No description available.

Background: Heart failure is a chronic disease, when a person is diseased, this also affects family, friends and the network around the person. Heart failure varies greatly related to day shape. Difficulties for families to understand the disease and its course of action are described. Experience with relatives highlights basic factors that can help to manage when a loved one is suffering from heart failure. Furthermore, related persons, patients and health care personnel are described, which together form a care team. Aim: To describe the patient experiences of living with heart failure. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The result describes two themes and four sub-themes that treat patients' experiences of needs such as support and knowledge about the disease. Furthermore, consequences of the disease are described, such as limited autonomy and concern for changes in the future. It emerged that symptoms affect patients in everyday life and that knowledge is an important factor in being able to conduct self-care in the disease. Inadequate self-care increases the risk of symptoms which impair the disease and reduce the quality of life. Conclusion: People with heart failure experience suffering both mentally and physically. Relatives support and commitment play an important role in patients' vitality, this promotes self-care and daily routines can be carried out. Nursing staff play a major role in the disease process when the need for support and knowledge about the disease is desired. Key Words: Needs, Heart failure, Experiences, Systematic literature study, Qualitative / Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom, då en person drabbas påverkar detta även familj, vänner och nätverket runt omkring den insjuknade. Hjärtsvikt varierar kraftigt relaterat till dagsformen. Svårigheter för familjer att förstå sjukdomen och dess förlopp beskrivs. Erfarenheter hos anhöriga belyser grundläggande faktorer vilka kan vara behjälpliga för att hantera situationer när en närstående drabbas av hjärtsvikt. Vidare beskrivs närstående, patient och vårdpersonal vilka figurerar tillsammans som ett vårdteam. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet beskriver två teman och fyra subteman vilka behandlar patienters upplevelser av behov såsom stöd och kunskap kring sjukdomen. Vidare beskrivs konsekvenser av sjukdomen såsom begränsad autonomi och oro för förändringar i framtiden. Det framkom att symtom påverkar patienter i vardagen samt att kunskap utgör en viktig faktor för att kunna bedriva egenvård i sjukdomen. Undermålig egenvård ökar risker för symtom vilka försämrar sjukdomen och minskar livskvalitén. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever lidande både psykiskt och fysiskt. Närståendes stöd och engagemang har en betydelsefull roll för patienters livskraft, detta främjar egenvård och dagliga rutiner går att utföra. Vårdpersonal spelar en stor roll i sjukdomsprocessen då behovet av stöd och kunskap kring sjukdomen önskas.   Nyckelord: Behov, Hjärtsvikt, Kvalitativ, Systematisk litteraturstudie, Upplevelse

Bakgrund:Begreppet personcentrerad vård involverar vård när personen blir patient men fokus är främst på attuppmärksamma personen bakom sjukdomen och lära sig om dennes historia, behov, begär och problem. Tidigare forskning visar att patienter och deras närstående upplevde aspekter som medkänsla, respekt, tydlighet, delaktighet och kommunikation viktiga för personcentrerad vård. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en beskrivande syntes. Metoden går ut på att systematiskt analysera artiklar för att skapa en djupare förståelse för fenomenet. Resultat:Resultatet utgår från två teman; Att arbeta utifrån omvårdnadens grunder med två subteman: att relationen har betydelse och att ha organisatoriska förutsättningar och att arbeta utifrån begränsade organisatoriska förutsättningar med två subteman: att ha begränsade psykosociala förutsättningar och att ha begränsade fysiska förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt med personcentrerad vård för värdigheten i vården. Resultatet visade att det finns hinder som begränsar möjligheten att arbeta personcentrerat, som tidsbrist och platsbrist. Slutsats:Att relationen mellan patient och sjuksköterska är avgörande för den personcentrerade vården. I denna relation skapas en förståelse för patienten och dennes situation.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 år, men forskning visar att den startades upp ungefär fem år tidigare i Australien. Det har även framkommit att efter MIGs konsultativa införande på sjukhus, har patienternas överlevnad påverkats till det bättre, patienternas ”outcome” påverkas på ett positivt sätt och liv kan ibland räddas. Att som sjuksköterska på vårdavdelning vårda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försämrad arbetsmiljö och därmed vårdmiljö. Syftet med studien är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka på vilka sätt MIG påverkar vården. Metoden som använts i denna studie är en litteraturstudie där femton artiklar inkluderats och bearbetats. Resultatet visar att MIG har en betydelsefull roll i att främja kommunikationen och bygga broar mellan intensivvårdsavdelningar (IVA) och vanliga vårdavdelningar. MIG gör även avdelningssjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, något som i sin tur givetvis gagnar patienterna. MIG kan ses som något av en spindel i nätet på sjukhuset, de knyter kontakter och förmedlar information mellan olika instanser. Respekten för MIG är stor, de har mångas förtroende och ses som en mycket stor resurs, som i och för sig kostar pengar, men som ger än mer vinster tillbaka. Det är viktigt att den som besitter kunskap bemöter den som rådfrågar med respekt och ödmjukhet, här har MIG ytterligare funktion att fylla vilket gör att broarna stärks än mer mellan avdelningarna. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Bakgrund: Utskrivningen från slutenvården till hemmet är ett sårbart moment för patienter som övergår mellan två olika miljöer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever utskrivningen som otydlig. Sjuksköterskor ser inte alltid utskrivningen som ett vårdande tillfälle eller upplever att det inte finns möjlighet att vårda. Det är oklart hur patienter påverkas av sjuksköterskans perspektiv på utskrivningen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdandet vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och analys av 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Vårdrelationen vid utskrivning brister och patienter känner sig utelämnade. De upplever att deras behov inte blir uppmärksammade och att de blir utskickade. Patienter upplever att informationen är otillräcklig och att de inte får hjälp att förstå den. De vet inte vad de har att förvänta sig och blir oroliga. Omfattande information anses vara betryggande. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sitt helhetsperspektiv på patienterna vid utskrivning. Mer uppdaterad kunskap angående vårdande relationer behövs för att synliggöra patientens behov och kunna utföra vårdande handlingar.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Kvinnor får gå igenom svåra behandlingar som påverkar deras vardag.Diagnosen bröstcancer  kommer lika plötsligt för de anhöriga som för patienterna. Kvinnor med bröstcancer är i behov av olika former av stöd där sjuksköterskor har en viktig roll i stödjandet av den drabbade. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor stödjer återhämtning hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes av elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Av det analyserade materialet resulterade det i tre teman och sex tillhörande subteman. Sjuksköterskor gav både skriftlig och muntlig information, skapade tillitsfulla relationer och var emotionellt närvarande. Sjuksköterskor bidrog med stöd både under sjukhusvistelen och efter hemgång. Slutsats: Sjuksköterskor behövde ha en informativ roll, både skriftlig och muntlig för att öka patientens förståelse kring sjukdomen. De behövde lära känna patienterna och skapa tillitsfullarelationer för att möta deras vårdbehov. Sjuksköterskorna var emotionellt närvarande där de lyssnade och utstrålade värme och såg till att bibehålla kontakten med patienterna på sjukhuset och efter hemgång. Dessa stödfaktorer var betydande för en god vård.

Hur kan man förklara och förstå samarbete och varför samarbete kan vara mödan värd? Syftet medstudien har varit att undersöka vilka uppfattningar fritidspedagogerna på en skola uttrycker om attsamarbeta och att organisera och utveckla fritidshemmets verksamhet. Samarbete som begrepp kanförklaras i termer av kollektivt eller kollegialt lärande; det vill säga om medarbetarna lär av varandragenom att utbyta erfarenheter och tankar, i en öppen och fri dialog, vilket kan öka förutsättningarnaför en kollektiv kompetens (Granberg och Ohlsson, 2005). Enligt forskning är den kollegialareflektionen en förutsättning för den kollektiva kompetensen, det vill säga det mervärde tillika denpositiva synergieffekt som ett samarbete kan generera (Granberg &amp; Ohlssons, 2005; Fröman &amp;Johansson, 2011, m. fl.). I studien kopplas samarbete ihop med det systematiska kvalitetsarbetet;fritidspedagogernas gemensamma ”uppgift” för att kvalitetssäkra verksamheten. Inspirerad avfallstudien som forskningsmetod intervjuades fem fritidspedagoger från tre fritidsavdelningar påsamma skola. Resultatet visar att fritidspedagogerna inte nyttjar den kollektiva kompetensen för attlösa fritidshemmets gemensamma uppgifter, utan att de stretar på i par ute på respektive avdelning,där förutsättningar ser olika ut både för personalen och barnen. Målet i arbetsplanen är att fungerasom ett fritids; frågan är varför och hur de ska organisera arbetet för att uppfylla målet? / <p>Godkännande datum: 2019-03-29</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. <strong>Problem: </strong>Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. <strong>Syfte: </strong>Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. <strong>Resultat: </strong>De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. <strong>Slutsats: </strong>Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad.</p> / <p><strong>Background: </strong>Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients.<strong> </strong>This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. <strong>Problem: </strong>Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation.<strong> Aim: </strong>To describe how patients experience healthcare in Isolation<strong>. Method: </strong>Systematic literature review of qualitative studies.<strong> Result: </strong>The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment.<strong> Conclusion: </strong>That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.</p>

<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>