverige. Undersöka om det finns samband mellan dessa variabler och om det finns skillnad i DS mellan de som uppnår rekommendationerna för FA och de som inte gör det. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökte FA med The International Physical Activity Short Form och DS med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). 86 gravida kvinnor inkluderades i studien. Resultat: Totalt 72% av deltagarna uppnådde rekommendationerna för FA. 29% av deltagarna var fysiskt aktiva på en låg nivå, 47% på en måttlig nivå och 24% på en hög nivå. 21% av deltagarna hade DS enligt EPDS. Det fanns inget signifikant samband mellan FA och poäng på EPDS. Det förekom ingen signifikant skillnad i poäng på EPDS mellan de som uppnådde rekommendationerna för FA och de som inte gjorde det. Konklusion: Majoriteten av deltagarna uppnådde rekommendationerna för FA. Ungefär en femtedel av deltagarna fick över 12 poäng på EPDS vilket indikerar ett behov för utredning av eventuell depression. Det fanns inget samband mellan FA och poäng på EPDS. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas. Vidare forskning behövs för att studera FA som behandling vid DS under graviditet. / Background:Depressive symptoms (DS) are common during pregnancy and physical activity (PA) tend to decrease during pregnancy. Few studies have examined the relationship between PA and DS in pregnant women in Sweden. Purpose:Examine the physical activity level and presence of DS in pregnant women in Sweden. Examine the relationship between these variables and the difference in DS between those who fulfilled the recommendations for PA and those who did not. Methods:A quantitative cross-sectional study investigating PA with The International Physical Activity Short Form and DS with the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). 86 pregnant women were included in the study. Results:A total of 72% of the participants achieved the recommendations for PA. 29% were physically active at a low level, 47% at a moderate level and 24% at a high level. 21% of the participants had DS according to EPDS. There was no significant association between PA and points on EPDS. There was no significant difference in points on EPDS between those who achieved the recommendations for PA and those who did not. Conclusion:The majority of the participants achieved the recommendations for PA. About one-fifth of the participants received more than 12 points on EPDS, indicating a need for an investigation of possible depression. There was no association between FA and points on EPDS. No significant difference between the groups was detected. Further research is needed to study PA as a treatment for DS during pregnancy.