Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.

Bakgrund och problemformulering: Många patienter kan uppleva en oro av att opereras under regionalanestesi. Musik har tagit plats inom sjukvården och används i syfte att hjälpa patienter att lindra oro och öka deras välbefinnande. Med denna systematiska litteraturöversikt vill författarna undersöka musikens effekt och upplevelse på patienten under regionalanestesi.   Syfte: Syftet var att undersöka effekter och patienters upplevelser av att lyssna på musik under operation med regionalanestesi.  Metod: En systematisk litteraturöversikt utifrån induktiv ansats med granskning av tretton kvantitativa artiklar har genomförts. Litteratursökning via relevanta databaser samt manuell sökning via referenslistor. Totalt inkluderades tretton artiklar som publicerats mellan åren 2013–2023 som granskades utifrån SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollstudier.   Resultat: I resultatet framkommer att musik kan ha positiva effekter på patienter under regionalanestesi i form av minskad oro, ökad patientnöjdhet av operationen. Avseende skillnader i patienters vitalparametrar, smärta, samt läkemedelsbehov kan inte några tydliga resultat tydas.   Diskussion: Då resultat pekar åt att musik intraoperativt för patienter under regionalanestesi oftast kan ha positiva effekter avseende minska oro och öka patientnöjdhet, finns dock forskning som motsäger detta. Vitalparametrar, smärta och läkemedelsbehov kan diskuteras då de kan påverka varandra och beroende på individ. Även perspektiv kan påverka smärta eller läkemedelsbehov då detta kan tolkas olika beroende på patient eller sjuksköterskeperspektiv.

Den svenska skolan har sedan länge vilat på en demokratisk värdegrund. Demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i skolan och bidra till att fostra demokratiska medborgare. Historiskt sätt har svenskämnet haft en viktig roll i detta demokratiska uppdrag. Värdegrunden och demokratiaspekten ska genomsyra svenskämnet och fungera vägledande för lärares möjlighet att verka bland annat in-kluderande och likvärdigt samt att samhälleliga värden ska förmedlas och gestaltas (Gy.11). Syftet med föreliggande litteraturstudie är därför att genom sammanställ-ning och diskussion av tidigare forskning undersöka hur kunskaper och färdigheter kopplade till demokrati och värdegrund integreras i läs- och skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Latent innehållsanalys har använts för att analysera de 15 studier som är inkluderade i denna studie.  I resultatet framkommer möjligheter att integrera demokrati- och värdegrundsupp-draget i svenskämnesundervisningen både genom skönlitterär läsning och skrivun-dervisning. Resultatet visar att det även finns svårigheter med värdegrundsuppdra-get med särskilt fokus på demokrati i svenskämnet. Framför allt är det två framträ-dande resultat som identifierats. Det ena är hur fokus på mätbarhet i nationella och internationella mätningar präglar dagens skola, vilket bland annat speglar sig i att mätbara kunskaper fått en mer framträdande roll i kursplanerna, framför allt i be-tygskriterierna. Det andra är att både forskare och yrkesverksamma lärare upplever svårigheter med hur demokratiuppdraget ska integreras i svenskämnet eftersom det inte står framskrivet i bland annat kursplanens centrala innehåll eller betygskriterier. I resultatet framgår det framför allt att lärare tolkar uppdraget på två olika sätt. Detta beskrivs i uppsatsen som två parallella led där en del lärare ser demokratiaspekten som en omedveten handling som integreras i svenskämnet i all typ av undervisning och andra lärare uppfattar demokratiuppdraget som något som medvetet behöver planeras i undervisningen för att det ska uppfyllas.  I den avslutande diskussionen lyfts hur möjligheterna att integrera demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet är stora i teorin men att det uppstår problem att genomföra det i praktiken utifrån de utmaningar som framkommit i resultatet. Dis-kussionen tydliggör också för- och nackdelar med att revidera läroplanen och låta demokrati- och värdegrundsuppdraget få en tydlig plats även i det centrala innehållet och betygskriterierna för svenskämnet. Slutligen presenteras också två förslag på vidare forskning. Resultatet visar att det saknas forskning som tar in elevernas per-spektiv på hur de får möta demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet. Dess-utom saknas också forskning kring ett av de övergripande läroplansmålen i skolans värdegrund som avser hur sexualitet, samtycke och relationer, som numera ska be-handlas ämnesövergripande, får plats i svenskämnet.

Blodburna smittor som HIV, Hepatit B och Hepatit C är ofta förekommande inom vården. Det innebär att sjuksköterskor löper risk att exponeras av blodsmitta. Det finns även attityder och stigmatisering inom vården mot personer med blodsmitta som kan innebära en försämrad vård. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med integrerad metod och baserades på tjugofyra vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet baserades på två huvudområden: Attityder inför att vårda personer med blodsmitta med kategorierna: Vilja att vårda och stigmatisering samt huvudområdet: Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetssätt vid omvårdnad med kategorierna: Bristande resurser, rädsla och obehag samt kunskap och försiktighetsåtgärder. Resultatet visade att sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap, rädsla för smitta samt tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt. Det förelåg risk för dåligt bemötande och stigmatisering av personer med blodsmitta inom vården. En slutsats som drogs var att sjuksköterskors värderingar, kunskap och erfarenhet var viktig för att personer med blodsmitta skulle få en god omvårdnad. Därför föreslogs olika former av reflektion på arbetsplatsen för att öka sjuksköterskors medvetenhet om sina egna värderingar. Det ansågs även vara viktigt med ytterligare utbildning om blodsmitta i grundutbildning samt kontinuerligt i yrkeslivet.

<p>Validerat; 20120620 (anonymous)</p>

Diabetes typ 1 är en av de mest förekommande långvariga sjukdomarna bland barn och ungdomar och antalet drabbade fortsätter att stiga. Sjukdomen är behandlingsbar och innefattar kontinuerlig bedömning och hantering av sin egenvård dygnet runt. Otillräcklig hantering av sjukdomen ökar risken för långsiktiga och akuta komplikationer vilket riskerar fatala konsekvenser. Under ungdomsåren sker en livsomställning där en identitet och självständighet successivt skapas. I takt med den sker en övergång till mer självständigt egenansvar kring sjukdomen. Statistik visar att under ungdomsåren försämras egen-vården och därmed den metabola kontrollen. Syftet med studien var att få en inblick i ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där författarna har utgått från Bettany-Saltikov och McSherrys datainsamlings- och analysmetod. I resultatet som består av 13 artiklar framkommer det att ungdomarna upplevde fluktuerande känslor i relation till sin sjukdom vilket mestadels påverkade dem negativt. Kraven och ansvaret som de beskrev bidrog till en sjukdomsbörda och rädsla för komplikationer. I resultatet identifierade ungdomarna svårigheter i övergången till självständighet i egenvården av sjukdomen. Studiens resultat kan bidra till en möjlighet för barnsjuksköterskan att förbättra vården för ungdomen ge-nom att bidra med kunskap, ge ett individanpassat stöd och eftersträva insikt i ungdomens livsvärld bortom sjukdomen. Med individualiserad vård och adekvat stöd kan ungdomens tidiga egenansvar ge goda förutsättningar att bibehålla en bra metabol kontroll i vuxen ålder och därmed öka möjligheten till en hållbar utveckling på individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: I samband med en operation kan patienter uppleva oro pre-, intra- och postoperativt. Regional anestesi möjliggör att patienten kan vara vaken under operationen men gör samtidigt att patienten och personalen kan behöva hantera den oro som kan uppstå. Det saknas kunskap kring hur patienter upplever oro under operationen.   Syfte: Syftet var att sammanställa patienters upplevelser av oro under kirurgiskt ingrepp i vaket tillstånd.    Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Insamlade data syntesterades genom meta-aggregation.   Resultat: Resultatet bestod av fem synteser med 13 underliggande kategorier. Följande synteser utarbetades: Kunskap och oro, En oroande miljö, En ansatt kropp, Kommunikation, Att hantera och lindra oro.    Slutsats: Det finns skillnader i vad som orsakar och lindrar oro hos patienter. För att lindra oro behöver operationsteamet anpassa omvårdnaden inför varje patient. Det finns en kunskapslucka när det kommer till patienters beskrivningar av operation.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i fortsättningen kallad Lgr22(Skolverket, 2022) betonas vikten av språk och kommunikation, om skolan ska vara likvärdigoch tillgänglig för alla behövs ett språkligt innehåll anpassat för elever med språkliga svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att sprida mer kunskap om språkstörning så att fler elever får den hjälp de behöver samt att de får möjlighet att visa vad de kan. Elever med språkstörning har språkliga svårigheter och kunskapen som finns om funktionsnedsättningen är begränsad. Det påverkar inte bara elevernas förmåga att klara skolans alla mål men även deras välmående. Ett av resultaten i den systematiska litteraturstudien visar att har elever lässvårigheter får de även svårigheter i ämnet matematik och finns språkliga svårigheter redan i förskoleåldern försvinner de inte. Språkstörning finns i olika grader och är individuellt från person till person. Den växer inte bort men förändras övertid. Elever med språkstörning behov behöver synliggöras inom skolans värld så kanskefler elever klarar skolans matematiska mål. För att detta ska ske behöver lärare och pedagoger få mer kunskap om funktionsnedsättningen för att kunna anpassa och stötta elever i undervisningen utifrån deras förmåga.

Bakgrund: Anestesi är en utsatt situation för patienter där anestesisjuksköterskor har en väsentlig roll genom att vara ett stöd för, informera, stödja delaktighet och motverka anestesirelaterade komplikationer. Awareness är en anestesirelaterad komplikation och innebär att patienter återfår medvetandet under operation, ofta till följd av otillräcklig anestesi. Forskning visar på faktorer som påverkar förekomsten av awareness, men belyser inte i lika stor utsträckning patienters egna upplevelser av awareness. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser i samband med awareness under generell anestesi. Metod: Systematisk integrativ litteraturöversikt av 21 artiklar enligt Whittemore och Knafls modell. Resultat: Patienter som upplevde awareness under generell anestesi beskrev smärtsamma och icke-smärtsamma taktila intryck. De beskrev även visuella- och auditiva intryck, samt förmågan eller oförmågan att påkalla uppmärksamhet. Patienter upplevde även akuta känslomässiga reaktioner, kognitiv närvaro eller frånvaro samt psykosociala följder efter awareness. Slutsats: Examensarbetet redogör för patienters fysiska och psykiska upplevelser under awareness. Upplevelserna som beskrivs är dels negativa och beroende på hur patienter upplevt awareness gav händelsen upphov till olika svåra postoperativa komplikationer. Awareness är ett komplext fenomen som kräver vårdvetenskapliga teorier och vetenskapliga metoder som kan göra komplexiteten rättvisa.

Intensivvårdsdelirium är ett akut uppkommet tillstånd vilket innebär ett förändrat kognitivt status hos drabbade patienter. Hela 80% av de som vårdas inom intensivvård uppfyller någon gång under vårdtiden kriterier för diagnosen intensivvårdsdelirium. Diagnosen innebär ökad sjuklighet, dödlighet samt större finansiella kostnader för samhället. Intensivvårdsdelirium orsakar obehagliga minnen och vanföreställningar hos patienten, och livskvaliteten långt fram i livet kan påverkas negativt. Intensivvårdssjuksköterskor upplever vården av patienter med intensivvårdsdelirium som komplex och dränerande. Genom att sammanställa befintlig forskning inom området kan ökad förståelse om intensivvårdssjuksköterskans upplevelser erhållas och bidra till ett professionellt förhållningsätt samt en trygg och säker vård.   Syftet var att sammanställa tillgänglig litteratur gällande intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med intensivvårdsdelirium. En integrativ systematisk litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell genomfördes för att svara på syftet. I resultatet inkluderades 14 artiklar bestående av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Braun och Clarkes (2006) tematiska innehållsanalys användes som hjälp i steget med dataanalysprocessen och formade två teman med tillhörande underteman. Att vårda patientcentrerat, säkert och närvarande; och Att vårda med organisatoriska utmaningar.  Resultatet belyser betydelsen av att arbeta patientcentrerat och närvarande, vilket var avgörande för att säkerställa en god vårdmiljö samt ge en känsla av trygghet hos patienterna. Sjuksköterskor präglades av olika erfarenheter vilket färgade inställningar och attityder till omvårdnaden. Uteblivet stöd, samarbete och en mindre förstående arbetsplats påverkade vården som patienterna med intensivvårdsdelirium erhöll. Slutligen synliggjordes komplexiteten i att vårda evidensbaserat och med standardiserade arbetssätt, dessa faktorer påverkade sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med intensivvårdsdelirium.