Av de som överlever en stroke uppskattas att en tredjedel får afasi och en lika stor andel får depression i efterförloppet. Personer med afasi och framförallt de med svår afasi är en population som ofta exkluderas i strokeforskning. Syftet med studien var att undersöka deltagande av personer med afasi i forskning om depression efter stroke genom att granska hur forskare ställer upp sina inklusions- och exklusionskriterier, samt i de fall där det beskrivs; undersöka vilka orsaker som anges till att personer med afasi har exkluderats. Ytterligare ett syfte var att jämföra resultaten med en tidigare litteraturöversikt från 2007, för att undersöka om det skett någon förändring vad gäller att inkludera eller exkludera personer med afasi i forskning om depression efter stroke de senaste fem åren. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre databaser i september 2021. Sökningen resulterade i 3752 artiklar som efter gallring resulterade i totalt 91 studier som återstod för granskning. Resultatet visade att det förekommer att kriterier ställs upp så att personer med afasi både varit inkluderade och exkluderade i samma studier. Utifrån detta har inklusions- och exklusionskriterier granskats och presenterats var för sig. Sammantaget visade resultatet att personer med afasi endast inkluderats i fem av de ingående studierna och att personer med afasi helt eller delvis har exkluderats i 63 (69 %) av de granskade studierna utifrån uppställda inklusions- och exklusionskriterier. I 25 studier nämns inte personer med afasi i vare sig inklusions- eller exklusionskriterierna. Resultatet synliggör att personer med afasi exkluderas i hög utsträckning. Kunskapsläget vad gäller lämpliga anpassningar och tillvägagångssätt för att kunna inkludera personer med afasi i forskning har ökat de senaste åren, och det är av stor vikt att forskare håller sig uppdaterade gällande aktuell forskning inom deras forskningsfält. För att kunna generalisera resultatet till hela strokepopulationen behöver även personer med afasi varit inkluderade i forskningen, eftersom de utgör en stor del av populationen personer med stroke. / One third of stroke survivors are estimated to suffer from aphasia. Likewise, one third of stroke survivors are reported to experience depression. People with aphasia and especially those with severe aphasia are frequently excluded from stroke research. The aim of this study was to examine the participation of people with aphasia in studies of post-stroke depression by reviewing the inclusion and exclusion criteria. We also aimed to explore the reasons given for excluding people with aphasia from research. Another intention was to compare our results to a previous systematic review published 2007, to examine if there have been any changes regarding inclusion or exclusion of people with aphasia in research about post-stroke depression over the last five years. A systematic literature search, covering three databases, was performed during September 2021, generating 3752 articles. After screening, 91 studies were included in the review. The results revealed that in some studies, both inclusion and exclusion of people with aphasia was adopted. According to this, inclusion and exclusion criteria have been scrutinized and presented separately. The analysis revealed that according to inclusion criteria, people with aphasia were included in five studies. People with aphasia were totally or partially excluded in 63 studies (69%), based on the exclusion criteria. In 25 studies there was no mention of people with aphasia either in the inclusion or exclusion criteria. The result shows that people with aphasia are excluded from research about post-stroke depression to a high extent. In recent years, the knowledge about suitable adjustments and approaches to be able to include people with aphasia in research has been enhanced. It is important that researchers acquire and make practical use of such advances in their research. To be able to generalize the post-stroke depression research results to the entire population of stroke survivors, people with aphasia must not be systematically excluded, since they constitute a large part of the population in question.

Det finns idag flera olika militära planeringsramverk som är fastställda och gällande i Sverige. De baseras dels på normativ beslutsteori med en systematisk-rationell utgångspunkt, dels på deskriptiv beslutsteori med en naturalistisk utgångspunkt. Det finns därmed möjlighet att använda olika planeringsramverk beroende på förutsättningar, situation och ledningsnivå. Eftersom det är skillnad mellan systematisk och naturalistisk utgångspunkt inom beslutsteori kan frågan ställas om det också råder en skillnad kopplat till grad av intuitivt och analytiskt tänkande mellan planeringsramverken som används på olika nivåer. Hur ser dessa skillnader och likheter ut? I uppsatsen jämförs två svenska planeringsramverk, Svensk planerings- och ledningsmetod (SPL 3.0) och Planering under tidspress (PUT) utifrån indikatorer på analytiskt respektive intuitivt tänkande för att lyfta fram skillnader och likheter. Dessa belyses därefter utifrån systematisk och naturalistisk utgångspunkt inom beslutsteori. Analysen visar på skillnader mellan planeringsramverken, inte så mycket i form av skillnader i graden av analytiskt och intuitivt tänkande utan snarare i form av hur de båda formerna av tänkande är tänkt att användas och när i de olika stegen i beslutsprocessen.

The purpose of the study is to design a methodology to streamline layouts for production and associated material flow. In order to test and evaluate the methodology a case study was performed at Eco Log Sweden AB, a company in Söderhamn producing forestry Machines. The purpose was answered by comprehensive interviews, observations and literature reviews. With supported by relevant theory and the case the methodology were composed to be used for streamlining production layouts. The methodology consists of five steps and is inspired by systematic layout planning (SLP) and further methods and factors. As organizations look different the methodology may be needed to be adapted in the specific case when applying to other companies. By applying the methodology at Eco Log a number of different wastes were identified. In order to reduce waste four layout proposals has been produced. Eco Log was recommended to select the layout that after evaluation is considered to best meet the needs of the company. In addition to the layout, suggestions for further improvements have been provided. Using the methodology identified factors that are important for production efficiency and factors affecting the layout design. For further work on the methodology can be broadened through cover more aspects that may be relevant to a production efficiency and material flow. Regarding generalizability considered it good then use the theory has taken from the publicly known literature on the subject, but to strengthen the generalizability of these topics may be tested at other companies. / Syftet med studien är att utforma en metodik för att effektivisera produktionslayouter och tillhörande materialflöde. För att kunna testa och utvärdera metodiken gjordes en fallstudie på Eco Log Sweden AB. Eco Log är ett företag i Söderhamn som tillverkar skogsmaskiner. Syftet besvaras genom omfattande intervjuer, observationer och litteraturstudier. Med stöd från relevant teori och fallföretaget arbetas en metodik fram för att användas vid effektivisering av produktionslayouter. Metodiken består av fem steg och är inspirerad av metoden systematisk layoutplanering (SLP) samt har kompletterats med ytterligare metoder och faktorer. Då organisationer ser olika ut kan metodiken dock behöva anpassas till det specifika fallet vid tillämpning på andra företag. Vid tillämpning av metodiken på Eco Log identifierades ett flertal slöserier. För att minska dessa slöserier har förslag på layouter tagits fram för att effektivisera produktion och tillhörande materialflöde. Eco Log rekommenderas att välja den layout som efter utvärdering anses mest lämpad för det behov som företaget har idag. Utöver layouten ges förslag till företaget på hur de ska fortsätta sitt förbättringsarbete. Med hjälp av metodiken identifierades faktorer som har betydelse för produktionens effektivitet och faktorer som påverkar layoutens utformning. För vidare arbete med metodiken skulle den kunna breddas genom att omfatta fler aspekter som kan ha betydelse för en produktions effektivitet och materialflöde. Litteraturstudien som ligger till grund för utformandet av metodiken är generell vilket talar för att metodiken har förutsättningar att bli allmängiltig. För att stärka generaliserbarheten kan metodiken testas på andra företag.

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet. / <p>Naturvetenskap</p>

<p>Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader.</p><p>Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007.</p><p>Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten.</p><p>III</p>

Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.

No description available.

Bakgrund: I Sverige och många andra länder stiger medellivslängden och andelen äldre av den totala befolkningen ökar. För äldre kan hög ålder medföra tilltagande förekomst av ohälsa vilket ökar deras behov av vård och omsorg. Under ålderdomen mister många sin livspartner, en erfarenhet som anses vara bland det svåraste att gå igenom i livet. Syfte: Att beskriva äldre människors erfarenheter av att ha förlorat sin livspartner. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv syntes utifrån 12 artiklar. Resultat: Partnerns bortgång var en påfrestande känslomässig upplevelse som förde med sig konsekvenser för identitetsuppfattningen, förlorad känsla av mening och ökad ensamhet. Stöd från familj och vänner och att hålla sig sysselsatt hjälpte dem att finna ny mening i livet och komma framåt i sorgearbetet. Erfarenheten av att förlora sin livspartner ledde för många till en personlig utveckling med etablerande av nya livsmönster och en ny identitetsuppfattning. Slutsats: Förlusten av livspartnern var en omvälvande erfarenhet som innebar lidande och betydande förändringar i de efterlevandes livssituation. Genom sociala relationer och aktiviteter fann de ny mening i livet vilket hjälpte dem i processen mot försoning och upprättandet av ett nytt liv utan partnern

Bakgrund Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män idag. En vanlig behandling är radikal prostatektomi (RP), där prostatakörteln kirurgiskt avlägsnas. Ingreppet kan medföra komplikationer som påverkar mannens dagliga liv. Syftet med denna studie var att undersöka hur män påverkas efter RP. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats inkluderades. Resultat Författarna identifierade tre huvudområden som påverkades efter RP. Den sexuella funktionen påverkades negativt efter behandling och de upplevda sexuella besvären ökade. Patienterna rapporterade även att deras sexualdrift, sexuella aktivitet och sexuella självkänsla försämrades. Den urologiska påverkan var störst under de första postoperativa månaderna, för att sedan förbättras över tid. Urinfunktionen var det område som blev mest påverkat och aldrig återhämtade sig till sina preoperativa nivåer. Den psykosociala påverkan var störst före RP genomförts, för att sedan visa en signifikant förbättring postoperativt. Slutsats Denna systematiska litteraturöversikts resultat visar att män påverkas vid behandling med RP. Det är något sjuksköterskan bör vara medveten om för att kunna tillgodose dessa patienters behov.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i gymnasiesärskolan kan stödjas att utvecklas i berättelseskrivande, genom att pröva att genomföra undervisning som kontinuerligt utarbetats och analyserats i kollegial samverkan. Bakgrunden är två fenomen vi uppfattar som bristvaror i vårt arbete i gymnasiesärskolan; undervisning i berättelseskrivande och arbete med systematisk undervisningsdesign. I rollen som forskande lärare har vi under åtta veckor genomfört ett iterativt undervisningsutvecklande projekt med ansats i aktionsforskning, i en gymnasiesärskola i Mellansverige. Studien baserades på åtta lektioner i berättelseskrivande som dokumenterades, diskuterades och analyserades i samtal i fokusgrupp bestående av lärare och assistenter. Resultatet visar stödjande undervisningshandlingar på fyra plan; att förbereda eleven för lektionen, att motivera eleven att delta, att åskådliggöra kunskapsinnehållet samt att anpassa undervisningen så alla kan delta. I empirin framträdde också mönster som pekade på att undervisningen, synen på kunnande och förväntningarna på eleven präglades av spänningsfält av komplex karaktär. Utmanande för undervisningen var att hitta rätt nivå mellan tydlighet och flexibilitet, grupp och individ samt mellan ramar och frihet, och det syntes också en spänning mellan vilket kunnande eleverna ska utveckla och vad undervisningen innehåller. Dessutom tecknas en motstridig bild av en undervisning som både vill utmana och tro på eleven men samtidigt begränsar utmaningarna för att eleven inte ska misslyckas. När kategorierna ställdes mot dimensionerna i Gadds metastudie, framkom styrkor i förberedande, anpassande och motiverande undervisningshandlingar men brister när det gäller åskådliggörande av ämnesinnehållet med utgångspunkt från lärandemålen. Möjliga utvecklingsområden för undervisningen i berättelseskrivande är att designa en lärandemiljö som tydligare utgår från lärandemål och preciserar det önskade kunnandet, som sporrar elever att utmana sina gränser samt ger utrymme för narrativt skrivande som kommunikativ handling.