Den här studien ger en djupgående utforskning av hur olika offentliga organisationer engagerar sig i innovationsledning, och beskriver de specifika utmaningar de står inför och de strategier de använder för att navigera i dessa frågor.  Forskningen lägger stor vikt vid de systematiska aspekterna av innovationsledning inom den offentliga sektorn och undersöker kritiska faktorer som resursallokering, kompetensutveckling och kompetens att hantera innovation. Studien syftar till att belysa de mångfacetterade utmaningar som möter i processen för systematisk innovationsledning och erbjuder en övergripande titt på hur dessa utmaningar hanteras och mildras. Dessutom fördjupar den i olika verktyg och metoder som offentliga organisationer använder för att ta itu med och övervinna dessa hinder. Genom att erbjuda insikter i den praktiska hanteringen av utmaningar inom innovationsledning, vill denna studie bidra till en djupare förståelse för effektiva metoder och lösningar som kan förbättra innovation inom offentliga organisationer.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Bakgrund: Tidigare forskning redogör att patientens delaktighet har utvecklas genom årtionden, från ett paternalistiskt perspektiv till att patienten förväntas delta och fatta beslut. Patientens lagliga rätt till delaktighet styrks i Patientlagen och det är sjuksköterskans uppgift att skapa möjligheter för detta. En god vårdrelation krävs för att få kunskap och möjlighet till delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplever av delaktighet i hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes för kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelser av delaktighet i Hälso- och sjukvård redogörs i två teman: hinder för delaktighet och möjligheter för delaktighet. För att vara delaktig krävdes det att patienten får mera kunskap och information. Slutsatser: En god vårdrelation och informationsutbyte med sjuksköterska kan skapa goda förutsättningar för att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Patienten upplever dock att exempelvis vårdmiljön, vårdpersonalens attityder och sjukdomen inverkar på deras möjligheter för delaktighet. / Background: Previous research explains that the patient's participation has evolved through the decades, from a paternalistic approach to the patient expected to participate and make decisions. The patient's legal right to participation is evidenced in the Swedish Patient law (Patientlagen) and it is the nurses responsibility to create opportunities for this. A good care relationship is required to enable patients to get the knowledge and opportunity to participate. Aim: to describe patients' experience of participation in health care. Method: A descriptive systematic literaturestudy of synthesis of qualitative articles. Result: Patients experiences of participation in health care is described in two themes: the obstacles to participation and opportunities for participation. To participate, the patient needs to get more knowledge and information. Conclusion: A good relationship and exchange of information with the nurse can create favorable conditions to enable patient involvement in their care and treatment. The patients experience, however, that the care environment, care staff attitudes and the disease affects the patient's opportunities for participation.

Background: Patients with mental illness is commonly present in physical healthcare for either mental illness or both mental illness and physical illness. Earlier research shows that patients feel aggrieved and discriminated against by healthcare professionals in physical healthcare due to mental illness. Patient experience that they do not receive good care, increasing the suffering. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with mental illness in physical healthcare. Method: Systematic literature review with a descriptive synthesis according to Evans (2002), where 14 qualitative research articles where analyzed with an inductive approach. Result: The nurses experienced patients with mental illness as a danger and as not being their responsibility. They could not meet the patients' needs and experienced a lack of knowledge to care for them. They were sceptical about these patients and described negative attitudes and prejudices against them, and that the physical healthcare environment was not suitable for those patients. Conclusion: Nurses need skills in psychiatric nursing and a broader introduction into the basic psychiatric care. These skills are necessary to provide quality care that protects patients’ privacy and dignity and reduces the stigma of patients with mental illness.

No description available.

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.

Bakgrund: Ett operationsteam består av olika professioner som bör samverka mot ett gemensamt mål för att uppnå hög patientsäkerhet. Operationssjuksköterskan har en central roll i teamet på operation och bör besitta goda kunskaper i verbal och icke verbal kommunikation. Kommunikation är komplext och dynamiskt och bör vara effektiv, då detta är en av hörnstenarna i teamet som påverkar teamarbetet och patientsäkerheten. Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av vårdskada. En av anledningarna till detta kan vara de skilda utbildningarna i kommunikation bland de olika professionerna i operationsteamet i Sverige och internationellt. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analys har utförts genom metasyntes. Resultat: Det finns flera olika faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverkar teamet på operationssal, dessa presenteras i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtema ett är Teamets funktion med subteman Beteenden som påverkar teamet, Kompetens i teamet och Att inte ledarrollen. Huvudtema två är Kommunikation med subteman Kommunikativ förmåga i teamet, Informationsutbytets betydelse för situationsmedvetenhet och Kommunikationsverktyg. Huvudtema tre är Arbetsmiljön med subteman Organisation samt tidsplanering av operationsschemat och Arbetsklimatets betydelse för teamet. Slutsats: Operationsteam är ett komplext team där de olika professionerna arbetar i en högrisk- och högteknologisk miljö, och samverkar mot ett gemensamt mål. De olika professionerna kan ha olika kulturell bakgrund, men trots detta bör kommunikationen vara tydlig och rak för att uppnå en god och säker vård för patienten.

Bakgrund: I dag har ca 30 000 – 40 000 svenskar av schizofreni som är den mest svårförstådda psykossjukdomen. Personer som lider av schizofreni är i stort behov av stöd ifrån deras närstående. Det är även vanligt att vården lägger över ett stort ansvar på närstående när den sjuke är i hemmet. Att vara närstående till en person som lider av schizofreni kan vara mycket krävande och ha en stor påverkan på deras livssituation. Det är en del av sjuksköterskans roll ta reda på närståendes upplevelse och erfarenhet och att involvera närstående i vårdandet för att på så sätt kunna förbättra omvårdnaden av personen med schizofreni. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en närstående som har diagnosen Schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visade att de närståendes upplevelse var mycket komplex och varierande. De närståendes upplevelse beskrev oftast genom emotionella upplevelser som påverkades utav olika faktorer. De olika faktorerna som påverkade de närstående var sjukdomen, stigma, kunskap och stöd. Slutsats: I studien framkom det att närståendes upplevelse var väldigt komplexa och påverkades av många olika faktorer. De närstående till en person som lider av schizofreni upplevde en stark påverkan både på deras livssituation, framtidssyn och emotionella känslor, och genom ökad kunskap och stöd kunde deras upplevelse förändras.

Bakgrund: Fysisk aktivitet korrelerar med både fysiska och psykiska hälsomarkörer. Vid ökad ålder minskar den fysiska aktiviteten och färre når de gällande rekommendationerna. Skolinterventioner kan vara relevanta åtgärder för att öka ungas fysiska aktivitet då mycket av unga individers tid spenderas på skolor. Tidigare forskning indikerar att det är svårt att uppnå varaktiga effekter genom skolinterventioner. Det kan krävas långvariga interventioner för att en ökad fysisk aktivitet ska kunna bibehållas bland skoleleverna. För att interventionerna ska kunna pågå under långa perioder är det nödvändigt att de är egenimplementerade vilket innebär att samhällsaktörerna själva håller i interventionerna. Syfte: Att undersöka effekten på fysisk aktivitet hos långvariga, egenimplementerade skolinterventioner med målet att öka fysisk aktivitet hos äldre unga. Metod: En systematisk översikt och metaanalys genomfördes. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC och Web of Science granskades efter RCT-studier som avslutades med minst 6 månaders egenimplementerad intervention. Endast studier som använde objektiva mätmetoder inkluderades. Subgruppsanalyser genomfördes för att hitta samband mellan särskilt framtagna faktorer och förbättrad interventionseffekt. De utfall som undersöktes var daglig måttlig- till högintensiv fysisk aktivitet (eller ”moderate to vigorous physical activity”, MVPA) i minuter, daglig procentuell MVPA och daglig fysisk aktivitet på lätt, måttlig eller hög intensitet. Resultat: Totalt nio studier inkluderades och sju av dem visade positiva effekter. Positiva effekter noterades för alla utfall utom daglig procentuell MVPA. Bland studierna som ingick i metaanalysen fanns det en positiv effekt för daglig MVPA i minuter med 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). Subgruppsanalysen visade att föräldrainvolvering och involvering av båda könen ledde till bäst interventionseffekter. Konklusion: Denna studie visar att långvariga egenimplementerade skolinterventioner har en liten effekt på fysisk aktivitet på samtliga intensitetsnivåer. Evidensen har dock sina begränsningar och mer framtida forskning krävs. / Background: Physical activity correlates with both physical and psychological health markers. With increased age the physical activity levels decrease and less people reach the recommendations. School interventions can be relevant solutions to improve physical activity among youth since they spend a lot of time in school. Earlier research indicate that it is hard to obtain maintainable effects from school interventions. What might be needed are long-lasting interventions to maintain the improved physical activity levels among the students. For the interventions to last in the long-term it is necessary for them to be self-implemented, meaning that the social actors implement the interventions. Purpose: To investigate the effects on physical activity in long-term, self-implemented school interventions with the aim to increase physical activity among older youth. Methods: A systematic review and meta-analysis was conducted. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC and Web of Science were searched for RCT studies ending with at least 6 months of self-implemented intervention. Only studies using objective measurement methods were included. Sub-group analyses were performed to find correlations between certain composed factors and an improved intervention effect. The measures which were investigated were daily moderate to vigorous physical activity (or MVPA) in minutes, daily percentage of MVPA and daily physical activity on light, moderate or vigorous intensity. Results: A total of nine studies were included and seven of them showed positive effects. Positive effects were found for all measures except daily percentage of MVPA. Among the studies included in the meta-analysis there was a positive effect for daily MVPA in minutes with 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). The sub-group analysis showed that parental involvement and an involvement of both genders led to the best intervention effects. Conclusion: This study shows that long-term self-implemented school interventions have a small effect on physical activity in all intensities. The evidence has its limits though and more future research is needed.

Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.