Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet. Båda personalgrupperna betonar relationens betydelse i vårdarbetet och efterlyser ett bättre samarbete med andra berörda instanser. I resultatet framgår att systematiska utvärderingar knappast förekommer och att psykologiska besvär tycks vara ett behovsområde som i alltför hög grad förbises vid vårdplanering trots att det uppmärksammas av både personal och brukare.

The aim of this report is to analyse the logistics of a medium sized restaurant and give an overall solution for improvements on the restaurant's logistics. The restaurant of interest belongs to Laponia Hotel and is located in Arvidsjaur, Sweden. Investments for over 100.000 Euros are planned for the hotel, which includes a reconstruction of the restaurant. The details on how the restaurant will be reconstructed are not yet known. I therefore chose to analyse the problemin general terms and find a solution that is focused on the logistic system itself rather than its layout. In order to find the best system I have chosen to analyse three different logistic models, each representing different levels of logistic systems. The first model, representing the logistics of a small restaurant, is named ´the simple logistic model´ and has a manual system. The second method is called ´the complex logistic model´. This model describes the hotel that is too small to afford a full-scale computer system, and too complex to operate with only a manual system. The last model is'the advanced logistic model'and it is meant to represent the full-scale logistics with all necessary computer aid. The models are analysed by the SWOT method and the materials used are found through literature research, interviews and observations. The analyse shows that the best model for Laponia Hotel's restaurant would be the advanced logistic model in combination with the simple logistic model. This would allow the restaurant to use all the benefits of computer aid and large quantities without loosing the small-scale feeling of ownership and responsibility among the employees.

The present study concerns a concept development of a product idea that Bengt Magnuson, associate professor, had when a heavy storm caused a widespread power failure of long duration. With a basic power-producing unit one should be able to get through a power loss. The product could also be useful for other tasks if different modules are connected, e g grass mower or snow-blower. According to the product idea the basic unit will be able to produce electric power enough for a fridge, freezer, TV, and a few electric lamps. Normally the basic unit can be used e g as a mower, when such a module is attached. An increased number of tasks would make the contraption useful and tempting for those who do not own an electrical power set in reserve. The study was limited, not involving the construction and characteristics of the power set, as such systems already exist. Power sets will be discussed according to size, weight, and effect to estimate there suitability in the base unit. Also was a consumers investigation not Per-formed, as the study is supposed to produce a basis for such an enquiry. During the concept development, five ideas were compared in order to reach the best solution. This solution was compared to the alternative solutions which were brought forward at the critical scrutinisation of the product idea. The result that was reached implied that the product would deflect buyers due to the considerable weight. Even if the weight would be reduced by making the generator unit lighter, two alternative solutions were considered better. One of them would use an alternator and put it on a modified mower with an extra shaft-coupling. The other one would be to add an alternator generator to a system already on the market, where the same motor could be moved between different products. In conclusion: One should not continue further development of the original product idea but instead use one of the alternative solutions and perform a consumer’s investigation on that one. It is important as a need for an electricity supply in reserve seems to exist for many people outside the central urban areas. / Tyngdpunkten i arbetet ligger på konceptutveckling av en produktidé som docent Bengt Magnuson fick under våren 2005 i samband med stormen Gudrun. Med en strömförsörjande basenhet kan man dels klara sig genom ett strömavbrott och dels kan produkten få andra användningsområden genom att moduler med olika egenskaper, som t.ex. gräsklippare eller snöslunga, kan fästas på basenheten. Enligt produktidén skall basenheten vid allmänt strömavbrott kunna producera tillräcklig effekt för kyl, frys, TV och några glödlampor. I dagligt bruk skall basenheten kunna användas som t.ex. en gräsklippare genom att en modul med denna funktion är påmonterad. Med fler användningsområden skall idén förhoppningsvis locka dem, som inte har ett reservaggregat, att köpa denna produkt. Arbetet avgränsades såtillvida att generatoraggregatets konstruktion inte tas upp, då sådana system finns. Befintliga el-generatorer får stå som mall för basenhetens egenskaper angående mått, vikt och effekt. Någon kundundersökning ingår inte heller, eftersom föreliggande arbete får ses som framtagning av ett underlag för en sådan. Under utvecklingen togs det fram fem konceptidéer som jämfördes med varandra för att man slutligen skulle komma fram till en lösning. Denna lösning jämfördes med alternativa lös-ningar, vilka togs fram under den kritiska granskningen av produktidén. Det resultat som framkom var att produkten inte skulle få gensvar hos kunder med tanke på att den antagna vikten skulle anses alltför hög. Även om vikten kunde reduceras genom att generatorenheten görs lättare, var två alternativa lösningar bättre. Den ena innebär att en el-generator placeras på en modifierad gräsklippare med en extra utgående axel. Den andra inne-bär att sortimentet i ett befintligt system utökas med en generator, där samma motor kan flyttas mellan olika produkter. Slutsatsen är att man inte skall fortsätta att utveckla produktidén utan inrikta sig på en av de alternativa lösningarna och genomföra en kundundersökning av denna. Behovet av en extra elförsörjningsmöjlighet finns trott allt hos många människor utanför storstäderna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ”Rätt Hyra” i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad. Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring. Empirin i form av intervjuer redovisar jag i löpande text som sedan flätas ihop med teorin i det avslutande analysavsnittet. Resultat och slutsats: Resultaten av min uppsats visar på hur väl ”Rätt Hyra” fungerar i Norrköping och att metoden lätt skulle kunna transfereras till andra områden. Uppsatsen visar även att framtiden kräver andra mer rättvisa hyressättningsmetoder än vad som hittills har använts.

4. Sammanfattning Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk. Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ”Religionsproblemet”, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ”döda materien” och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden. Religionen däremot hade till uppgift att visa människorna på en högre ”Verklighet” som inte var tillgänglig för vetenskapen och att hjälpa människorna nå frälsning och evigt liv. I fråga om religionernas förhållande till varandra, menade han att de alla utgick från någon form av Gudsuppenbarelse, men att denna kunde vara antingen ”naturlig” eller ”profetisk”. För att få ett exempel på en ”modern” teologi, valde jag att studera Paul Tillichs ontologiskt förankrade teologi, och fann att han tvärtemot Söderbloms uppdelning såg det som nödvändigt att en teologi är grundad just i den ”fysiska” verkligheten, i ”Varat”. Detta motiverar han med att uppgiften för en teologi är att beskriva vad människor ser som sin yttersta angelägenhet, ens Ultimate Concern. Han menar att det som inte grundar sig i verkligheten aldrig kan utgöra vår ”Yttersta Angelägenhet”, och han säger att ”Varats eviga grund” uttrycker sig själv genom ”Varats” struktur, och att vi genom den kan möta och lära känna det. Teologi förutsätter ”Varats” struktur, dess kategorier, lagar och begrepp. För att få exempel på en lösning av problemet med att det finns flera religioner med olika sanningsanspråk, har jag studerat religionsteologen Raimon Panikkars pluralistiska religionssyn. Hans svar på frågeställningen är att ”Verkligheten” är en helhet som vi bara kan erfara i mindre bitar och dessutom alltid själva är en del av, därför kan vi aldrig vara en neutral utomstående betraktare och två människor kan aldrig ha exakt samma upplevelse. Det är helt enkelt omöjligt att alla ser och beskriver ”Varat” på samma sätt. Olika teologier är bara grupperingar av olika sätt att beskriva samma ”Verklighet”. Att de olika beskrivningarna ibland är motsägande ser han som en brist i teorierna som kan avhjälpas med en fortlöpande, djupgående religionsdialog. Detta skulle leda till en vidareutveckling av teorierna och minska motsättningarna. Slutligen har jag granskat problemet med konflikten mellan naturvetenskapens och religionens beskrivning av verkligheten, som Söderblom ansåg var oundviklig, utifrån de lösningar som Ian Barbour m.fl. presenterar. Där har jag funnit att det med nyare tiders vetenskapsteori blir helt andra förutsättningar för dialog. Barbour har lämnat den positivistiska fenomenologin och istället infört begreppet kritisk realism, för att ange att man kan se på både de olika naturvetenskapliga beskrivningarna och de teologiska utsagorna som modeller av verkligheten. Detta har gjort att teologin och naturvetenskapen får en epistemologisk paritet med varandra. Grunden för detta synsätt är framför allt de kvantmekaniska teorierna som visat på att ”materien” är ett mycket relativt begrepp och att det inte finns någon väsensskillnad mellan materia och energi och alltså inte längre någon nödvändig uppdelning mellan tankar (tro) och materia utan att det snarare är en sorts glidande skala dem emellan. De problem som jag har kunnat konstatera ligger främst i alla de utmaningar som fortfarande finns när det gäller att få en överrensstämmelse mellan naturvetenskapens beskrivning av verkligheten och de olika religionernas. Jag tycker dock att de teologer jag har studerat visar på många framkomliga vägar. Dialog mellan olika ämnesområden är enligt min åsikt A och O i detta arbete.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven hos patienter med typ 2-diabetes som framkom vid artikel granskningen evidensgraderades på basen av kvalitetsgranskningen med hjälp av graderingsskala. Resultatet visade att hjälp till förbättrad egenvård, önskan om utökad utbildning, information och kunskap, socialt stöd och kontinuerlig vårdkontakt var de omvårdnadsbehov som studien fann evidens för. Omvårdnadsbehov hos patienter med typ 2-diabetes som framkom var kända sedan tidigare men föreliggande studie säkrade evidensen för dessa. Resultatet diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori där omvårdnaden måste ha en utgångspunkt i individens egna upplevelser av sina behov och hur dessa behov på bästa sätt kan tillfredsställas. Med hjälp av studiens resultat sammanlänkat med Virginia Hendersons teori om individens omvårdnadsbehov kan sjuksköterskan få en bättre bild av vilka behov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes för att bevara deras livskvalité.

No description available.

<p>4. Sammanfattning</p><p>Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.</p><p>Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ”Religionsproblemet”, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ”döda materien” och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden. Religionen däremot hade till uppgift att visa människorna på en högre ”Verklighet” som inte var tillgänglig för vetenskapen och att hjälpa människorna nå frälsning och evigt liv. I fråga om religionernas förhållande till varandra, menade han att de alla utgick från någon form av Gudsuppenbarelse, men att denna kunde vara antingen ”naturlig” eller ”profetisk”.</p><p>För att få ett exempel på en ”modern” teologi, valde jag att studera Paul Tillichs ontologiskt förankrade teologi, och fann att han tvärtemot Söderbloms uppdelning såg det som nödvändigt att en teologi är grundad just i den ”fysiska” verkligheten, i ”Varat”. Detta motiverar han med att uppgiften för en teologi är att beskriva vad människor ser som sin yttersta angelägenhet, ens Ultimate Concern. Han menar att det som inte grundar sig i verkligheten aldrig kan utgöra vår ”Yttersta Angelägenhet”, och han säger att ”Varats eviga grund” uttrycker sig själv genom ”Varats” struktur, och att vi genom den kan möta och lära känna det. Teologi förutsätter ”Varats” struktur, dess kategorier, lagar och begrepp.</p><p>För att få exempel på en lösning av problemet med att det finns flera religioner med olika sanningsanspråk, har jag studerat religionsteologen Raimon Panikkars pluralistiska religionssyn. Hans svar på frågeställningen är att ”Verkligheten” är en helhet som vi bara kan erfara i mindre bitar och dessutom alltid själva är en del av, därför kan vi aldrig vara en neutral utomstående betraktare och två människor kan aldrig ha exakt samma upplevelse. Det är helt enkelt omöjligt att alla ser och beskriver ”Varat” på samma sätt. Olika teologier är bara grupperingar av olika sätt att beskriva samma ”Verklighet”. Att de olika beskrivningarna ibland är motsägande ser han som en brist i teorierna som kan avhjälpas med en fortlöpande, djupgående religionsdialog. Detta skulle leda till en vidareutveckling av teorierna och minska motsättningarna.</p><p>Slutligen har jag granskat problemet med konflikten mellan naturvetenskapens och religionens beskrivning av verkligheten, som Söderblom ansåg var oundviklig, utifrån de lösningar som Ian Barbour m.fl. presenterar. Där har jag funnit att det med nyare tiders vetenskapsteori blir helt andra förutsättningar för dialog. Barbour har lämnat den positivistiska fenomenologin och istället infört begreppet kritisk realism, för att ange att man kan se på både de olika naturvetenskapliga beskrivningarna och de teologiska utsagorna som modeller av verkligheten. Detta har gjort att teologin och naturvetenskapen får en epistemologisk paritet med varandra. Grunden för detta synsätt är framför allt de kvantmekaniska teorierna som visat på att ”materien” är ett mycket relativt begrepp och att det inte finns någon väsensskillnad mellan materia och energi och alltså inte längre någon nödvändig uppdelning mellan tankar (tro) och materia utan att det snarare är en sorts glidande skala dem emellan.</p><p>De problem som jag har kunnat konstatera ligger främst i alla de utmaningar som fortfarande finns när det gäller att få en överrensstämmelse mellan naturvetenskapens beskrivning av verkligheten och de olika religionernas. Jag tycker dock att de teologer jag har studerat visar på många framkomliga vägar. Dialog mellan olika ämnesområden är enligt min åsikt A och O i detta arbete.</p>

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.

Organisationer i både offentliga och privata sektorn har krav på att uppvisa kvalitet utifrån förordning och direktiv. Att mäta kvalitet och påvisa progression är idag nödvändigt för att hävda sig på den öppna marknaden. Organisationer som baserar beslut på fakta och arbetar med ständiga förbättringar tenderar att utvecklas och förbättras över tid. Tidigare forskning visar att mätning av kvalitet i välfärdssektorn ofta fokuserar på medelvärden och tenderar även att mätas med enkäter. Mätningarna sker vanligen med låg frekvens, exempelvis på årsbasis. Dessa mätningar kan således inte fånga eventuella variationer i verksamheten. Studiens syfte är att utveckla ett verktyg som kan påvisa variation och mäta måluppfyllelse på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Författarna konstruerade verktyget utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och teoriram inom kvalitetsutveckling. Studiens verktyg mäter måluppfyllnad över tid samt förutsätter interaktion mellan behandlare och vårdtagare vilket medför en ökad delaktighet. Verktyget visualiserar även data på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Verktyget kommer efter tid kunna samla in tillräckligt med data för att kunna säkerställa trender och styrgränser inom verksamheten som indikerar på variation. Aktionsforskning användes som metod då den tillåter författarna att interagera med verksamheten samt ger fler tillvägagångssätt att samla in data. Inom studien har data samlats in genom dokumentanalys; fokusgrupper; pilotstudie samt en mindre utvärderingsenkät och legat till grund för studiens resultat. Studiens forskningsfrågor har besvarats men ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultatet av analysen tenderar att ge ett positivt svar på studiens forskningsfrågor. Vidare visar studiens resultat att deltagande medarbetare är positiva till verktyget och kan tänka sig arbeta med det fortsättningsvis. Verktyget som framställdes har egenskaper av att kunna mäta progression av mål och visualiserar även data genom styrdiagram. Styrdiagrammet kan sedan användas av verksamheten för att analysera variationerna och vidta nödvändiga åtgärder. Vidare forskning om hur individen upplever verktyget samt en oberoende utvärdering kommer kunna stärka verktyget och ge verksamheten tillräckligt med data för att kunna generalisera och arbeta med ständiga förbättringar. / Organisations in both the public and private sectors have requirements to produce quality based regulations and directives. Measuring quality and demonstrating progression is today necessary to compete on the open market. Organisations that base decisions on facts and continuous improvements tend to evolve and improve over time. Previous research shows that measuring quality in welfare sector often focuses on averages and also tends to be measured by surveys. Measurements are typically, low frequency, for example on an annual basis. These measurements cannot capture variations in the organisation’s processes. The study aims to develop a tool that can detect variation and measuring effectiveness at the individual, unit and operational levels. The authors designed the tool based on the recommendations of The Swedish National Board of Health and Welfare and the theoretical framework in quality management. The tool developed within this study measures progress toward goals over time and presupposes interaction between personnel and residents resulting in increased participation. The tool also visualises the data at the individual, unit and operational levels. The tool will eventually gather enough data to be able to ensure trends and control limits in activities that indicate variations in the process. Action research was used as a method when it allows the authors to interact with the organisation and provide more approaches to data collection. In the study, the data was collected through document analysis; focus groups; pilot study and a concise evaluation survey and this is the basis for the study's results. The study's research questions have been answered but could not be ensured statistically. The result of the analysis tends to give a positive response to the study's research questions. Furthermore, the study's results show that participating employees are positive about the tool and can imagine continue working with it over time. The tool produced has properties of being able to measure the progression of goals and visualise data through the control chart. The control chart can then be used by the organisation to analyse the variations and take necessary measures. Further research on how individuals perceive the tool as well as an independent evaluation would strengthen the tool and give the organisation enough data to be able to generalise and work with continuous improvements.