Agricultural practices play a crucial role when discussing sustainable development in the world. Organic farming is a possibility to increase the overall sustainability, because it balances the environmental, economic, social and productive spheres better than conventional farming. Thus, Germany strives to have 20 % of the agricultural land organically certified. However, with current organic farmland at 6.2 %, the goal is far from being reached and conversion rates are slowing down, whereas organic viticulture indicates more successful conversion rates. Thus, the objective of this study is to investigate which motives and barriers wine farmers in Pfalz and Rheinhessen, Germany, have to convert to organic farming. Furthermore, it is explored which role one of the world’s biggest retailers, Systembolaget, plays in the decision process to produce organically or not. The study was carried out reviewing literature and through a questionnaire and interviews with, in both cases, eight farmers from the regions of which four were certified organic and four were conventional farmers. Moreover, the five capitals framework, which attempts to assess livelihood strategies, was applied to analyze findings. Results indicate that most motives for organic farming identified in the literature could be placed in the financial, social and human capital, whereas the questionnaire and interviews found as many categories in the natural capital. Barriers to convert to organic farming were most frequent in the natural and physical capital both in the literature and the empirics. However, the findings suggest that a focus lies on the financial and human capital, in which the economic situation and the ideology of a farmer played a crucial role in the decision process. Systembolaget plays a supporting role in the conversion to organic farming, but it is not the driving factor in a conversion process. The findings indicate that policy could consider revising financial support schemes, address ideological barriers against organic farming and decide on the use of copper. Moreover, the organic label as marketing tool could be stressed and the influence of the private sector could be acknowledged in order to reach the organic farmland goal of Germany.

In this study the design of the Systembolaget's campaign films is examined. The study carries out a semiotic analysis based on three semiotics researchers; Saussure, Pierce and Barthes. Swedish society is characterized by a broad alcohol culture, which has meant that Sweden has in the past established Systembolaget. While societies in, for example, the United States are characterized by commercialism and liberalism. By analyzing the campaign films with the tools from the theories, the study will search for the campaign films' characters, messages and how these correspond to Systembolaget's mission and vision. The study concludes that several of the messages appear in Systembolaget's mission and vision.

<p>När alkoholen kommer närmare</p><p>- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommun</p><p>En kvalitativ intervjustudie</p><p>Ulrika Englund</p><p>Örebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionen</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Denna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.</p><p>Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.</p><p>Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen. Huvudsaklig fokus ligger på ungdomar och dess föräldrar och arbetet är ofta praktiskt inriktat på att försöka försena ungdomars alkoholdebut. Samverkan i alkoholrelaterade frågor pågår i stor utsträckning och många viktiga aktörer identifieras. Gruppen föräldrar bedöms vara den allra viktigaste parten i alkoholförebyggande sammanhang.</p><p>Importerad alkohol beskrivs som vanligast i samband med ungdomars konsumtion och som den mest allvarliga och svårkontrollerade alkoholkällan. Systembolagets etablering i kommunen uppfattas som positiv. Någon konsumtionsökning eller ökad mängd alkoholrelaterade problem på grund av etableringen kan inte urskiljas. Systembolaget utgör ett viktigt led i tillgänglighetsbegränsningen med ålderskontrollen för alkoholinköp som den viktigaste uppgiften. Såväl den hembrända alkoholen som den offentliga ungdomsberusningen bedöms vara mindre förekommande än tidigare.</p><p>Nyckelord: alkohol, förebyggande, ungdomar, Systembolaget, import, begränsning</p>

Ett varumärke är av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumärket är organisationsidentiteten. Den påverkar anställda och genom dem organisationens kunder. Det här gör att organisationsidentiteten är ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stärka ett varumärke.   Systembolaget är ett företag med monopol på alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte värdet på ett starkt varumärke, snarare tvärtom. Systembolagets existens hänger på att organisationens kunder vill ha dem kvar. Detta betyder att man måste lägga extra mycket vikt vid att få sina kunder nöjda.   För att se hur väl ledningen för Systembolaget lyckas med sin identitetsskapande kommunikation genomfördes tre undersökningar. En enkätundersökning bland de anställda gav en bild av de anställdas organisationsidentitet. Denna bild jämfördes med informationen som framkom under en kvalitativ samtalsintervju med Systembolagets kommunikationsdirektör Andris Zvejnieks. Det visade sig att ledningen lyckats bra med att förmedla organisationens värderingar och egenskaper internt. Ledningens och de anställdas organisationsidentitet stämde överrens med bara obetydliga skillnader. Även en mindre dokumentanalys utfördes på det material som nyanställda inom Systembolaget får under en introduktionskurs. Denna gav en mer mångsidig bild av vad ledningen vill förmedla när det kommer till identitetsskapande information.   En annan viktig fråga var vilka metoder och strategier som ledningen använder sig av vid kommunikation av den här typen. Även information om detta framkom under intervjun med Zvejnieks. Personaltidningen och temamöten visade sig vara viktiga både för de anställda och för ledningen. Enkätundersökningen visade starka indikationer på att kompetensverktyget KORUS inte uppfattades som tillräckligt viktigt av de anställda och att de inte använder sig av det. Dessutom tydde resultaten på att intranätet Vinet används på fler sätt av de anställda än ledningen räknar med.

Systembolaget är ett statligt ägt företag som har monopol på försäljning av alkohol i Sverige. Deras mål är att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt utan vinstmaximering, syftet med försäljningen är inte att sälja fler artiklar. Butikskommunikation är en inriktning inom rumslig gestaltning som intresserar mig. I samband med ett besök på en av Systembolagets butiker insåg jag att det fanns problem med den nuvarande butikslayouten. En kontakt påbörjades med personal på huvudkontoret och efter ett möte hos dem startades ett samarbete för att ta fram ett förslag på hur deras butikslayout kan ändras. Utifrån metoder som rumsanalys, observation och intervju med butikspersonalen gavs en helhetsbild över den nuvarande butikslayouten och vilka delar som eventuellt skulle behöva ändras. Med hjälp av insamlad information i form av teorier har ett gestaltningsförslag tagits fram, det visar hur en butikslayout kan utformas för att vara tillgänglig, framkomlig och strukturerad. / <p>För att få förståelse i hur butikskommunikation fungerar i detta sammanhang se Systembolagets reklamfilm på: https://www.youtube.com/watch?v=L4t-fCKQCP4</p>

I dagens samhälle är den rådande normen baserad på marknadsekonomi. Systemet bygger på att konsumenten vill ha så mycket för sina pengar som möjligt vilket leder till att produktion med hög effektivitet gynnas. I Sverige har vi antagit vissa riktlinjer och regler för att företagens effektivitet och vinstintresse inte skall gå ut över miljön eller de anställda. Regleringarnas syfte är att – till så stor utsträckning som möjlig – bidra till att produkter inte framställs under oetiska förhållanden för vare sig människor eller miljö. Dock är detta inte fallet i många andra länder var människor och miljö får lida. I denna studie har Systembolaget, i sin roll som statligt ägt bolag, undersökts utifrån deras möjligheter, friheter, skyldigheter och ansvar när det kommer till etiska och miljömässiga aspekter. Studien är en aktörsanalys där olika aktörer som berörs av Systembolagets arbete har intervjuats. Fokus under studien har varit vid Systembolagets arbete med produktmärkningar så som Fairtrade och KRAV. Aktörerna som deltagit är representanter från Naturskyddsföreningen, Fairtrade Sverige, Konkurrensverket, Systembolaget, en politiker och Latinamerikagrupperna. Analysen, som utförts med hjälp av aktörsanalys, marknadsmodeller och Mapping Different Approaches, har placerat aktörerna inom olika områden inom hållbarhetsdebatten och förändringsprocessen; aktörerna ser på förändring på olika sätt, inom systemet och utanför systemet. Konkurrensverkets fokus och uppdrag ligger endast vid de ekonomiska aspekterna och därav platsar de inte inom hållbarhetsdebatten. Vidare anser Systembolagets aktörer samt Fairtrades aktör att det är viktigt att finna lösningar på problemen men att dessa går att finna inom det nu rådande samhällssystemet, vilket är baserat på marknadsekonomin. Resten av aktörerna rör sig mot att balansen i systemet är rubbade och att orättvisorna är stora i samhället och att rättvisa måste skapas för att systemet skall fungera. Några av aktörerna anser även att systemetidag måste göras om och prioriteringarna måste omfördelas för att ett hållbart system skall kunna ta dess plats.

Denna uppsats ämnar undersöka hur Systembolaget i två valda reklamfilmer söker etablera ethos. För att svara på detta har uppsatsen utgått ifrån en frågeställning som fokuserar på hur visuella budskap framställs samt huruvida identifikation tillämpas. Vidare utgår uppsatsen ifrån de teoretiska begreppen ethos, pathos och logos i entechnoi pisteis, visuell retorik samt identifikation. Den övergripande metod som används är hermeneutisk närläsning, fortsättningsvis tillämpas en visuell analys vilken innefattar aspekter från både en neoaristotelisk- samt en identifikationsanalys. Uppsatsen resulterar i slutsatsen att Systembolagets ethos skapas genom underliggande latenta budskap vilka appellerar till mottagarens känslor, och vidare skapare förtroende för avsändaren. Känslor väcks genom att använda identifikationsmarkörer vilka skapar konsubstansialitet. Ännu en aspekt som appellerar till mottagarens känslor är användandet av exempel involverande barn. Känslorna som väcks bidrar till att skapa förtroende för avsändaren, däri kan ethos etableras. Ethos skapas även då Systembolaget frekvent tillämpar ethos tre dimensioner, arete, eunoia och fronesis.

Företag engagerar sig allt mer i marknadsföring som belyser deras samhällsåtgärder, vilket går under benämningen Corporate social responsibility [CSR]. Ett företag som applicerar CSR i sin kommunikation är Systembolaget. Systembolaget är ett monopoliserat företag som på uppdrag av svenska staten säljer alkoholhaltiga drycker. I deras uppdrag ingår även att informera om alkoholens skadliga effekter samt att bidra till en minskad konsumtion. Alkohol anses vara en av de skadligaste drogerna i världen och alkoholmissbruk dödar varje år flera miljoner människor globalt. Det finns därigenom en problematik i att ett statligt ägt företag marknadsför sin CSR då forskning visat att CSR-kommunikation inte nödvändigtvis används i samhällsfrämjande syften, utan snarare kan ha motsatta effekter. Studien ämnar således problematisera Systembolagets användning av CSR-kommunikation i marknadsföringssyften. Analysen utfördes på tre reklamfilmer från Systembolagets Youtube-kanal med hjälp av en visuell retorikanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i retorik och begrepp som kopplas till CSR. Syftet med studien är att identifiera hur Systembolaget använder retoriska verktyg för att kommunicera CSR samt vad de vill associeras med för värderingar. Studiens syfte är även att problematisera Systembolagets CSR-kommunikation då det inte råder en tydlig gränsdragning beträffande vad som anses vara marknadsföring eller samhällsnyttig information. Resultatet visar att Systembolaget använder sig av retoriska verktyg för att förmedla budskapet om deras CSR. Genom användning av visuella och audiovisuella element förstärks associationerna till deras värderingar. Vidare visade resultatet på en tvetydighet gällande det egentliga syftet med CSR-kommunikationen. Analysen pekar på att den CSR-kommunikation som förmedlas i reklamfilmerna innehar persuasiva avsikter vilket står i konflikt med Systembolagets uppdrag. Systembolagets CSR-kommunikation kan därför anses vara marknadsföring i syfte att stärka deras varumärke vilket i sin tur riskerar att öka konsumtionen och därmed motsätta sig deras samhällsuppdrag. / Companies today are increasingly involved in marketing that highlights their societal actions. These actions are called Corporate social responsibility [CSR]. Systembolaget is a company that utilizes CSR communication. Systembolaget is a government-owned monopolized company that sells alcoholic beverages. Their mission includes informing about the harmful effects of alcohol and reducing the use of it. Alcohol is considered one of the most harmful drugs and the consumption kills millions of people globally every year. However, there is an issue regarding a government-owned company marketing its CSR as research has shown that CSR communication not necessarily is used for societal purposes, but rather may have the opposite effect. Therefore, the purpose of our study is to problematize Systembolaget's use of CSR communication for brand building purposes. The analysis was conducted using a visual rhetoric analysis on three commercials from Systembolaget's Youtube channel. The theoretical framework for the study is based on rhetoric theory and CSR. The purpose of the study is to identify how Systembolaget uses rhetorical tools to communicate their CSR and which values they want to be associated with. Furthermore, the study aims to problematize Systembolaget’s CSR communication as there is no clear definition regarding what is seen as marketing or information that is considered beneficial for the society. The result of the study shows that Systembolaget uses rhetorical tools to convey the message of their CSR. Through the use of visual and audiovisual elements, the associations to their values are strengthened. Furthermore, the result shows an ambiguity regarding the actual purpose of the CSR communication. The analysis indicated that the CSR communication conveyed in the commercials have persuasive intentions, which is in conflict with Systembolaget's mission. Systembolaget's CSR communication can therefore be considered brand building marketing, which pose a risk of increasing consumption and thereby opposing their societal duties.

Denna uppsats har som syfte att undersöka den konstruerade bilden avtonåringen samt dennes relation till sina föräldrar i IQ:s i skrivande stund senaste upplaga avTonårsparlören. Analysen har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys och ärteoretiskt förankrad i begreppen makt, normalitet, egenmakt och delaktighet. Bilden somframkommer är den av tonåringen som känslig, identitetssökande och driven. Föräldern antasha svårigheter med att kommunicera med sitt barn, samt att fatta myndiga beslut över sintonåring och att sedan stå fast vid dem. I IQ:s idealrelation är förälder och tonåring mycketnära och öppna gentemot varandra. Föräldern är varm men stark och tydlig i sitt ledarskap.

Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är dels att undersöka om och hur Systembolaget förändrat sina kampanjer över tid och dels hur Systembolaget upprätthållit sitt förtroende genom sina kampanjer. För att ta reda på det kommer vi kolla på några utvalda kampanjer som skapats av Systembolaget från 1950-talet till idag. Ämnet är relevant att undersöka då samhället idag är väldigt föränderligt både vad gäller trender och budskapsutformning. Att blicka tillbaka i tiden ska därför ge ökad förståelse för vikten av att hänga med i samhällets utveckling och hur förtroende kan hänga samman med detta. Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk bildanalys med analysschema. Frågeställningarna som ställs i uppsatsen ämnade ge svar på studiens syfte och det empiriska materialet har analyserats genom ett utformat analysschema. Analys schemat har konstruerats utifrån teorier som ansetts vara passande för studiens syfte och dessa är semiotik, retorisk teori, reputation management samt strategisk kommunikation om förtroende. Huvudresultat: Studiens resultat har visar att Systembolaget i den empiri som valts ut haranpassat sina kampanjer efter samhällets utveckling. Vad gäller förtroende har den konkreta teoribildningen inom förtroende i strategisk kommunikation inte kunnat påvisa direktasamband. Däremot har övriga aspekter inom teoribildningen tillsammans gett en förståelse för Systembolagets höga förtroende och anpassningen till samhällets utveckling. Det går därför att säga att det går att se ett samband mellan kampanjernas förändring över tid och det höga förtroendet