Bakgrund: äldre med depression lider i ensamhet som resultat av utebliven vård som grundas i olika faktorer. Vid utebliven vård ökar risken för suicidtankar och suicidhandlingar hos äldre med depression. När äldre insjuknar i depression förändras livet till det sämre vilket kan resultera i förminskat välbefinnande och livskvalité. Syfte: att beskriva hurvårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Metod: En beskrivasystematisk litteraturstudie som grundas i tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: i resultatet framkommer tre teman och sex subteman som visar att vid vård av äldre med depression upplevde vårdpersonal delade meningar gällande vad som tillhörde professionen. Vårdpersonal upplevde svårigheter med att urskilja depressiva symtom från naturlig nedstämdhet samt fysisk åkomma. Vårdpersonal upplevde tidspress som riskeradeatt äldre inte fick den vård de behövde. Vårdpersonal upplevde att en god relation baserad på kommunikation och tillit samt studerande av äldres beteenden och miljö avgörande faktorersom främjade för god vård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anamma omvårdnadsrollengentemot äldre med depression samt införskaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna bedriva god vård. Sjuksköterskor behöver skapa goda relationer som möjliggör för tillit, kommunikation och återhämtning för äldre med depression för att kunna bemöta det strukturerade målen för tillfriskning och symtomfrihet.

Inledning Historiskt har Fibromyalgi (FM) fått lite uppmärksamhet och intresset för besvären som omfattas av FM har varit låg. En anledning till dess låga status har bland annat varit på grund av svårigheterna att diagnostisera sjukdomen. För att stödja sjuksköterskans arbete i vården av personer med fibromyalgi behövs därför mer kunskap utifrån dessa patienters upplevelser och erfarenheter. Syftet Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar, gjordes systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultat Efter analysen av artiklarna framträdde tre huvudkategorier: Förlorad tillit till vården, känsla av personlighetsförändring, upplevelser av förändrad tillgång till livet. Kategorin "förlorad tillit till vården” beskriver upplevda känslor till följd av förlorad tillit till vården för personer med fibromyalgi. Gemensamt för många studier var upplevelser av ifrågasättande attityder och dåligt bemötande hos vårdgivaren som i sin tur ledde till onödigt lidande och frustration för patienten. Kategorin ”känsla av personlighetsförändring” beskriver att många personer med FM upplevde en förlust av identitet och hade svårt att acceptera att de inte längre var samma personer som de identifierade sig med. Upplevda kognitiva störningar och sjukdomens negativa påverkan på psykisk hälsa medförde stora förändringar i deras liv. Kategorin ” upplevelser av förändrad tillgång till livet” belyser att personer med FM upplever att smärta och tröttheten associerad med sjukdomen begränsar dem i genomförandet av de aktiviteter som tidigare bidragit till ett meningsfullt liv. Sjukdomen utgör ett stort hinder i det sociala livet, familjelivet och arbetslivet. Slutsats Studiens resultat tyder på att FM påverkar alla aspekter mänskligt liv. Dessa personer upplever lidande av olika slag och är i stort behov av stöd och förståelse. För att kunna bemöta och stödja personerna i deras lidande behöver sjuksköterskan ha bättre kännedom om fibromyalgi samtidigt arbeta utifrån ett personcentrerat synsätt där det strävas att synliggöra helan människan. / Introduction Historically, Fibromyalgia (FM) as a subject has been given little attention, and there has been quite low level of interest within academia in the problems covered by FM. One of the reasons for this has been, among other things, is the difficulty in diagnosing the disease. More knowledge is required in relation to patients' experiences and experiences, which can better support nurse's work in the care of people with fibromyalgia. Purpose The purpose of this research was to shed light on the experiences of persons living with fibromyalgia. Method The method used was a non-systematic literature review of some 15 scientific articles, which have been analyzed inductively. Systematic searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases in order to get access to the articles. All articles included in the literature review have been checked for quality with the help of Sophiahemmet University's data assessment system. Results The analysis of the articles had resulted in three main categories in the topic: Lost trust in the healthcare system, feelings about personality change, experiences of changed access to life. The category "lost trust in the healthcare system" describes perceived feelings of people with fibromyalgia experienced when in contact with the healthcare system. The category "feeling of personality change" describes the process when people with FM experience a loss of identity and have difficulty accepting that they are no longer the same people they identified with. Perceived cognitive disorders and the negative impact of the disease on mental health leads to major changes in their lives. The category "experiences of changed access to life" highlights that people with FM experience pain and fatigue associated with the disease, which limit them from enjoying activities, which have previously contributed to a meaningful life. The disease is a major obstacle in social life, family and working life.  Conclusion The results of the study indicate that FM affects all aspects of human life. These people experience suffering of various kinds and are in great need of support and understanding. In order to be able to respond to and support people in their suffering, a nurse needs to have a better knowledge of fibromyalgia while working from a person-centred approach where the aim is to bring a human being to the forefront.

Bakgrund: Vårdplanering är grundläggande i flera områden inom vården och något somberör anhöriga, inte bara patienterna. I den palliativa vården blir det tydligt att delaktighetför flera parter så som patienten, sjuksköterskan och den anhörige är viktig och man talaräven om att närståendestöd är en av hörnstenarna för god palliativ vård. Tidigare forskningbeskriver patientens- och sjuksköterskans perspektiv på vårdplaneringen och dess process.Viktiga faktorer som patienter och sjuksköterskor belyser är tid och information för att skaparätt förutsättningar. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av delaktighet undervårdplanering i palliativ vård. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie där enbeskrivande syntes har tillämpats. Resultat: Två teman framträdde: Kommunikation ochsamverkan samt Utmaningar i beslutsfattande. Resultatet belyste vikten av informationsamt vad som kan påverka det svåra samtalet. Här lyfts även delaktighetens betydelse ochanhörigas upplevelse av delaktighet och vårdplaneringen. Slutsats: Betydelsen avdelaktighet i vårdplanering delas av så väl anhöriga och patienter som vårdpersonal där godkommunikation och relation ses som viktigt. Kunskapen om betydelsen av delaktighet föranhöriga i vårdplaneringen i den palliativa vården kan vara av vikt för sjuksköterskor för attkunna bidra till god vård.

Bakgrund: Varje år upptäcks runt 120 000 nya tumörer på 100 000 olika personer. Det är cirka 90 000 personer som dör till följd av cancer varje år. Cancer bidrar till stora omvälvningar både för patienter och anhöriga som involveras. Orsaken till att cancer uppstår är oklart men den börjar med att kroppens egna celler börjar dela sig ohindrat. Då patienten påverkas så pass mycket av cancern att det blir svårt att hantera tillvaron själv så kan hjälp behövas från familjen. Anhörigvårdaren dras ofta med i familjemedlemmens cancersjukdom utan att själv räknas som cancersjuk. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen presenterades i två teman: Upplevelser av förändringar i relationer och Att uppleva förändringar i livet samt sex subteman; Att relationen till den sjuke förändras, Att relationen till vårdpersonal förändras, Att relationen till familjen, vänner och bekanta förändras, Att påverkas emotionellt, Att stå tillbaka, och Att ha behov. Slutsatser: Cancer påverkade anhörigvårdarna och innebar påfrestningar på alla dimensioner i livet. Anhörigvårdarna prioriterade om och anpassade det egna livet utifrån den sjukes behov och hälsotillstånd vilket upplevdes som att det egna livet sattes på paus.

Årligen drabbas cirka 100 000 personer av vårdskada inom den somatiska sjukhusvården. Detta skapar lidande för patienten, långa vårdtider och höga kostnader. De höga kostnaderna resulterar i nerdragningar vilket ger en ökad belastning på befintlig vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer inom bemanning och säkerhetskultur som påverkar patientsäkerheten. En systematisk litteraturöversikt användes som metod där 17 artiklar analyserades. I resultatet framkom nio faktorer som ansågs påverka patientsäkerheten. En låg bemanning, brist på teknisk utrustning samt bristande kompetens och engagemang äventyrade patientsäkerheten då mer risker togs. Attityder, brist på kommunikation, svagt ledarskap och stöd från organisationen gav brister i följsamheten av riktlinjer och rutiner, teamwork som bidrog till försämrad arbetsmiljö och att viktig patientinformation förlorades. För att bedriva vård av hög kvalitet och god patientsäkerhet bör en utveckling ske för att bryta den nedåtgående trend inom bemanning som pågår. Det behövs mer resurser och stöd. Sjuksköterskans åsikter och rekommendationer bör betraktas som nyckelinformation för att kunna arbeta personcentrerat och i utvecklingen av patientsäkerheten.

Bakgrund: Alla patienter har unika behov och sjuksköterskor behöver beakta detta i varjevårdmöte. Om patienter dessutom har psykisk ohälsa blir det ännu en komponent att ta hänsyn till. En kommunicerande och öppen relation är väsentlig för att kunna skapa envårdande relation. Sjuksköterskors förhållningssätt, vilja och engagemang påverkar mötet och det är sjuksköterskors ansvar att visa respekt och medkänsla. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bemötande mot patienter med psykisk ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande ansats enligt Evans (2002) där 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt innehåll analyserades. Resultat: Två teman och 5 subteman framkom i analysen. Temat Organisatoriska förutsättningar med subteman Att förhålla sigtill tid, Att förhålla sig till kunskap och Att förhålla sig till osäkerhet. Andra temat var Relationella förutsättningar där Att se det unika i varje patient och Att kommunicera med patienter var subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av den vårdande relationen samt engagemang vid bemötande mot patienter med psykisk ohälsa. Däremot beskrev de att brist på tid och kunskap hade negativ inverkan på bemötandet. Även bristande förståelse och en osäkerhet ledde till undvikande. Utan möjlighet eller egenskaper att bemöta dessa patienter på bästa möjliga sätt ledde det till ett ifrågasättande i deras profession.

Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att återvända till det vardagliga livet, efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Bakgrund: Trots att dödssiffran i hjärtinfarkt halverats med hjälp av dagens avancerade behandlingsåtgärder, är hjärtinfarkt än idag ett folkhälsoproblem och räknas vara en av de vanligaste dödsorsaker i Sverige. Sättet vi väljer att leva kan utgöra en orsak till att insjukna i hjärtinfarkt, där exempelvis tobaksrökning samt hypertoni utgör riskfaktorer. Hjärtinfarkt är påfrestande för den drabbade och det är väsentligt att stöd och hjälp med att bearbeta händelsen kan erbjudas. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie som följde SBU:s tillvägagångssätt och bestod av tio kvalitativa studier. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed, CINAHL samt PsycINFOResultat: Resultatet var en syntes av tio kvalitativa studier som utgick ifrån första nivåns teman samt andra nivåns teman med tillhörande tredje nivåns teman. Tredje nivåns tema som uppstod, benämndes: Att blicka framåt trots nedsatt livskvalitet. Resultatet presenterades utifrån andra nivåns teman som var: Begränsningar i det dagliga livet, oro inför framtiden, hopp inför framtiden, känsla av trygghet samt att ta steg mot förändring. Slutsats: Hjärtinfarkten hade medfört till en förändrad livsstil där individerna fick omprioritera sitt vardagliga liv. Resultatet visade att individerna var i behov av stöd för att lyckas med livsstilsförändringarna samt kunna möta rädslan och osäkerheten som hjärtinfarkten medfört. Nyckelord: Hjärtinfarkt, livskvalitet, stöd, systematisk litteraturstudie, upplevelser. / Aim: The purpose of this systematic literature review was to elucidate women and men´s experiences of returning to everyday life, after having suffered a heart attack.Background: Although the mortality of myocardial infarction has decreased by today´s advanced treatment, myocardial infarction is still a public health problem and is considered to be one of the most common causes of death in Sweden. The way we choose to live can be a leading cause to a myocardial infarction, in which for example tobacco smoking and hypertension are risk factors. Myocardial infarction can be demanding for the afflicted individual and it is essential that support and help can be provided. Method: The method was a systematic literature review that followed the SBU approach and consisted of ten qualitative studies. The databases that were selected for this study were PubMed, CINAHL and PsycINFOResult: The result was a synthesis of ten qualitative studies that consisted of first level themes and second level themes with related third level themes. The third level theme that emerged was called: Looking forward despite reduced quality of life. The result was presented from the second level themes which were: Limitations in daily life, concern for the future, hope for the future, a feeling of security and to take steps toward change.Conclusion: Myocardial infarction caused a changed lifestyle where the individuals had to reprioritize their everyday lives. The results showed that individuals were in need of support in order to succeed with lifestyle changes and be able to face the fear and uncertainty that the myocardial infarction caused. Keywords: Experiences, heart attack, support, systematic literature review, quality of life

The technical environment of a radiology department can cause anxiety for a child. The big machine, the narrow, hard bed, confined space, hammering noises, flashing lights, the sight of the needle for contrast injection may seem horrible. It requires knowledge of the child's characteristics, nursing skills and extra time for preparation for a radiology nurse to perform a successful examination. The purpose of this study was to examine children's experiences in a radiology department and the non-pharmacologic methods used in a radiology examination. Two questions were used to achieve this: How do children experience an X-ray examination? What are the non-pharmacological methods that could help to succeed in the examination of children in the radiology department? The study was conducted as a systematic literature review using six of Goodman's seven steps and the current research were sought in three databases and by manual search. Fifteen articles were sorted by seeking and sonsolidating their similarities and differences. The results show that children experience feelings of worry, anxiety and fear in different intensities in different stages of a procedure. However, there are alternative methods shown to be effective to use to calm down a young patient. These are play therapy, practice, distraction strategies, Cognitive Behavioral Therapy (CBT), hypnosis and music. / <p>Validerat; 20130130 (global_studentproject_submitter)</p>

Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.