Den senaste läroplanen (Lpfö 18) understryker betydelsen av digitala verktyg. Ändå är digitalisering i förskola ett relativt nytt fenomen jämfört med förskolans verksamhet i övrigt. Syftet av den här uppsatsen är att utforska förhållandet mellan digitala verktyg och lärande för barn i behov av särskilt stöd i förskola. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har jag analyserat både internationell och svensk forskning som utförts med olika syften, metoder, teorier, inom olika ämnen, och med olika slutresultat. Litteraturstudien har gjort det möjligt att jämföra forskningens resultat på olika sätt i resultat. Den utvalda forskningen presenterar först var för sig separat, sedan indelat i grupper för att undersöka deras konsensus och variation. Till sist presenteras forskningen också indelat i olika teman, för att förtydliga de synpunkter som framkommer om betydelsen av digitala verktyg i relation till lärande i allmänhet, barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogens roll påverkas av de nya verktygen. Slutsatsen av min utforskning är att digitala verktyg kan leda till positiva resultat och användas som verktyg för ett inkluderande klassrum, på villkor att det finns en väl utformad pedagogisk strategi. Studieresultatet visar alltså att pedagogen spelar en väsentlig roll för att säkra att det digitala verktyget fullgör sin potential.

Background: Nurses are responsible for creating a trustworthy relationship and good communication with patients as well as relatives. Swedish universities provide limited education regarding palliative care for students in the nursing program and relatives experience several deficits in nurses treatment. Relatives wish to be seen and recieve emotional support by the nurses. Aim: To describe nurses experiences of meeting relatives of dying patients Method: Systematic literature review with qualitative approach and descriptive synthesis according to Evans’ (2002) description of the analysis method. Results: The nurses experienced deficiency in their communication with relatives. The majority of challenges and difficulties described were rooted in lack of time and lack of experience and education according to the nurses. Meeting with relatives also became a challenge as the nurses had to play the role as intermediary between the patients and their families. Furthermore, the nurses became emotionally involved with the patients which led to difficulties in maintaining professionality. Conclusion: The education provided for nursing students in the current situation is insufficient in comparison with the requirements the nurses experience in the workplace. This affects not only the nurses but the relatives as well as they may be overlooked. Relatives need more of the nurses’ time to feel seen and a change in the nursing program is needed for future nurses to be prepared for the profession. / Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med patient såväl som anhöriga. Svenska lärosäten tillhandahåller begränsad utbildning inom palliativ vård för studenter på sjuksköterskeprogrammet och anhöriga upplever flertalet brister i sjuksköterskors bemötande. Anhöriga vill bli sedda och stöttade i sina känslor av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till döende patienter. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes enligt Evans (2002) beskrivning av analysmetoden. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde brister i sin kommunikation med anhöriga. Flertalet av de utmaningar och svårigheter som beskrevs grundade sig i tidsbrist och brist på erfarenhet och utbildning enligt sjuksköterskorna. Bemötande av anhöriga blev även en utmaning då sjuksköterskorna fick agera mellanhand mellan anhöriga och patienten. Dessutom blev sjuksköterskorna emotionellt involverade med de anhöriga vilket ledde till svårigheter att upprätthålla sin professionella yrkesroll. Slutsats: Utbildningen som tillhandahålls för sjuksköterskestudenter är i dagsläget otillräcklig i jämförelse med de krav som sjuksköterskor upplever på arbetsplatsen. Detta påverkar inte enbart sjuksköterskorna utan även anhöriga som kan bli förbisedda. Anhöriga behöver få mer av sjuksköterskornas tid för att upplevas sedda och det behövs en förändring i sjuksköterskeutbildningen för att framtida sjuksköterskor ska komma förberedda ut i yrket.

Enligt ArtDatabanken är tysklönnen en främmande invasiv art som hotar den svenska biologiska mångfalden. Denna studie avser att utvärdera de positiva och negativa effekterna som tysklönn kan ha i ett område likt Ystad Sandskog genom en systematisk litteraturgenomgång. Det har genomförts flera olika studier med varierande syfte både nationellt och internationellt kopplade till arten tysklönn, varav 35 peer review artiklar ligger till grunden för denna studie.Resultatet av litteraturgenomgången har analyserats utifrån Wandén (1997) målkonflikter och analysen identifierar att det finns en tekniskt lösbar och tre oäkta målkonflikter. Den tekniskt lösbara målkonflikten är den enda fristående målkonflikten medan de tre oäkta målkonflikterna är direkt kopplade till yttre faktorer så som klimatförändringar och trädsjukdomar. Studien visar även att om eliminering av tysklönnen undviks minskar också risken att områden skadas, något som snarare ligger närmre en positiv synergieffekt. / According to ArtDatabanken, the sycamore maple is an alien invasive species that pose a threat to the Swedish biological diversity. This study aims to evaluate the positive and negative effects of the sycamore maple in an area like Ystad Sandskog through a systematic literature review. Several studies have been conducted with varying purpose both nationally and internationally which are linked to the species sycamore maple, of which 35 peer review articles constitute the basis of this study.The result of the literature review has been analyzed on the basis of Wandén (1997) goal conflicts and the analysis identifies that there is one technically solvable and three false goal conflicts. The technically solvable goal conflict is the sole independent goal conflict while the three false goal conflicts are directly linked to external factors such as climate change and tree diseases. The study also shows that if the elimination of the Sycamore maple is avoided, the risk of areas being damaged also decreases, which could constitute a positive synergy effect.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är den vanligaste formen av diabetes. Denna form ökar kraftigt i hela världen och debuterar i allt tidigare ålder. Egenvård är den kanske mest betydande delen i behandlingen. Främst handlar egenvården om att ändra på sina levnadsvanor för att hålla blodsockernivån på en hälsosam nivå. Dessa förändringar i livsstil och levnadsvanor ställer krav på patienten, och kan av vissa upplevas svåra att genomföra. För att kunna ge patienter ett bra stöd är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hjälpmedel som främjar egenvården. Telemedicin är ett sådant hjälpmedel. Syftet med denna studie var att undersöka hur telemedicin kan stödja patienter med T2DM i deras egenvård. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I analysen ingick tretton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Resultatet visade att telemedicinska lösningar var ett bra hjälpmedel för egenvården vid diabetes. Det gav bättre kliniska värden, positiva livsstilsförändringar, stärkte patienternas empowerment och var kostnadseffektivt. Bristande kunskap, motivation och engagemang var faktorer som hindrade användandet. Slutsatsen blev att sjuksköterskan behöver känna till och kunna informera om de resurser som finns att tillgå. Med ökad kunskap om sjukdomen ökar patientens känsla av kontroll, samt känsla av trygghet i egenvården. Den ökade kunskapen leder i sin tur till att patienten lär sig se vilka livsstilsförändringar som främjar behandlingen och motiverar därigenom patienten att utföra sin egenvård.

Programmering infördes 2018 i Lgr 11 under Algebra i det centrala innehållet för matematik. Sverige är unikt med denna konstruktion och det har medfört svårigheter för matematiklärare då det dels är otydligt vad undervisningen ska innehålla och dels, vad programmering har med algebra att göra. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att tydliggöra vilka kunskaper i algebra som är relevanta för undervisningen av visuell programmering i årskurs 4-6. Detta arbete avgränsar sig till visuell programmering då det dels är den typ av programmeringsmiljö som introduceras i årskurs 4-6 och dels, är den programmeringsmiljö som ska förbereda elever inför olika programmeringsmiljöer i årskurs 7-9.  För att försöka tydliggöra vilka kunskaper i algebra som är relevanta för undervisningen av visuell programmering används så kallade ”Big Ideas” från reflektionsverktyget CoRe. Den systematiska litteraturstudien har granskat 13 artiklar och använt kvalitativ innehållsanalys för att finna kategorier och teman. Resultatet visar att förståelse och användning av variabler kan anses vara en ”Big Idea” i både Algebra och Visuell programmering. Dock är det otydligt huruvida variabler är att anse som en ”algebraisk kunskap” i visuell programmering eller om det handlar om två skilda variabelbegrepp i algebra respektive visuell programmering. Lärare som undervisar i visuell programmering i årskurs 4-6 bör uppmärksamma skillnader mellan variabler i en algebraisk kontext och variabler i en programmeringskontext.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Denna litteraturstudie ämnar behandla syftet med att undervisa systematisk undersökning i årskurserna 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena samt att lyfta potentiella utmaningar som läraren kan ställas inför vid undervisningen. Systematisk undersökning är en positiv arbetsmetod som leder till att eleverna utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt ökar elevernas intresse och motivation för ämnet. I läroplanen framkommer det tydligt att en av de förmågorna eleverna ska utveckla är att genomföra systematiska undersökningar. Däremot undviker många NO-lärare att arbeta med systematiska undersökningar fastän det är ett krav i läroplanen på grund av brist på kunskap om användandet av laborationer. Därför var det intressant att undersöka potentiella syften och utmaningar som läraren stöter på vid undervisningen av systematiska undersökningar för att underlätta deras arbete. Metodens urval av artiklar har skett målstyrt, artiklarna har även bearbetats och analyserats utifrån den tematiska analysen. I resultatdelen framkom de viktiga syftena som ligger bakom arbetet med systematiska undersökningar såsom; att utveckla elevernas begrepp och fenomen. Vidare framkom det även några utmaningar som läraren ska vara medveten om när hen undervisar i systematiska undersökningar såsom; att få tiden att räcka till.  Studien hjälper läsarna att få en helhetsbild och förståelse för viktiga syften och utmaningar som framkommer vid undervisningen av systematiska undersökningar, för att öka intresse och motivation att undervisa mer i ämnet.

Bakgrund: Under de senaste åren har finansmarknaderna karakteriserats av låga räntor och starka börsuppgångar. Diverse stimulanspaket med anledning av coronakrisen har medfört en kraftigt ökad penningmängd som skapat en snabbt stigande inflation. För att centralbankerna ska kunna motverka inflation erfordras högre räntor vilket kan medföra lägre värderingar på aktiemarknaden. Guld som investeringsalternativ har historiskt haft egenskapen som trygg hamn när andra tillgångsklasser har underpresterat. Det råder därför ett intresse att undersöka om en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning över tid genom att diversifiera portföljen med guld eller guldbolag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur en portfölj med ett svenskt aktieindex (OMXSPI) kan kompletteras med guld alternativt ett guldbolagsindex (NYSE Arca Gold BUGS Index), för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än den svenska aktiemarknaden (OMXSPI). För att besvara syftet avser studien att undersöka vilken allokering mellan guld/guldbolagsindex och aktier som krävts under perioden 2000-01-31 ± 2022-01-31 för att uppnå den högsta möjliga riskjusterade avkastningen. Metod: Studien har med en positivistisk ansats och kvantitativ metod hämtat, bearbetat och analyserat prisdata för guld, aktier och guldbolag. Utifrån prisdata har avkastning och standardavvikelser beräknats. Därefter har backtester genomförts på två olika portföljer. Portfölj 1 består av ett svenskt aktieindex och guld, och portfölj 2 består av ett svenskt aktieindex och ett guldbolagsindex. Prestationsmåttet riskjusterad avkastning har använts för att jämföra portföljernas prestation över totalperioden och två delperioder. Slutsats: Studiens resultat kan konstatera att en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att addera guld till en svensk aktieportfölj. Guldbolagsindexet och aktieindexet har visat sig vara en mindre effektiv kombination när det gäller att reducera portföljrisken. Detta har sin grund i att guldbolagsindexet besitter en avsevärt högre enskild risk än aktieindexet. Därmed anser inte studien att det är en pålitlig diversifieringsstrategi att kombinera guldbolagsindexet med ett svenskt aktieindex för att uppnå en högre riskjusterad avkastning

Måluppfyllelse och systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet är mångfaccetterade begrepp och vida perspektiv på fritidshemmets kvalitetsarbete. Dessutom, eftersom det är skolans skyldighet enligt skollagen att bedriva kvalitetsarbete, är det ständigt ett arbete som pågår i skolorna runt om i landet. Fritidshemmet har många faktorer att förhålla sig till, så som gruppstorlekar, personaltäthet, antal utbildade lärare i fritidshem m fl. Vilken roll har fritidshemmet i skolans systematiska kvalitetsarbete och vilka delar av uppdraget går att mäta. Genom en kvalitativ studie har vi samlat in data för att undersöka hur fritidshemslärare bedriver det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka faktorer som skapar - eller möjliggör - för personalen att kunna bedriva ett arbete som präglas av kvalitet. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv har vi fått fatt på och förstått den data samt knutit an till den forskning som finns för att försöka ge svar på hur arbetet bedrivs på fritidshemmen. Resultatet redogör att fritidslärarna anser det som ett viktigt arbete, men som försvåras utifrån flera olika faktorer. Det finns också en viss obalans mellan fritidshemmets uppdrag och den obligatoriska skolans, där skolan har företräde vad gäller resurser på olika sätt.