<p>Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut.</p><p>De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna.</p><p>Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts<strong>. </strong>Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.</p><p> </p>

<p>The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development.</p><p>We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture. In the new countries the assyrian/syriac youth have developed an attitude towards the new country and its culture, which is a mixture of their home culture and the majority communitys. Having to integrate and adjust to two different cultures, while at the same time trying to create ones own identity can sometimes lead to conflicts within the own ethnic group and the majority community. It appeared in the study that the assyrian/syriac youth felt like a duality between the home culture and the culture of the majority community, which felt like living a dual life.</p>

The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development. We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture. In the new countries the assyrian/syriac youth have developed an attitude towards the new country and its culture, which is a mixture of their home culture and the majority communitys. Having to integrate and adjust to two different cultures, while at the same time trying to create ones own identity can sometimes lead to conflicts within the own ethnic group and the majority community. It appeared in the study that the assyrian/syriac youth felt like a duality between the home culture and the culture of the majority community, which felt like living a dual life.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners. Det saknas dock kvalitativa studier kring gruppens värderingar och syftet med denna studie är att öka förståelsen för värderingar och beteenden kring sexualitet och se om det finns en påverkan från kulturella aspekter. Vidare syftar studien också i att undersöka om det finns ett samband hos ungdomarnas familjesamhörighet i relation till alkohol och drogvanor. Utifrån en kvalitativ ansats undersöks 12 assyriska/syrianska ungdomar genom skriftliga intervjuer som besvaras anonymt. Materialet analyseras genom meningskoncentrering där utvalda citat kortas ner och kategoriseras utifrån olika teman. För att tolka och analysera respondenternas värderingar och beteenden kring sexualitet, alkohol och droger, kulturella aspekter samt deras familjesituation, användes valda teorier som verktyg; intimitetens omvandling i förhållande till sexualitet, gemeinschaft och gesellschaft i förhållande till kultur samt socialt kapital i förhållande till familjesamhörighet. Detta för att nå en djupare förståelse för respondenternas värderingar. Slutdiskussionen berör diskussioner kring en varierad förekomst av värderingar och beteenden gällande sexualitet där flera uppger att de är emot föräktenskapliga relationer och andra som har en mer liberal syn och menar att det är upp till var och en att bestämma. Det framgår även att kultur eller religion har en inverkan hos de respondenter som uppger värderingar som är emot föräktenskapliga relationer. Även diskussioner kring familjesamhörighet samt alkohol och droger förs där det eventuellt finns kopplingar mellan svag samhörighet eller svag kommunikation i relation till missbruk. / Sexual habits among young people have in general terms undergone great change. Sexual debut age drops and it´s more common with an increased number of sexualpartners. An early sexual debut, however, can be problematic in many aspects. Research shows that early sexdebut should be seen as a sign of a harmful lifestyle when it revealed that adolescents with early sexual relationships also tend to use more alcohol and drugs compared with youths without sexual experience. One study indicates that the Assyrian/Syrian youths in Sweden tend to debut late and have a low number of sexual partners. However, no qualitative studies have been made about the group´s values and behaviors about sexuality. The purpose of this study is to increase understanding of the values and the behaviors about sexuality and if there is an influence from cultural aspects. Furthermore, the study also aimed to investigate whether there is a connection between familyconnectedness with alcohol and drug habits. Based on a qualitative approach 12 Assyrian/Syrian youths is being examined through written interviews answered anonymously. The material was analyzed by sentence concentrator and selected quotes were shortened and categorized based on different themes. In order to interpret and analyze the respondents values and behaviors about sexuality, alcohol and drugs, cultural aspects as well as their family situations, were following selected theories used as tools; intimacy transformation in relation to sexuality, gemeinschaft and gesellschaft in relation to culture and social capital in relation to family connectedness. This is to achieve a deeper understanding of the respondents’ values.  The final discussion involves discussions of a varied presence of values ​​and behaviors regarding sexuality, where some respondents say they are against premarital relationships and other who have a more liberal view and say that it is up to each individual to decide. It also shows that culture or religion has an impact of those respondents who indicates values ​​that are against premarital relationships. Even discussions about family connectedness in relation to alcohol and drugs are presented where there might be a possible link between weak connectedness and poor communication in relation to alcohol or drug abuse.

Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut. De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna. Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts. Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias &amp; Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.

<p>This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz’s theory about the importance of religious beliefs for the human being</p>

<p>Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta.</p><p>På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan.</p><p>Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.</p>

This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz’s theory about the importance of religious beliefs for the human being

Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta. På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan. Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.