Ableism is based on the belief that it is better to not have a disability than to have one and that it is preferable to function in society the way nondisabled people do. In this thesis, the theory of ableism is applied to the field of special education. Two different perspectives on dis/ability are explored and how they, in turn, relate to ableism specifically in terms of autistic pupils. The medical perspective, where diagnoses are used to correct abnormalities, is set against the relational perspective, in which the environment is seen as the cause of disabilities. The thesis argues that autistic social impairment is a “double empathy problem”, rather than stemming from a more medicalized understanding of autistic impairment.  Through a systematic literature review, previous research concerning autistic pupils in special education is analyzed to explore whether it shows indications of ableism, and if so, how. The review, conducted through Swepub and ERIC, included peer-reviewed scientific articles published 2010-2020 based on research conducted in school environments with autistic pupils (ages 6-18) within special education. The thesis identifies four themes of ableism within previous research: (1) the aim of “fixing” autistic individuals; (2) viewing autistic individuals as impaired; (3) the absence of autistic agency; and (4) the use of “with autism” instead of “autistic”. All the analyzed research contained at least one of the four identified themes. As such, the analysis indicates that all examined studies contain some form of ableism, where the use of “with autism” was the most commonly found, closely followed by the goal of fixing the autistic individual. Additionally, the autistic pupils rarely had agency in the previous research, which is problematic as autistic individuals can be more difficult to interpret via observation. In turn, this affects both the reliability of the research results and the types of interventions and adaptations implemented to improve autistic pupils’ school situation. However, a few of the analyzed studies did discuss and share this view on agency. In addition, some of the previous research analyzed in this thesis also incorporated clear non-ableistic views, which shows a possible path forward for future research as well as for the design of special education programs. The thesis concludes that autistic phenomenal expertise could play a role in better understanding which adaptations are effective for autistic pupils in school.

This study examines how the Church of Sweden's episcopal expression has changed over the past 40 years. The purpose of the study has been to see the change and understand the consequences it may have given the church. What emerges from the study is that there has been a change in the episcopal expression and with the help of the essay's method, it can be said to be an expression in a change that can be explained as from an egalitarian episcopal order to a decentralized episcopal order. The expression of the change could be said to culminate with the recent crisis in the diocese of Härnösand and the causes of the crisis can be said to be linked to the proven change egalitarian-decentralized episcopate.

Hälso- och sjukvården ska verka för en trygg och säker plats som främjar hälsa och minskar lidande. Det innebär att sjuksköterskan i sitt arbete ska agera för att patientsäkerheten efterlevs i syfte att undvika vårdskador. Dock visar studier att sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på patientsäkerheten. Syftet med studien var därför att undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan påverka patientsäkerheten med utgångspunkt i två frågeställningar; vilka faktorer i arbetsmiljön kan bidra till ökad patientsäkerhet och vilka faktorer i arbetsmiljön kan motverka en god patientsäkerhet. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där datainsamlingen hämtats utifrån aktuell forskning från elva artiklar framtagits från tre olika databaser. Resultatet lyfter tio kategorier som framkom av analysen och påvisade både positiva faktorer som tydlig kommunikation, stödjande arbetsplats, delaktighet, samarbete och preventivt arbete samt negativa faktorer som bristande kommunikation, bristande målbild och vårdkultur, missnöje, hög arbetsbelastning och kompetensbrist som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö och i sin tur även patientsäkerheten. Resultatdiskussionen lyfter förslag på åtgärder för att främja positiva och motverka negativa arbetsmiljöfaktorer vilka ses som betydelsefulla för att patientsäkerheten ska upprätthållas och öka. I slutsatsen framkommer att förbättring av patientsäkerheten krävs för att positiva faktorer i arbetsmiljön ska stimuleras och omsättas i högre utsträckning medan negativa faktorer bör reduceras och förändras. En fungerande kommunikation kunde stimulera övriga arbetsmiljöfaktorer vilket därmed kunde leda till förbättringar i arbetsmiljön som i sin tur ökade patientsäkerheten.

Bakgrund: Upplevelser av nedstämdhet förekommer hos patienter som vårdas palliativt, dock uttryckte patienter att deras välmående ökade genom att upprätthålla bland annat sociala nätverk samt att delaktigheten värdesattes högt inom vården. Det uppkommer känslor som ensamhet och att patienterna uppger en förlorad självständighet samt att stora livsförändringar sker. Anhöriga upplever ångest då det är psykisk påfrestande att ha en nära som vårdas palliativt. Anhöriga styrkte betydelsen av en bra kommunikation med sjuksköterskor eftersom det bidrar till en förbättrad delaktighet till patienternas vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. 14 kvalitativa artiklar baserade på sjuksköterskors upplevelser har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Utifrån analysen skapades två teman; Att uppleva meningsfullhet och När vårdandet upplevs krävande. Temana indelades vidare i sex subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att vården var krävande, särskilt kring kommunikation men även då tidsbrist rådde. Sjuksköterskor beskrev en avsaknad av kunskap och erfarenhet samt hur det kunde påverka vården. Vården bidrog till att sjuksköterskorna reflekterade över livet och döden, samt erhöll sjuksköterskorna med nya perspektiv och utveckling inom professionen.

Bakgrund: Patientsäkerhet är en viktig del inom hälso- och sjukvården eftersom att patientsäkerhet har en avgörande betydelse för vårdens kvalité. En hög patientsäkerhet är en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Patientsäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne som berör många, både hälso- och sjukvårdspersonal, patienter men även samhället. Att arbeta patientsäkert och följa evidensbaserad kunskap är viktigt för att kunna förhindra riskfyllda situationer där vårdskador kan inträffa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes och utformades som en systematisk litteraturöversikt med utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? samt vilka faktorer i den sociala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? Fjorton vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultat: Flera faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö kunde påverka patientsäkerheten. Faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön var bemanning, arbetsbelastning, kompetens, arbetslivserfarenhet, återhämtning och trötthet. Faktorer i den sociala arbetsmiljön var samarbete, kommunikation och säkerhetskultur. Slutsats: Det fanns ett samband mellan patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö. Åtgärder bör vidtas i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan handla om att sjukvårdsledningen och chefer uppmärksammar brister i arbetsmiljön och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och uppkomsten av vårdskador. Det kan även handla om att sjuksköterskorna synliggör brister i arbetsmiljön som kan påverka patientsäkerheten negativt. Det är även viktigt att belysa de aspekter i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten positivt för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att öka kunskapen om co-teaching som ett effektivt sätt att organisera undervisningen samt arbetet med elevers stöd och anpassningar. Studien vilar på det sociokulturella perspektivet gällande synen på lärandet samt ideologiskt det specialpedagogiska kritiska perspektivet. Studien berör två forskningsfrågor angående förutsättningar för fungerande co-teaching samt uppvisade konsekvenser av co-teaching. Studiens metod, systematisk litteraturstudie, har inneburit en systematisk genomgång av 27 vetenskapliga artiklar som berör co-teaching. Dessa är utförda i USA då det är ett land som har en skolverksamhet och omfattande forskning inom området. Sökstrategin PICOC har använts för att strukturera sökningen i Linköpings universitetsbiblioteks sökmotor UniSearch. Det slutgiltiga urvalet resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med metoden kvalitativ innehållshållsanalys. Resultatet visar att co-teaching är en fungerande metod för att skapa ett kvalitetshöjande arbete gällande stöd och anpassningar förutsatt att man tar hänsyn till följande förutsättningar; utbildning i metoden, teamwork, gemensam planeringstid och didaktik. Konsekvenser till följd av co-teaching har genererat i en majoritet av positiva uppfattningar hos elever, lärare och skolledning, högre lärartäthet med följden bättre stöd samt visat tendenser till högre studieresultat. Slutsatserna visar att co-teaching är värt att satsa på gällande uppdraget stöd och anpassningar, utifrån både elev- och lärarperspektiv samt långsiktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

I Sverige saknas det idag evidensbaserade metoder för att kunna identifiera och bemöta psykosociala riskfaktorer i barns miljö. Det finns ett arbetssätt Safe Enviroment for Every Kid (SEEK) som är utvecklat för att tidigt uppmärksamma barn som lever i riskmiljöer. Syftet med förbättringsarbetet var att bidra till en god och jämlik hälsa för barn och familjer genom att införa standardiserade arbetsmetoder. Detta för att identifiera barn och familjer som riskerar att hamna i ohälsa samt erbjuda dem utökat stöd inom ramen för Familjecentralen. Förbättringsarbetet har inneburit att införa ett standardiserat frågeformulär med frågor kring olika riskfaktorer vsom ställs till föräldrarna och utifrån utfallet på frågeformuläret erbjuda extra stödinsatser. I studien av förbättringsarbetet har fokusgruppsintervjuer med en kvalitativ innehållsanalys använts. Syftet var att identifiera faktorer som kan underlätta eller hindra i screening av riskfaktorer hos barn och familjer samt i genomförandet av ett utökat stöd inom ramen för familjecentralen. Både resultatet av studien och förbättringsarbetet visar att genom införandet av SEEK har barn och familjer med behov av extra stöd identifierats med hjälp av SEEK. Personalen har erfarit en fungerande införandeprocess. Faktorer som medverkade till de goda resultaten var strukturen i förbättringsarbetet som innefattade introduktionsutbildning, tät coaching och en engagerad förbättringsledare. Förbättringen har vidare bidragit till en ökad samverkan mellan sjuksköterskor och kuratorer på familjecentralen men också en mer jämlik bedömning av riskfaktorer hos föräldrar med små barn.

Studiens syfte är att utifrån tidigare forskning beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som innebär att forskaren söker efter litteratur inom ett specifikt område som sedan kritiskt granskas och sammanställs. Resultatet visade att talängslan uttrycks fysiskt och psykiskt. De främsta orsakerna till elevers talängslan var bristande självförtroende, prestationsångest, bristen till tid för förberedelse, ett otryggt klassrumsklimat eller betygsättning av det muntliga framförandet. Flertalet arbetssätt var aktuella för att hjälpa elever med talängslan, bland annat rollspel, positivt självprat innan ett muntligt framförande samt tid till förberedelse. Det är inte särskilt väl forskat om talängslan på en nationell nivå och därför hade mer forskning inom området varit önskvärt.

I denna studie analyserar forskarna det omtalade sambandet inom finansiering mellan riskoch avkastning på den svenska aktiemarknaden. Att investera i aktier är idag närasammankopplat till begreppet risk och för investerare har sambandet mellan risk ochavkastning en mycket viktig innebörd eftersom att man ständigt söker maximal avkastning tillen minimal nivå av risk. Den välkända finansiella modellen CAPM (Capital asset pricing model) som grundades ibörjan av 1960-talet hävdar att det finns ett positivt linjärt samband mellan riskmåttet betaoch avkastning. Trots att modellen fortfarande används i hög utsträckning idag har flertalettidigare empiriska tester kritiserat CAPM och dess effektivitet. Mängder av studier genomåren, mestadels utförda på den amerikanska aktiemarknaden har visat att något sådantpositivt samband inte existerar men det saknas empiri från den svenska aktiemarknaden. Avdenna anledning ansåg forskarna att sambandet mellan riskmåttet beta och avkastning påden svenska aktiemarknaden var intressant att undersöka. Studien har ett jämförande syfte där de tre olika branscherna teknik, sjukvård och industri påSmall, Mid och Large Cap Stockholm undersöks under tidsperioden 2015-2019. Forskarnavill även ta reda på om sambandet skiljer sig åt mellan branscherna och om lägre eller högrebetavärde påverkar detta samband. Totalt undersöks 121 aktier som delats in i 45 olikaportföljer rangordnat efter aktiens betavärde. I studien har kvantitativ metod och en deduktivforskningsansats applicerats för att besvara forskningsfrågorna. Vidare för att undersöka omdet föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan beta och avkastning har etthypotestest samt en regressionsanalys utförts. Resultatet av studien visar att det inte föreligger något statistiskt signifikant positivt sambandmellan beta och avkastning vilket är tvärtemot det CAPM avser. Något stöd till användandetav CAPM för att beräkna förväntad avkastning går därmed inte att finna i den gjorda studien.Sambandet mellan beta och avkastning inom branschen sjukvård var negativt under denvalda tidsperioden och för branscherna teknik och industri gick det inte att observera någotsamband. / The relationship between risk and return is a fundamentally important aspect in finance.More and more people are choosing to invest in stocks and today’s stock market is closelylinked to the concept of risk. Investors who are usually risk averse according to manyfinancial models are constantly trying to achieve maximum returns at a minimal risk wheninvesting in securities. Over the years, lots of empirical tests have been made with thepurpose of trying to understand the relationship between risk and return. These tests havemainly been performed in markets outside of Europe, for example in the US stock market. Avery well-known but also criticized model in finance that tries to demonstrate this relationshipthrough the risk measure called beta is the Capital Asset Pricing Model (CAPM), invented byWilliam Sharpe in the 1960’s. Even though many economic researchers have pointed outthat CAPM has major shortcomings because the model is based on several simplifiedassumptions, the model is still used to a very large extent today for various reasons.  In this quantitative study, the researchers examine how CAPM performs on the Swedishstock market. The purpose of the study is to use CAPM to investigate the relationshipbetween beta and return in the industries technology, healthcare and industry from the stocklists Small, Mid and Large Cap Stockholm. In total, the sample consists of 121 stocks andthe three different industries are also divided into portfolios with low, medium and high risk.The researchers intend to find out whether beta can explain the return better in any of theselected industries and if the results differ between low and high beta values. In the study a hypothesis test has been made to see if there is a statistically significantrelationship between the variables beta and return on the swedish stock market. Aregression analysis has also been performed by the researchers. The result shows thatthere is nothing in this study that can support the use of the financial model CAPM forcalculating expected returns. In the healthcare industry, there is a negative relationshipbetween beta and return during the time period between 2015-2019 and no relationshipexisted in the industries technology and industry during this time period.