Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats. Den här systematiska litteraturstudien syftar därför till att belysa det faktum att naturkunskapsundervisningen är i behov av en förändring för att vända den här negativa trenden. Studien syftar även att undersöka hur naturkunskapsundervisningen kan utvecklas genom en relativt ny undervisningsmetod. Denna undervisningsmetod lyfter sociovetenskapliga frågor där eleverna får utreda aktuella händelser eller problem genom att angripa det inte bara naturvetenskapligt utan även bland annat etiskt och socialt. Flera forskningsresultat visar att detta är ett arbetssätt som ger positiva effekter på elevers förståelse och engagemang i ämnet. Ytterligare forskning behövs inom ämnet, särskilt med fokus på grundskolan, för att anpassa arbetsmetoden för alla åldrar.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram. Studien visar också att det behövs mer forskning som tittar på effekterna av formativ bedömning i en svensk skolkontext.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården. Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige. Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att det finns mycket begränsade möjligheter för personer med sexuella avvikelser att få behandling inom vuxenpsykiatrin och att det finns stora regionala skillnader i tillgängliga resurser med en koncentration i sydöstra Sverige. Inom vissa län saknas helt resurser för behandling och i de flesta landsting saknas det möjligheter till behandling av personer med både erfarenhet och kompetens på området. Undersökningen visar att det framför allt finns en vilja och ett intresse av att behandla patienterna men att det saknas resurser, framför allt i form av kompetens.

Bakgrund: Patienter som har en smittsam sjukdom kan behöva vård i isolering för att den smittsamma sjukdomen inte ska spridas vidare. Sjuksköterskor tillämpar de skyddsrutiner som tillhör, men upplever att det är tidskrävande med skyddskläderna och undviker då att gå in till patienten och att det skapar en barriär för kontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande design enligt Evans (2002). Resultat: Isoleringen skapade en upplevelse av osäkerhet och avskildhet hos patienterna, på grund av bristande kunskap om sjukdomen och situationen samt en brist på gemenskap. Brist på gemenskap blev av att både anhöriga och vårdpersonal undvek att besöka på grund av rädsla att smittas, vilket skapade en stigmatisering hos patienten som den smittade. Det kunde leda till upplevelser av skam, ilska och frustration samt att upplevelsen av att vara farlig ökade. Slutsats: Patienterna upplever en brist på uppmärksamhet från vårdpersonalen som behöver gå in till patienterna, ta sig tid för dem och skapa en vårdande relation för att patienten ska kunna uppleva trygghet i sin förändrade situation och då uppleva hälsa.

Ångest är ett vanligt problem hos patienter på sjukhus vilket skapar lidande fördem. I denna litteraturöversikt är betydelsen av begreppet ångestsituationsbundet och innebär den sinnesstämning som uppstår vid stark oro ellerrädsla vid en viss situation eller sjukdom. Syftet med denna studie var att genomen systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om deomvårdnadsinterventioner som kan utföras av sjuksköterskor för att lindraångest hos patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk litteraturöversiktmed integrerad metod användes för att kunna ta del av olika typer av studier.Systematiska litteratursökningar gjordes i tre databaser vilket resulterade i 15artiklar som analyserades. Det identifierades fyra olikaomvårdnadsinterventioner, aktiviteter, avslappning, musik och ljud samtutbildning och information. Resultatet visade att interventionerna påverkadeångest både psykologiskt och fysiologiskt. Oavsett omvårdnadsintervention ochduration på denna, minskade patienternas ångest. Resultatet visade att detviktiga för patienter med ångest inte var vad sjuksköterskan gjorde utan attsjuksköterskan gjorde något för att minska patientens ångest.

Bakgrund Palliativ vård behöver bli mer tillgänglig utanför den specialiserade palliativa kontexten. Sjuksköterskan förväntas ha kompetens kring allmän palliativ vård och det finns utarbetade riktlinjer att förhålla sig till. Trots detta kan sjuksköterskan uppleva att det är en obekväm arbetssituation, vilket föranleder ett behov av ökad kunskap kring sjuksköterskans upplevelser.Syfte Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna i livets slutskede, utanför den specialiserade palliativa kontexten. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes, där artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Nio artiklar kvalitetsgranskades varav åtta inkluderades slutligen i resultatet. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.   Resultat Sjuksköterskans upplevelser presenterades i två kategorier med tre underkategorier vardera. Det framkom att sjuksköterskan blir känslomässigt påverkad, reflekterar över förhållningssätt till patienten samt upplever svårigheter i att parallellt vårda palliativa och kurativa patienter. Faktorer som det fysiska rummet och sjuksköterskans behov av stöd och utveckling inverkar på sjuksköterskans förutsättningar att bedriva god vård. Slutsats Trots en strävan efter att utföra god vård i livets slutskede är förutsättningarna för sjuksköterskan otillräckliga. Det föreligger behov av strukturell anpassning där stöd är framträdande för att sjuksköterskan ska finna balans och trygghet och därmed kunna bedriva god vård i livets slutskede utanför den specialiserade palliativa kontexten.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella möjligheter och problem kooperativt lärande har för elever med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Vilka möjligheter belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?” samt ”Vilka problem belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?”. För att behandla frågeställningen valdes systematisk litteraturstudie som metod. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatism och åsyftar bland annat till att all forskning av värde erkänns och bidrar till kunskap. Detta innebär att flera vetenskapliga traditioner av värde kan analyseras i denna studie. Således var samtliga forskningsartiklar, inom studiens område, möjliga att bidra med kunskap till studiens syfte. Artiklarna analyserades med analyskategorierna; område, metod, hur kooperativt lärande beskrivs och resultat. Analysen visar att kooperativt lärande kan bidra till ökad kunskap och sociala förmågor hos alla elever, inklusive elever med ADHD. Undervisningsmetoden kan skapa struktur och tydlighet för elever med ADHD. Den kan dessutom bidra till ett mer inkluderat klassrumsklimat samt individualiserad undervisning. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om vilka problem undervisningsmetoden har för elever med ADHD. Några problem som redovisas är att elever med ADHD kan ha svårigheter gällande koncentration och sociala förmågor vid kooperativt lärande. Dessutom visar undervisningsmetoden att den kan vara tidskrävande för att elever med ADHD ska gynnas. Även läraren har en avgörande roll för undervisningsmetodens utfall. Sammantaget tyder de analyserade artiklarna på att möjligheterna med att använda kooperativt lärande tycks överväga problemen.

I denna uppsats undersöks hyressättningssystemet i Malmö: Malmömodellen. Syftet bakom denna systematiska hyressättningsmodellen var att försöka få till en förbättrad situation på Malmös bostadsmarknad där svarthandel med kontrakt och svårmotiverade skillnader i hyresnivåer var ett utbrett problem. Malmömodellens införande innebar att stadens bostadsområden rangordnades utifrån attraktivitet - lägets attraktivitet skulle få större inverkan på hyran. Det innebar även att en modell för hyrespåslag utifrån olika parametrar kopplade till bostadens standard infördes. Studien tar sin utgångspunkt i att studera hur dessa förändringar påverkar segregation och gentrifiering och hur respondenter från inblandade och drivande parter ser på dessa frågor. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter från Malmös Kommunala Bostadsbolag (MKB), Hyresgästföreningen samt Heimstaden. Studien följer en kvalitativ metod och resultaten bearbetades kvalitativt. Detta för att vi ville fånga de enskilda respondenternas uppfattningar. Studiens respondenter menade att de inte trodde att Malmömodellen hade någon nämnvärd påverkan på segregation, men med förbehållet att den eventuellt kan ha bidragit något till att förstärka redan rådande segregationsmönster. En oro över att själva rangordningen av bostadsområdena kan bidra till negativa självuppfyllande spiraler lyftes även, vilket även går att koppla till studiens teoridel. Utöver det utfördes en dokumentanalys av några av de dokument som legat till grund för Malmömodellens utformning. Resultaten indikerar att den enkät som låg till grund för rangordningen av de områden man valt att dela in Malmö i eventuellt hade vissa brister gällande urval och utformning och att många respondenter var skeptiska till syftet samt områdesindelningen. / This essay examines the rental system in Malmö: Malmömodellen [The Malmö Model]. The purpose behind this systematic rental model was to try to get an improved situation on Malmö's housing market where black market trading with contracts and differences in rental levels, that were difficult to motivate, was a widespread problem. The introduction of the Malmö model meant that the city's residential areas were ranked based on attractiveness - the attractiveness of the location were to have a greater impact on the rent. This also meant that a model for rent levels based on various parameters linked to the housing standard were introduced. The study examines how these changes affect segregation and gentrification and how respondents from involved and driving parties view these issues. Semistructured interviews were conducted with respondents from Malmö's Municipal Housing Company (MKB), Hyresgästföreningen (the Tenants' Association) and Heimstaden. The study and its results were conducted and processed by using a qualitative method, because we wanted to capture the perceptions of the individual respondents. The respondents did not believe that the Malmö model had any significant impact on segregation, but with the reservation that it may have contributed somewhat to exacerbating the already existing segregation pattern. Concerns that the actual ranking of the residential areas could also contribute to negative self-fulfilling spirals is also raised, which can also be linked to the study's theoretical chapter.In addition, a document analysis of some of the documents that formed the basis of the Malmö model was performed. The results indicate that the questionnaire, on which the ranking of the areas of Malmö were based on, might have had some shortcomings regarding selection and design and that many respondents were skeptical of the purpose and the division of the residential areas.

Bakgrund: Döden är en oundviklig och naturlig del av livet som kan förekomma inom och även utanför hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är den primära vårdgivaren och är den som ansvarar för patienten samt dennes anhöriga vid livets slutskede men även när döden inträffar. När sjuksköterskan ska omhänderta patienter vid dödsfall inom hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan hamna i obekväma och svåra situationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser vid patienters dödsfall. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identifierades tre teman; upplevelsen av att bli berörd, upplevelsen av att få stöd och sjuksköterskans kunskap och färdighet. Temana beskriver sjuksköterskans upplevelse med sex subteman; att känna sorg, att överbrygga känslor, att uppleva andligt stöd, att uppleva stöd från arbetskollegor, att vara oförberedd och att möta anhöriga. Slutsats: Efter att ha upplevt döden kände sjuksköterskorna att det var naturligt att sörja. Att dela sorgen med en arbetskollega var stödjande. Dock upplevde sjuksköterskorna att de är oförberedda vid dödsfall av patienter och att det är svårt att möta anhöriga. Sjuksköterskorna önskade att de hade rätt verktyg till att hantera dödsfall och möta anhöriga. / Background: Death is an inevitable and natural part of life that can occurs within and also outside health care. The nurse is the primary caregiver and is the one who is responsible for the patient and the relatives at the end of life, but also when death occurs. The nurse can experience uncomfortable and difficult situations when the nurse has to take care of death patient. Aim: Describe nurses experience of patients’ deaths. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive synthesis. Results: In the result, three themes were identified; the experience of being affected, the experiences of getting support and nurses knowledge and skills. These themes describe the nurses experience in six subthemes: to feel grief, to overcome feelings, experience spiritual support, support from work colleagues, to be unprepared and meet relatives. Conclusion: After experience death, the nurses felt that it was natural to feel grief. Sharing the grief with a work colleague was supportive. However, the nurses felt that they were not prepared for the patients’ deaths and that it was difficult to meet the relatives after a patient death. The nurses wished that they had the right tools to deal with deaths and to meet the relatives.