<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

I denna uppsats ämnar jag svara på frågan huruvida det går att argumentera för rätten till abort på en kristen teologisk grund? För att göra detta gör jag en jämförande textanalys mellan fyra teologer som skrivit om rätten till abort; R.C Sprouls Abortion: a rational look at an emotional issue och Frank Pavones Abolishing Abortion: How You Can Play a Part i Ending the Greatest Evil of Our Day som är emot abort och Kira Schlesingers Pro-Choice and Christian: Reconciling Faith, Politics and Justice och Margaret D. Kamitsukas Abortion and the ChristianTradition: A Pro-Choice Theological Ethic som är för rätten till abort. Argumenten mot abort centreras kring åsikten att foster är fullvärdiga personer från befruktningsögonblicket och att detta gör att abort ses som mord. Även frågan om kvinnors rätt till sina kroppar utgör en betydande del för argumentationen; eftersom kvinnors rätt till sina kroppar inte anses vara absolut har kvinnor inte rätt att besluta om abort eftersom fostret som aborteras inte är en del av deras kropp. Argumenten för rätten till abort centreras kring åsikten att kvinnor har rätten att bestämma över sina kroppar och att denna rätt inte övergås av ett fosters eventuella rätt till liv. Att foster inte ses som personer för än sent under graviditeten respektive efter födseln spelar också en stor roll i argumentationen. Även den kristna kyrkans historia lyfts fram eftersom en analys av kyrkans motstånd mot abort historiskt visar att det inte handlar om fosters rätt till liv utan om att kontrollera kvinnors kroppar och människors sexualitet. Utifrån dessa argumentationer kommer jag fram till att det går att argumentera förrätten till abort på en kristen teologisk grund. Mina främsta argument för detta är att en kvinnas agens och rätt att ta beslut för sig och sitt liv väger tyngre än ett fosters rätt till liv, särskilt eftersom det utifrån kristen teologi inte med säkerhet går att säga att foster är personer.

Bakgrund: Allt fler ungdomar har en försämrad sömn. Sömn är en viktig faktor för välmående och hälsa. Ungdomar har större behov av sömn än barn och vuxna, men eftersom ungdomar ofta har stora variationer i sitt sömnmönster kan det leda till att rekommenderade sömntimmar inte uppnås. Det finns olika orsaker som påverkar ungdomars sömn.  Syfte: Att beskriva hur försämrad sömnkvalitet påverkar ungdomars hälsa. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Scopus. Totalt inkluderades och analyserades 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet: Resultatet visar att försämrad sömnkvalitet hos ungdomar är en bidragande orsak till ohälsa och bristande utbildning. Ur analysen framkom två kategorier; Påverkan på välbefinnandet och Påverkan på utbildning. I kategorin Påverkan på välbefinnandet framkom fyra underkategorier: Destruktivt beteende, Trötthet, Depression och Försvårade sociala relationer. I kategorin Påverkan på utbildning framkom två underkategorier: Försvagade skolprestationer och Skapar en förskjuten dygnsrytm. Konklusion: Bristande sömnkvalitet påverkar ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Det kan leda till en försämrad hälsa och skolgång. Skolsköterskan behöver ha förståelse och kunskap om ungdomars försämrade sömnkvalitet och dess effekter i det hälsofrämjande arbetet. / Background: More and more young people have impaired sleep. Sleep is an important factor for well-being and health. Young people have a greater need for sleep than children and adults, but because young people often have large variations in their sleep patterns, this can lead to the recommended hours of sleep not being achieved. There are various reasons that affect young people's sleep. Purpose: To describe how poor sleep quality affects adolescents' health. Method: An integrative literature review with an inductive approach. The data collection was carried out in the databases Cinahl, Medline, Pubmed and Scopus. A total of 14 scientific articles were included and analyzed. The result: The result shows that a poor sleep quality in adolescents´ is a contributing cause to ill health and lack of education. Two categories emerged from the analysis; Impact on well-being and Impact on education. In the category Impact on well-being, four subcategories emerged: Destructive behavior, Fatigue, Depression and Impaired social relationships. In the category Impact on education, two subcategories emerged: Weakened school performance and Craetes a shifted circadian rhythm.  Conclusion: Lack of sleep quality affects adolescents´ physically, psychologically and socially. It can lead to a deterioration in health and schooling. The school nurse needs to have understanding and knowledge of the deteriorating quality of young people and its effects in the health promotion work.

Ofrivillig barnlöshet drabbar cirka 10-15% av alla fertila par i Sverige. Ibland utan att orsaken till varför kvinnan inte kan bli gravid hittas. Ofrivillig barnlöshet är något som ökar i Sverige idag. Tidigare forskning visar på att vara ofrivilligt barnlös kan upplevas som ett trauma och en livskris. Barnmorskans kompetensområde är sexuell och reproduktiv hälsa, och barnmorskan vårdar kvinnor genom hela livscykeln. Det är därför av stor vikt att som barnmorska ha kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet för att kunna bemöta och stötta dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes som analysmetod gjordes där enbart kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet svarar mot studiens syfte med fyra huvudteman: Sorgen över livet som aldrig blev, Att aldrig bli kvinna nog, Närvarande men utanför och Finna ro med nya stigar genom livet. Där kvinnorna beskrev sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet som en sorg och förlust som de bar med sig genom hela livet. Att den skapade en identitetskris. Kvinnorna kände sig isolerade och upplevde ett utanförskap gentemot andra kvinnor med barn. Vidare beskrev kvinnorna hur de försonades med sin ofrivilliga barnlöshet för att finna mening i livet. Studien kan ge ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelse av att vara ofrivilligt barnlösa och vara ett stöd för barnmorskan som kan tänkas möta dessa kvinnor i sitt arbete.

Bakgrund: Migrän är en neurologisk, kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som påverkar en stor del av den globala populationen. Den ger upphov till en stor ekonomisk börda både på individ- och samhällsnivå, liksom reducerar livskvalitén hos de drabbade. För många andra kroniska sjukdomar har livsstilsförändringar med hjälp av sjuksköterskeinterventioner visat sig positiva som behandling. Syfte: Att undersöka vilken effekt livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet och kost har på migränanfall hos vuxna. Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt av kvantitativa RCT-studier från PubMed och Cinahl, vilka analyserades narrativt. Efter kvalitetsgranskningen återstod 17 studier. Resultat: I resultatet framkom en studie som studerat fysisk aktivitet och visade ett samband mellan högintensiv träning och reduktion av migränfrekvens. Tre studier framkom som studerat dietförändringar varav samtliga visade upp förbättring angående någon migränkaraktär, trots olika interventioner. 13 studier framkom som studerat kosttillskott varav fyra interventioner visade positiv effekt, tre positiv men osäker effekt och två ingen effekt. Diskussion: Livsstilsförändringar verkar ha en positiv effekt på migrän och på livskvalitén för personer med migrän. Sjuksköterskan har visat sig ha en essentiell roll i genomförandet av livsstilsförändringar hos patienter. Slutsats: Livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet verkar ha en positiv effekt på migrän, men mer studier behövs med fokus på livskvalité.

Att delta i en klinisk läkemedelsstudie kan ge bättre effekt på patientens cancer men patienten måste vara medveten om att effekten kan bli begränsad eller helt utebli. Patientens egen berättelse om sin hälsa och livskvalitet är viktig information och den bidrar till den helhetsbedömning som forskningssjuksköterskan gör av patientens hälsa under behandlingen. Syftet med detta arbete är att skapa en övergripande sammanställning av hur vuxna cancerpatienter upplever deltagande i kliniska läkemedelsstudier. Detta arbete är genomfört som en systematisk integrativ litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl samt Web of Science under hösten 2022 och resulterade i totalt 3732 artiklar. Efter kvalitetsgranskning och systematisk urvalsprocess inkluderades nio artiklar, sju med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Dataanalysen utfördes som tematisk analys. Resultatet visar att patienter som deltar i kliniska läkemedelsstudier ansåg att det var viktigt att ha fungerande sociala relationer. Det var värdefullt med en lyssnande och engagerad studiepersonal. Förutom det primära målet att bli frisk, var viljan att hjälpa andra en drivkraft för att delta. För att klara av vardagen var olika copingstrategier viktiga. Hopp var den viktigaste av alla copingstrategier. Ett annat resultat var att patienterna också kände oro över sin situation. Slutligen framkom det att livskvaliteten försämrades i början av behandlingarna för att därefter förbättras över tid. Slutsatsen är att patienterna blir hjälpta av om de hittar copingstrategier för att behålla livskvaliteten. En av forskningssjuksköterskans viktigaste uppgifter är att stödja, lyssna och hjälpa patienten genom behandlingen genom att hitta de copingstrategier som ger patienten möjlighet att behålla eller återfå livskvaliteten.

I denna systematiska forskningssammanställning lyfts estetiska uttrycksformer i relation till Barnkonventionen artikel 13 och 31 samt Lpfö 18. Problematisering sker kring formuleringeni Lpfö 18 om att estetik ska vara både metod och innehåll i förskolan och komplexiteten det innebär för förskollärares uppdrag. Syftet är att skapa en översikt över ett urval av aktuellforskning från 2017 till 2022, som beskriver aktiviteter med estetiska uttrycksformer iförskolan och dess möjliga inverkningar för barns utveckling och lärande. Frågeställningar: • Vilka aktiviteter beskrivs där estetiska uttrycksformer ingår? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande inom estetiska ämnen? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande i andra ämnen än estetiska? En sökprocess resulterade i sjutton inkluderade artiklar. Den systematiska arbetsprocessen redovisas transparent och den egna forskarrollen diskuteras. Lindströms modell för estetiskt lärande används som ett analysverktyg för att skapa förståelse för inom estetiskt och utom estetiskt lärande. I resultatet beskrivs aktiviteterna med estetiska uttrycksformer i kategorierna bild och form, musik, drama samt kombinationer av varierade estetiska uttrycksformer. Resultatet visar inomestetisk inverkan till följd av aktiviteterna på områdena estetiska kompetenser, skapandeprocesser, estetiska transformationer, samt estetisk agency. Utomestetisk inverkanför barnen i resultatet finns på ämnesområdena matematik, naturvetenskap, digital teknik samt språk och kommunikation. Inverkan visas även inom problemlösning och kognitiva förmågor, personlig och social utveckling samt empati och agency. Aktiviteternas utformning diskuteras där kvalitetshöjande faktorer för undervisningen är multimodalitet och ett rikt utbud av varierat estetiskt innehåll. Samarbete med vårdnadshavare, konstnärer och konstinstitutioner lyfts. Inverkningar på barnen sätts i relation till Lindströms lärandeformer om, i, med och genom samt Barnkonventionen och Lpfö 18. Mest effektivt för att uppnå resultat inom alla fyra lärandeformer i den estetiska undervisningen är samarbete med konstinstitutioner. Samarbete med konstnärer innebär en möjlighet att uppnå högre kvalitet på det inom estetiska lärandet. Resultat och diskussion sätts i relation till förskollärares yrkesroll där balans mellan estetiska uttrycksformer som metod och innehåll framstår som en komplex del av uppdraget. Genom att ta stöd av Lindströmsmodell i undervisningsplaneringen synliggörs lärandemöjligheterna vilket främjar möjligheterna att uppnå balans mellan metod och innehåll.

I denna uppsats har vi genom en komparativ kvalitativ metod granskat läromedel som utformats för läsinlärning och är publicerade med ett spann på nio år. Materialet avser böckerna Mysterier på äppelstigen (2020) och Den magiska kulan (2011). Texterna analyseras utifrån ett interpersonellt och textuellt fokus och mer specifikt tittar vi på språkhandlingar, huvudsatser och bisatser, högertunga respektive vänstertunga meningar samt att vi gör en uträkning av läsbarhetsindex på de två läroböckerna. Syftet med analysen är att få syn på eventuella skillnader i böckernas anpassning gällande läsförståelse för flerspråkiga elever. Det vi kommer fram till är att det till största del inte skildras några kraftiga klyftor i böckernas anpassning för flerspråkighet. Läseböckerna besitter snarlika drag och båda två kan på ett gynnsamt sätt användas i ett mångkulturellt klassrum. Slutligen diskuterar vi resultatet i enlighet med transpråkandets teorier.

Syftet med studien är att utreda hur modellen för Stockholmshyra är uppbyggd och jämföra den mot befintliga modeller med systematisk hyressättning på den svenska bostadsmarknaden. Studien ämnar även undersöka olika former av hyressättningsmodeller för att lyfta fram alternativ till dagens bruksvärdessystem. Metoderna som denna studie har använt sig av är semistrukturerade intervjuer tillsammans med en grundlig litteraturgenomgång och desktop undersökning. Bruksvärdessystemets huvudprincip är att likvärdiga lägenheter ska ha likvärdiga hyror. Det som bestämmer en lägenhets bruksvärde är faktorer så som boyta, våningsplan och planlösning. Även faktorer som tillgång till hiss, balkong och så vidare, kan påverka bruksvärdet. Hyresgästföreningens riksförbund har haft som målsättning sedan 2003 att alla föreningens regioner ska arbeta för att införa en systematisk hyressättningsmodell. Hyresgästföreningen menar att Stockholmshyra kommer att underlätta hyresförhandlingarna och minska antalet ärenden som det tvistas om i Hyresnämnden. Denna rapport ska undersöka hur Bolagen resonerar kring poängsättning av standarden på lägenheterna inom modellen Stockholmshyra. För att få en övergripande förståelse för betydelsen av olika inre underhållsmodeller följer en beskrivning av begreppen underhåll, investering och de olika typer av underhållsmodeller som finns på marknaden idag. Sveriges hyressättningsmodell är unik i jämförelse med de närmaste grannländerna. Sverige har ett hyressättningssystem som till största del grundas på bruksvärdet av lägenheten. Vissa bostäder omfattas av presumtionshyra och vissa omfattas av en egenförhandlad hyra som ligger utanför förhandlingsordningen. Stockholmshyra är ett verktyg för en annan form av hyressättning på Stockholmsmarknaden. Verktyget är en vidareutveckling av dagens bruksvärdessystem. Det är format som ett samarbetsprojekt mellan de allmännyttiga bolagen och Hyresgästföreningen. Verktyget är ett initiativ från hyresvärdarna tillsammans med hyresgästerna för att hyressättningen på Stockholmsmarknaden idag upplevs som svårförståelig. Hyresgästföreningens representant anser att man som hyresgäst bör kunna veta vad det är man betalar för och vilken leverans man kan förvänta sig. Stockholmshyra-modellen har inget undertecknat avtal än men ramverket och vad man önskar uppnå är likväl på plats. Målet med Stockholmshyra är att utjämna för skillnader i attraktivitet mellan olika lägen och att det ska återspeglas i hyran. / The aim of the study is to investigate how the model Stockholm rent is built and compare it to existing models with systematic rent on the Swedish housing market. The study also aims to investigate different rent models to highlight alternatives to today’s utility value system. The methods this study used were semi-structured interviews together with a thorough literature review and a desktop research. The main principle of the utility value system is that equal apartments shall have equal rent. What determines an apartment’s utility value are factors such as living space, floor and floor plan. Also factors such as access to elevator, balcony and so on, can affect the utility value. The tenant organization has had the goal that all of the organizations regions should work to implement a systematic rent model since 2003. The tenant organization is of the meaning that Stockholm rent will ease the rent negotiations and reduce the number of errands that are in a dispute at the rent tribunal. This report will investigate how the companies reason about the scoring of the standard on the apartments within the model Stockholm rent. To get an overall understanding of the meaning of different maintenance models a description of the terms maintenance, investment and the different types of maintenance models that are available on the market today follows. Sweden’s rent model is unique in comparison to the closest neighboring countries. Sweden has a rent model that to the largest extent is based on the utility value of the apartment. Some apartments are covered by presumption rent and some have a self-negotiated rent that lays outside of the negotiating procedure. Stockholm rent is a tool for a different form of rent setting on the Stockholm market. The tool is a development of today’s utility value system. It is formed as a collaboration project between the non-profit companies and the tenant organization. The tool is an initiative from the property owners together with the tenants because the rent on the Stockholm market today is considered difficult to understand. The representative from the tenant organization is of the opinion that a tenant should be able to know what they pay for and what they can expect to be delivered. There is no signed deal within the Stockholm model yet but the framework and what is desirable to achieve is in place. The goal with Stockholm rent is to equalize for differentials in attractiveness between different locations and that it should be reflected in the rent.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen och upplevelsen av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne beskrivs i tidigare forskning. Studien genomförs i form av en systematisk litteraturstudie av främst sju vetenskapliga publikationer. Utöver dessa har även tillkommande litteratur till viss del behandlats och bidragit till studien, exempelvis när det kommer till begreppsförklaringar och metodavsnitt. För att uppnå det syfte som angetts ovan har två huvudsakliga forskningsfrågor använts, varav den första frågeställningen omfattar hur skönlitteratur används i svenskämnet för att uppnå de värdegrundsmässiga förmågor avseende självinsikt och omvärldsförståelse som nämns i gymnasieskolans läro- och ämnesplaner. Den efterföljande frågeställningen belyser på vilket sätt eleverna själva upplever att de erhåller självinsikt och omvärldsförståelse vid läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen. De resultat som framkommit efter att de sju studierna har analyserats är att den skönlitterära texten är ett naturligt inslag i svenskundervisningen. Det framgår även att kursplaner och ämneskonceptioner är faktorer som till stor del påverkar den litteratur som av läraren väljs ut för läsning samt vilka arbetsmetoder detta omfattar. Samtliga resultat påvisar i förlängningen även att ett framgångsrikt arbete med skönlitteratur måste omgärdas av förarbete, arbete under läsningens gång samt ett uppföljande arbete efter att boken har lästs ut. Tydligast i såväl bakgrund som i de resultat som presenteras i denna studie är att läsningen är beroende av den kontext den sker i, alltså tid och plats. I detta sammanhang spelar läsarens på förhand givna förutsättningar, erfarenheter och uppfattningar en stor roll och formar i stort sett hela arbetet och upplevelsen av den litteratur som för tillfället läses. Att läsandet av skönlitteratur är nödvändig för skolans värdegrundsarbete står klart och tydligt i denna studie. De forskningsresultat som ligger bakom denna text visar även att förmågan till inlevelse och empati ökar när vi läser skönlitteratur.