Bakgrund: Varje år genomförs flera hundra tusen operationer i Sverige. Många av dem sker under regional anestesi, vilket ofta innebär att patienterna är vakna och mer medvetna om vad som händer. De befinner sig i en främmande miljö och ska genomgå en operation vilket i sig kan vara en påfrestning. Det är därför av stor vikt att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi.  Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes till vilken grundade sig i 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.  Resultat: Följande överordnade kategorier utgjorde resultatet En känsla av kontroll och Att vara patient i operationsmiljön. Det framkom att flera av patienterna inte förstått anledningen till att de skulle opereras under regional anestesi och därmed vara vakna. Vidare visade det att patienterna upplevde att anestesisjuksköterskan var betydelsefull. Många var mer nöjda med regional än generell anestesi eftersom det gav mindre biverkningar postoperativt och då verkar det som att den övergripande upplevelsen blev mer positiv. Vissa patienter förlitade sig helt och hållet på sjukvårdspersonalen då de var i stort behov av operationen och accepterade därför att det var obehagligt eller smärtsamt. När den regionala anestesin började verka tappade patienterna kontrollen över sin kropp, vilket kunde ge en overklighetskänsla. Konklusion: Författarna anser att anestesisjuksköterskan har en viktig roll att informera patienten varför regional anestesi valts. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan kan känna in vad patienten vill utan att den säger det, vidare menar författarna att vårdpersonalen har ett stort ansvar för patientens helhetsupplevelse. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att informera patienten utifrån deras behov.

Innovation management is considered a critical part of the survival of organizations, not least for small and medium-sized enterprises which accounts for the largest share in Swedish business. Despite the positive effects that innovation can bring, there is little research on how systematic innovation management looks in small and medium-sized enterprises.  Purpose: This study aims to contribute to the area of innovation management within small and medium-sized enterprises, by starting a discussion of their pre-conditions to adopt a systematic approach.  Theory: The study does not consider previous theories. However, a phenomenographic approach has influenced the course of the study. To better understand the phenomenon (systematic innovation in small and medium-sized enterprises) we collected perceptions of the sub-areas that constitute an innovation management system. Their basic understandings and variations in their perceptions contributed to an increased understanding of the phenomenon. Method: A total of three external innovation experts and four representatives of small and medium-sized enterprises contributed with data through dialogue-based interviews. The using of a standard for innovation management systems (ISO 56002: 2019) established a mutual understanding of the phenomenon in the conversations with the respondents. While conducting the interviews we analyzed the material where descriptive categories were formed that illustrate differences in how the respondents perceive the phenomenon, their varying ways of delimiting and attributing meaning to the phenomenon.  Results: The outcome of the study consists of the relations between the descriptive categories. The identified descriptive categories attribute meaning to the phenomenon in the following ways; (Descriptive category 1) presupposes knowledge of the individual's value and influence on the process, (Descriptive category 2) presupposes reduced demands on structure and the scope of systematization, (Descriptive category 3) presupposes pressure from external or internal actors. The results show that small and medium-sized enterprises are highly dependent on commitment from management and that the organization has the ability to use these pre-conditions as driving forces for innovation management. / Innovationsledning har på senare tid betraktats som en kritisk del för organisationers överlevnad, inte minst för små och medelstora företag vilka står för den största andelen i svenskt näringsliv. Trots de positiva effekter innovation kan medföra finns det väldigt lite forskning på hur innovationsledning ter sig inom små och medelstora företag. Syfte: Att bidra till området genom att starta en diskussion om vilka förutsättningar små och medelstora företag har att göra innovationsarbetet till en systematisk process. Teori: Studien tar inte hänsyn till tidigare teorier på området. Däremot har fenomenografiska utgångspunkter präglat studiens förlopp. För att komma åt små och medelstora företags förutsättningar att bedriva innovationsledning systematiskt söktes förstå de uppfattningar företagen själva har av det som utgör ett innovations-ledningssystem. Därmed låg intresset i att komma åt grundläggande förståelser och variationer bland dessa, som i sin tur bidrog till en ökad förståelse av fenomenet i sin helhet. Metod: Totalt har tre externa innovationsexperter och fyra representanter från små och medelstora företag bidragit till studiens insamlade information genom dialogbaserade intervjuer. Med hjälp av en befintlig standard för ett innovationsledningssystem (ISO 56002:2019) tillskrevs meningsinnehåll till fenomeneti samtalet med respondenterna. Parallellt med intervjuernas genomförande analyserades innehållet. Under analysen formades beskrivningskategorier som illustrerar skillnader i hur respondenterna uppfattar fenomenet samt deras varierande sätt att avgränsa det. Resultat: Utfallsrummet utgörs av relationen mellan beskrivningskategorierna och kan ses som studiens resultat. De identifierade beskrivningskategorierna tillskriver mening till fenomenet på följande vis; (Beskrivningskategori 1) förutsätter kännedom om individens värde och påverkan på processen, (Beskrivningskategori 2) förutsätter sänkta krav på struktur och systematiseringens omfattning, (Beskrivningskategori 3) förutsätter påtryckningar från externa eller interna aktörer. Utfallsrummet i sin tur visar på att små och medelstora företag är högst beroende av att ledning och organisation i sin helhet kan se och utnyttja dessa förutsättningar som drivkrafter för systematisk innovationsledning.

Användbarhet är ett viktigt koncept inom människa-datorinteraktion. Ett system som påvisar användbarhet, eller användbara egenskaper, kan potentiellt komma att uppskattas av de tänktaanvändarna. För att säkerställa att ett system är användbart, utvärderas systemet ofta med hjälpav användbarhetsutvärderingsmetoder (UEMs). UEMs består av en mängd varierade metoder- vissa inkluderar slutanvändare, andra förlitar sig på MDI-experter och deras expertis - meddet gemensamma målet att mäta användbarhet. Trots det gemensamma målet skiljer sig de mått på användbarhet som mäts, vilket också stämmer vid jämförelse av effektiviteten hos UEMs. Målet med denna uppsats är att undersöka de effektmått som används vid jämförelse av UEMsi den publicerade akademiska litteraturen mellan 2015 och 2021. Detta åstadkoms i form av en systematisk litteraturstudie i linje med Okolis (2015) riktlinjer för ett sådant tillvägagångssätt. Resultaten indikerar på att effektmåtten som används för att jämföra UEMs förhåller sig tillfyra huvudsakliga aspekter, nämligen: användbarhetsproblem, user performance, utvärderingens medverkande, och utvärderingens utförande. Effektmått som relaterar tillanvändbarhetsproblem verkar användas i störst utsträckning - oberoende av vilka typer av UEMs som jämförs -, medan user performance och utvärderingens medverkande verkarövervägas huvudsakligen då jämförelsen koncentreras på metoder som nyttjar slutanvändare. Jämförelse av utvärderingens utförande - såsom tidsomfång och kostnad för utvärderingen - användes i minst utsträckning, vilket är förvånande eftersom tid och kostnad för en utvärdering kan tänkas vara viktigt att ha i åtanke vid val av UEM. / Usability is a key concept within the area of Human-Computer Interaction. A system that exhibits usability, or usable characteristics, could potentially be well-liked and utilized extensively by its intended user base. To determine the usability of a system, said system is often evaluated by the means of usability evaluation methods (UEMs). UEMs consist of a wide variety of methods - some of which include actual end-users of the system, some instead relying on the expertise of Human-Computer Interaction professionals - with the common goal of measuring usability. Despite this common goal, the measurements used - so-called metrics or criteria - vary, which can also be said when comparing the effectiveness of evaluation methods. The aim of this thesis is to examine the effectivity measures that are utilized when comparing UEMs in academic literature ranging from 2015 until today (early-mid 2021). This is accomplished by the means of a systematic literature review in line with Okoli’s (2015) recommendations for such an undertaking. The findings suggest that the effectivity measures used to compare UEMs relate to four main aspects, namely: usability problems, user performance, evaluation participants, and evaluation execution. Effectivity measures relating to usability problems appear to be used to the greatest extent - irrespective of what UEMs are compared -, whereas user performance and evaluation participants seem to be considered mainly when the comparison is centered on different types of user-based evaluation methods. Comparison of evaluation execution - such as time taken to complete the evaluation, as well as cost thereof - saw the least amount of use, which is a bit surprising due to the fact that temporal and monetary aspects of a UEM should be important to consider when choosing an appropriate evaluation method.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan förhåller sig till pedagogisk dokumentation samt hur den kan främja en helhetssyn i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens frågeställningar berör vad som krävs för att pedagogisk  dokumentation ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet, vad använder förskollärare pedagogisk dokumentation till i sitt arbete på förskolan samt hur pedagogisk dokumentation kan bli ett kollegialt arbetsverktyg för förskollärare. Studien har en kvalitativ ansats och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare på en förskola. I resultatet lyfter förskollärarna fram betydelsen av en tydlig och väl strukturerad organisation för arbetet med pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det handlar om tydliga roller och ansvarsområden för personalen, med pedagogisk handledning och en struktur som ger tid för dokumentation, reflektion och gemensamt lärande där alla kan vara delaktiga. Förskollärarna beskriver hur pedagogisk dokumentation ger möjlighet till ökad delaktighet för barn och vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar på pedagogisk dokumentation som ett kollegialt arbetsverktyg, som blir en del i ett målstyrt systematiskt kvalitetsarbete.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i världen. En snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan reducera vävnadsskador i hjärtat och minska risker för komplikationer i efterförloppet. Det är därför viktigt att kunna känna igen symtom och tidigt söka hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av symtom vid hjärtinfarkt prehospitalt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton kvalitativa artiklar inkluderas i studien. Resultat: Tre teman samt sju subteman uppstod your analysen: (1) Symtomförlopp: från osäkerhet till övertygelse med efterföljande subtema: Smärtans karaktär, (2) Faktorer som bidrar till försening av vård, med subteman: Förnekelse, Okunskap, Tillskriva symtom ofarliga orsaker samt Strida mot smärtan på egen hand (3) När hela ens existens påverkas med följande subteman: Smärtans påverkan på det dagliga livet samt Dödsångest och rädsla. Resultatet visade att patienterna upplevde en mängd olika symtom vid hjärtinfarkt. Dessa symtom förekom i olika variationer, allt från stark och tydlig smärta i bröstet till svårtolkade symtom ifrån hela kroppen. Resultatet visade även att patienternas tidigare kunskap om hjärtinfarkt är bristfällig och försenar uppsökande av vård. Den religiösa tron har stor betydelse beträffande synen på sjukdomen och döden. Slutsats: Resultatet visade att det är en mångfacetterad symtomupplevelse. Hur dessa tolkas och reageras på av patienten var avgörande för deras beslut om när vård skulle sökas. Det visar också på vikten av att allmänheten besitter kunskap om tidiga varningssignaler för hjärtinfarkt, för att kunna agera snabbt och kontakta larmcentralen. / Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna globalt. Snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan minska hjärtvävnadsskador och risker för framtida komplikationer. Det är därför viktigt att känna igen symtom och söka hjälp tidigt. Avsikt: Illustrera patientens erfarenhet av hjärtinfarkt symtom i prehospital kontext. Metod: En systematisk genomgång genomfördes i databaser pubmed och CINAHL. Sexton artiklar med kvalitativ design valdes ut. Resultat: Tre teman och sju subthemes uppstod från analysen: (1) Sekvens av symtom: från osäkerhet till övertygelse, med subthemes: Smärtans natur (2) Faktorer som bidrar till fördröjd vård, med subthemes: Denial, Ignorance, Attribut symptom till ofarliga orsaker och Bekämpa smärtan på egen hand (3) När hela existensen påverkas med subthemes: Smärtans inverkan på det dagliga livet och dödens ångest och rädsla. Resultaten visade att patienter kan uppleva en mängd olika symtom under en hjärtinfarkt, som uppstår allt från stark och tydlig bröstsmärta till svårtolkade symtom från hela kroppen. Resultaten visar också att patienternas tidigare kunskaper om hjärtinfarkt är bristfälliga och förseningar i vårdsökandet. Religiös tro är av stor betydelse för synen på sjukdom och död. Slutsats: Resultatet visar att den mångfacetterade symptomupplevelsen, tillsammans med patienternas olika tolkningar och reaktioner, var avgörande för när man bestämde sig för att söka vård. Det är därför viktigt att allmänheten känner igen varningssignaler om hjärtinfarkter tidigt för att agera snabbt och kontakta akutsjukvårdscentralen.

Bakgrund: Mastektomi är det vanligaste kirurgiska behandlingsformen vid bröstcancer och innebär att bröstkörtelvävnad avlägsnas. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan komma att påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuella samliv samt relationer. Det är operationssjuksköterskans intresse att förstå vad den individuella patienten upplever, för att efter bästa förmåga kunna genomföra en god perioperativ omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherry analysmetod. Resultat: I analysprocessen framkom det två kategorier, Den nya kroppen samt Den förlorade kroppen. Varav varje kategori innefattade fyra subkategorier. Den nya kroppen beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier växte det fram ett tema, Vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt psykiska och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroendet och kroppsbilden kan förändras så att kvinnligheten och sexualiteten utmanas. Varje kvinnas upplevelse är unik och avspeglar varje kvinnas livsvärld och levda kropp. Operationssjuksköterskan behöver därför skapa en trygghet under den perioperativa vården. / Bakgrund: Mastektomi är den vanligaste kirurgiska behandlingen för bröstcancer och innebär avlägsnande av bröstkörtelvävnad. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuell intimitet och relationer. Det är kirurgsjuksköterskans intresse att förstå vad den enskilda patienten upplever, att kunna utföra god perioperativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha utfört mastektomi relaterad till bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med analysmetoden Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Under analysprocessen uppstod två kategorier, Den nya kroppen och den förlorade kroppen. Varje kategori innehöll fyra underkategorier. Det nya organet beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier framkom ett tema, vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt mentala och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroende och kroppsuppfattning kan förändras på ett sätt där kvinnlighet och sexualitet utmanas. Varje kvinnas erfarenhet är unik och återspeglar varje kvinnas livsvärld och levande kropp. Därför måste den kirurgiska sjuksköterskan skapa en känsla av säkerhet under den perioperative vården.

The aim of the study was to perform a systematic literature review to locate the field of researches about fake news in social media. In addition, the purpose was also to investigate what type of social media were used in each of the studies. The amount of articles that were used in the systematic literature review is 13. The use of the method contributes to a deeper understanding of how far we have come to combat fake news in social media. In this study we use the definition of fake news to be articles that purposely mislead a reader by using fabricated news. The problem with fake news is that the term is relatively new and it’s happening considerably on the digital front. Based on the result from the method we noticed several types of tools to combat fake news in different social media platforms.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka aktuell forskning om vilka anpassningar och metoder som används i undervisningen för elever språklig sårbarhet i andra länder, främst Europa. En systematisk litteraturstudie går ut på att sammanställa och analysera resultat av forskning publicerad i vetenskapliga artiklar. För att resultaten ska vara aktuella söks artiklar publicerade under de senaste tio åren som är granskade av andra forskare innan publicering (peer reviewed). Resultaten visar att det finns ett pågående arbete med elever i språkliga svårigheter på många olika nivåer i skolverksamheten. Extra anpassningar är inte specifika för en svårighet utan kan appliceras på andra, utvecklas och fungera för flera. Att utveckla berättandet hjälper elever vid skolstart med läsinlärningen hjälper eleverna att behärska skriftspråket. Slutsatser av arbetet är att lärare som kan mer om språkliga svårigheter har ett annat självförtroende när de arbetar med elever. Tidig stöttning och medvetenhet genom skolan är viktig för elever med olika svårigheter. / The purpose of this systematic literature study is to investigate current research on which methods are used in teaching pupils with language impairments in other countries, especially Europe. The method used is a systematic literature review. Research presented in scientific articles in different international scientific journals is compiled and analyzed. In order for the results to be current, the articles must be published during the last ten years and they also have to be peer reviewed. The results show that there is a continuous work with pupils with different kind of language impairment on many levels in schools. The adjustments can be applied on different students and many students may benefit from them. Students with language impairment often have problems in communicating with peers, something that becomes more obvious with older students and their relations. Oral narrative activities before the process of learning how to read help pupils reach literacy. The conclusion is that more teachers need to have a deeper knowledge of language impairments in order to support all students in a group or class. Early support and awareness through school years are important to students with different impairments.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om barns möjlighet till inflytande utifrån ett relationellt perspektiv, i en rutinsituation genom arbetssättet systematisk filmanalys som verktyg för specialpedagogisk handledning utifrån följande frågeställning:Hur kan relationen mellan barn och pedagog förstås med särskilt fokus på barnets ansats till inflytande?TeoriStudien är inspirerad av relationell pedagogik och belyser olika perspektiv av barns inflytande i förskolan. För att barnets ansats till inflytande ska få den intersubjektiva vändning som krävs för reellt inflytande behövs en etablerad mellanmänsklig relation. Relationell pedagogik ger pedagogen möjlighet att hitta en ömsesidig relation till vart barn, så att utveckling och lärande kan ske.MetodFör datainsamlingen till denna fallstudie har systematisk filmanalys använts för att analysera två situationer där pedagoger tolkar två barns ansatser till inflytande. Båda barnen har en språklig sårbarhet. Studien utfördes i två privata förskolor.ResultatDen här studien visar på att det pedagogiska uppdraget att ge alla barn förutsättningar för inflytande är komplext. I studien noteras att pedagogerna i förskolan ibland låter praktiska göromål gå före det relationella uppdraget. Handledning kan med hjälp av systematisk filmanalys vara ett värdefullt arbetssätt för specialpedagoger i förskolan.Specialpedagogiska implikationerI förskolan möts barnet av vuxna med olika yrkeskompetenser, vilkas uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande (SKOLFS 2018:50). De vuxnas olika yrkesroller är obetydliga ur barnens perspektiv. Det faktum att det är en vuxen som agerar anger såväl ansvars- som maktpositionerna i en situation.Det specialpedagogiska anslaget i studien ligger i inflytandet för alla barn. Studiens fokus ligger på barn med språklig/kommunikativ sårbarhet, vilket kan vara en utmaning för inflytande då barnen primärt kommunicerar icke-verbalt. Denna form av sårbarhet fäster extra stora förväntningar vid den vuxnes relationella belägenhet.

Bakgrund: Medvetenheten kring psykisk ohälsa ökar, liksom kunskapen om att personer med psykisk ohälsa även har nedsatt fysisk hälsa och dör i förtid. Syfte: Syfte är att utforska vilka interventioner som kan hjälpa patienter med psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor att förbättra sina levnadsvanor och sitt psykiska mående. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. RCT-studier kvalitetsgranskades och analyserades för att syntetiseras till ett narrativt resultat. Resultat: Resultatet visar att personer med psykisk ohälsa behöver stöd till egenvård genom beteendeförändring, antingen i grupp eller individuellt. Med hjälp av strategier och utbildning i hälsosamma levnadsvanor kan de förbättra bland annat sitt BMI och sin psykiska hälsa. Slutsats: Distriktssköterskan bör uppmärksamma, hjälpa och stötta de här personerna att göra hälsosamma val. Stödet kan ges genom utbildning i hälsosamma levnadsvanor och stöttning till beteendeförändring. / Background: Awareness of mental illness is increasing, as is the knowledge that people with mental illness also have reduced physical health and die prematurely. Aim: The aim is to explore which interventions that can help patients with mental illness and unhealthy lifestyles to improve their lifestyles and mental state. Method: A systematic literature study with a quantitative approach. RCT-studies were quality reviewed and analyzed to be synthesized into a narrative result.    Results: The results show that people with mental illness need support for self-care through behavioral change, either in groups or individually. With the help of strategies and education in healthy lifestyles, they can improve, among other things, their BMI and their mental health. Conclusion: The district nurse should pay attention to and help and support these people to make healthy choices. The support can be given through education in healthy lifestyles and support for behavioral change.