<p>Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet. Båda personalgrupperna betonar relationens betydelse i vårdarbetet och efterlyser ett bättre samarbete med andra berörda instanser. I resultatet framgår att systematiska utvärderingar knappast förekommer och att psykologiska besvär tycks vara ett behovsområde som i alltför hög grad förbises vid vårdplanering trots att det uppmärksammas av både personal och brukare.</p>

<p>Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter</p><p>med tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk</p><p>syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla</p><p>delar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra</p><p>dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad</p><p>patientens familj går igenom och vilka behov de har.</p><p>Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras</p><p>anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.</p><p>Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta</p><p>var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed</p><p>och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade</p><p>litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och</p><p>kategoriindelning.</p><p>Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en</p><p>intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var</p><p>jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning,</p><p>sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla</p><p>anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av</p><p>diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick.</p><p>Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med</p><p>omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är</p><p>mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de</p><p>anhöriga.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare.</p><p>Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa.</p><p>Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information.</p><p>Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse</p>

<p>Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling. Genom kontinuerlig egenvårdsorienterad utbildning med individen i fokus och med stöd och förståelse från omgivningen gynnades patientens egenvård. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av</p><p>omvårdnaden. Vårdgivarens uppgift blir att motivera och uppmuntra patientens till livsstilsförändring.</p>

<p>The aim of this report is to analyse the logistics of a medium sized restaurant and give an overall solution for improvements on the restaurant's logistics. The restaurant of interest belongs to Laponia Hotel and is located in Arvidsjaur, Sweden. Investments for over 100.000 Euros are planned for the hotel, which includes a reconstruction of the restaurant. The details on how the restaurant will be reconstructed are not yet known. I therefore chose to analyse the problemin general terms and find a solution that is focused on the logistic system itself rather than its layout. </p><p>In order to find the best system I have chosen to analyse three different logistic models, each representing different levels of logistic systems. The first model, representing the logistics of a small restaurant, is named ´the simple logistic model´ and has a manual system. The second method is called ´the complex logistic model´. This model describes the hotel that is too small to afford a full-scale computer system, and too complex to operate with only a manual system. The last model is'the advanced logistic model'and it is meant to represent the full-scale logistics with all necessary computer aid. </p><p>The models are analysed by the SWOT method and the materials used are found through literature research, interviews and observations. The analyse shows that the best model for Laponia Hotel's restaurant would be the advanced logistic model in combination with the simple logistic model. This would allow the restaurant to use all the benefits of computer aid and large quantities without loosing the small-scale feeling of ownership and responsibility among the employees.</p>

<p>The present study concerns a concept development of a product idea that Bengt Magnuson, associate professor, had when a heavy storm caused a widespread power failure of long duration. With a basic power-producing unit one should be able to get through a power loss. The product could also be useful for other tasks if different modules are connected, e g grass mower or snow-blower.</p><p>According to the product idea the basic unit will be able to produce electric power enough for a fridge, freezer, TV, and a few electric lamps. Normally the basic unit can be used e g as a mower, when such a module is attached. An increased number of tasks would make the contraption useful and tempting for those who do not own an electrical power set in reserve. The study was limited, not involving the construction and characteristics of the power set, as such systems already exist. Power sets will be discussed according to size, weight, and effect to estimate there suitability in the base unit. Also was a consumers investigation not Per-formed, as the study is supposed to produce a basis for such an enquiry.</p><p>During the concept development, five ideas were compared in order to reach the best solution. This solution was compared to the alternative solutions which were brought forward at the critical scrutinisation of the product idea.</p><p>The result that was reached implied that the product would deflect buyers due to the considerable weight. Even if the weight would be reduced by making the generator unit lighter, two alternative solutions were considered better. One of them would use an alternator and put it on a modified mower with an extra shaft-coupling. The other one would be to add an alternator generator to a system already on the market, where the same motor could be moved between different products.</p><p>In conclusion: One should not continue further development of the original product idea but instead use one of the alternative solutions and perform a consumer’s investigation on that one. It is important as a need for an electricity supply in reserve seems to exist for many people outside the central urban areas.</p> / <p>Tyngdpunkten i arbetet ligger på konceptutveckling av en produktidé som docent Bengt Magnuson fick under våren 2005 i samband med stormen Gudrun. Med en strömförsörjande basenhet kan man dels klara sig genom ett strömavbrott och dels kan produkten få andra användningsområden genom att moduler med olika egenskaper, som t.ex. gräsklippare eller snöslunga, kan fästas på basenheten.</p><p>Enligt produktidén skall basenheten vid allmänt strömavbrott kunna producera tillräcklig effekt för kyl, frys, TV och några glödlampor. I dagligt bruk skall basenheten kunna användas som t.ex. en gräsklippare genom att en modul med denna funktion är påmonterad. Med fler användningsområden skall idén förhoppningsvis locka dem, som inte har ett reservaggregat, att köpa denna produkt.</p><p>Arbetet avgränsades såtillvida att generatoraggregatets konstruktion inte tas upp, då sådana system finns. Befintliga el-generatorer får stå som mall för basenhetens egenskaper angående mått, vikt och effekt. Någon kundundersökning ingår inte heller, eftersom föreliggande arbete får ses som framtagning av ett underlag för en sådan.</p><p>Under utvecklingen togs det fram fem konceptidéer som jämfördes med varandra för att man slutligen skulle komma fram till en lösning. Denna lösning jämfördes med alternativa lös-ningar, vilka togs fram under den kritiska granskningen av produktidén.</p><p>Det resultat som framkom var att produkten inte skulle få gensvar hos kunder med tanke på att den antagna vikten skulle anses alltför hög. Även om vikten kunde reduceras genom att generatorenheten görs lättare, var två alternativa lösningar bättre. Den ena innebär att en el-generator placeras på en modifierad gräsklippare med en extra utgående axel. Den andra inne-bär att sortimentet i ett befintligt system utökas med en generator, där samma motor kan flyttas mellan olika produkter.</p><p>Slutsatsen är att man inte skall fortsätta att utveckla produktidén utan inrikta sig på en av de alternativa lösningarna och genomföra en kundundersökning av denna. Behovet av en extra elförsörjningsmöjlighet finns trott allt hos många människor utanför storstäderna.</p>

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter med tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla delar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad patientens familj går igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och kategoriindelning. Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning, sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de anhöriga.

Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader. Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007. Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten. III

Abstrakt Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare. Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa. Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information. Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling. Genom kontinuerlig egenvårdsorienterad utbildning med individen i fokus och med stöd och förståelse från omgivningen gynnades patientens egenvård. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av omvårdnaden. Vårdgivarens uppgift blir att motivera och uppmuntra patientens till livsstilsförändring.