<p>AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.</p>

<p>Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och säljer produkter till fordonsindustrin. När en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötålighetstester. Dessa miljötålighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter på under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas är mekaniska, kemiska, elektriska och termiska.</p><p>De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. När vibration och stöttest utförs används en vibrator. Vibratorn genererar vibrationer och stötar. Testobjekten monteras på fixturer som har kub eller L-form. Fixturerna sitter i sin tur monterade på vibratorns armatur med skruvförband med en speciell hålbild. Kubfixturerna har en hög vikt och tillverkningsmetoden är ålderdomlig. Kubfixturerna består av hopskruvade aluminium-plattor. Denna metod för att tillverka vibrationsfixturer gör att egenfrekvensen minskar.</p><p>Detta examensarbete innefattar framtagning av en vibrations fixtur. De grundläggande kraven från uppdragsgivaren var att fixturen skulle ha en låg vikt, hög styvhet, robust konstruktion, kunna testa tre olika testriktningar samtidigt. Det viktigaste grundläggande kravet var att egenfrekvensen för fixturen var tvungen att överstiga 500 Hz. Den grundläggande idén till fixturens form är baserad på egna erfarenheter.</p><p>Konceptutvecklingen utfördes med hjälp av Hubkas utvecklingsprocedur. Åtta koncept genererades. Den valda konceptlösningen blev en kombination av koncepten med skruvförband.</p><p>Resultatet av detta examensarbete blev en vibrationsfixtur som kan utföra vibrations tester i tre ortogonala riktningar samtidigt. Den första egenfrekvensen för fixturen uppstår först vid cirka 885 Hz. En speciell hålbild användes för att fästa fixturen på bottenplattan med skruvförband. För att underlätta rotationen av fixturen används en indexeringsanordning. Denna indexerings anordning består av ett speciellt urfräst spår i fixturen bakre hörn och en kupolmutter i bottenplattan. För att positionera fixturen efter riktningsändring används en styrklack och urfrästa styrspår i fixturen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.          Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.

AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.

Patienter som har diagnosen schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem. Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen: ´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´. Innehållet i dessa teman framhäver att vårdrelationen är ett komplex fenomen bestående av många aspekter. Genom en förståelse utav dessa aspekters proportioner samt påverkan kan de utav sjuksköterskor ägnas medvetna åtgärder i syfte att stärka relationen till patienten och öka kvaliteten på omvårdnaden.

Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och säljer produkter till fordonsindustrin. När en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötålighetstester. Dessa miljötålighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter på under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas är mekaniska, kemiska, elektriska och termiska. De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. När vibration och stöttest utförs används en vibrator. Vibratorn genererar vibrationer och stötar. Testobjekten monteras på fixturer som har kub eller L-form. Fixturerna sitter i sin tur monterade på vibratorns armatur med skruvförband med en speciell hålbild. Kubfixturerna har en hög vikt och tillverkningsmetoden är ålderdomlig. Kubfixturerna består av hopskruvade aluminium-plattor. Denna metod för att tillverka vibrationsfixturer gör att egenfrekvensen minskar. Detta examensarbete innefattar framtagning av en vibrations fixtur. De grundläggande kraven från uppdragsgivaren var att fixturen skulle ha en låg vikt, hög styvhet, robust konstruktion, kunna testa tre olika testriktningar samtidigt. Det viktigaste grundläggande kravet var att egenfrekvensen för fixturen var tvungen att överstiga 500 Hz. Den grundläggande idén till fixturens form är baserad på egna erfarenheter. Konceptutvecklingen utfördes med hjälp av Hubkas utvecklingsprocedur. Åtta koncept genererades. Den valda konceptlösningen blev en kombination av koncepten med skruvförband. Resultatet av detta examensarbete blev en vibrationsfixtur som kan utföra vibrations tester i tre ortogonala riktningar samtidigt. Den första egenfrekvensen för fixturen uppstår först vid cirka 885 Hz. En speciell hålbild användes för att fästa fixturen på bottenplattan med skruvförband. För att underlätta rotationen av fixturen används en indexeringsanordning. Denna indexerings anordning består av ett speciellt urfräst spår i fixturen bakre hörn och en kupolmutter i bottenplattan. För att positionera fixturen efter riktningsändring används en styrklack och urfrästa styrspår i fixturen.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort problem runt om i världen. Olika program för att hjälpa dessa individer finns både inom skolan och på vårdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingång till dessa problem då den yrkeskategorin träffar alla elever som går på en skola för längd- och tillväxtkontroller. För att bli bättre rustad inför dessa möten är det viktigt att få inblick i hur barnen och ungdomarna själva upplever sin övervikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanställa litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde på intervjustudier med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år. Artiklarna analyserades utifrån metasyntes. Resultat: I resultatet framkom att barn och ungdomar med övervikt eller fetma upplevde sin situation negativt. Några negativa upplevelser var mobbning och känslan av utanförskap. Missnöje över sin kropp och en försämrad självkänsla var andra negativa upplevelser som framkom. Slutsats: Barn och ungdomar mår dåligt och känner sig utsatta på grund av sin övervikt eller fetma. De känner sig mobbade, utsatta och upplever en försämrad självkänsla. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is a major problem around the world. Various programs to help these individuals are both within schools and clinics. The school nurse has a natural entrance to these problems when the profession exceeds all pupils who attend a school for the length and growth controls. To be better prepared for these meetings it´s important to gain insight into how children and young people themselves feel about their obesity. Aim: The aim of this literature review was to systematically analyze and summarize literature to illuminate the children and young people's experiences of living with overweight or obesity. Methods: Seven articles were selected through searches in different databases. All the articles were based on interview studies with children and adolescents aged 8-20 years. The articles were analyzed with meta-synthesis. Results: The results revealed that children and adolescents who are overweight or obese perceived their situation negatively. Some negative experiences were bullying and feelings of alienation. Discontent over his body and impaired self-esteem were other negative experiences that emerged. Conclusion: Children and young people feel bad and exposed because of their overweight or obese. They feel bullied, exposed and experience a deterioration in self-esteem.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter. Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.