Allt mer naturvetenskapsdidaktisk forskning intresserar sig för systemtänkande och elevers utvecklande av förmågor som att förstå, förklara och tolka komplexa och dynamiska system. I detta ingår identifikation av fenomen på olika biologiska organisationsnivåer och relationerna dem emellan. Kolets kretslopp är exempel på ett komplext system som innefattar komponenter och processer på flera olika mikro- och makronivåer. Denna studie undersöker elevers uppfattning och användning av olika biologiska organisationsnivåer vid förklaring av kolets kretslopp med hjälp av en interaktiv visualisering. För datainsamlingen användes think aloud-intervjuer med gymnasieelever som, indelade i par, genomförde en övning i visualiseringen och med hjälp av den förklarade kolets kretslopp. I analysen kategoriserades elevernas uttalanden till olika organisationsnivåer (molekyl, cell, organism, ekosystem och global) och beskrivningar av nivåerna upprättades utifrån kodning. Resultatet visar att eleverna framförallt förklarar kolets kretslopp på organism- och ekosystemnivå, men också att samtliga fem utvalda organisationsnivåer behandlas. Dessutom består resultatet av beskrivningar av, och exempel på, organisationsnivåerna utifrån elevers användande av dem, vilka kan fungera som stöd för biologilärare i utveckling av elevers systemtänkande. / An increasing amount of science education research concerns systems thinking and the development of students’ ability to understand, explain and interpret complex and dynamic systems. This includes the identification of phenomena on different biological levels of organisation, as well as their interrelationships. The carbon cycle constitutes a complex system including components and processes on several micro- and macrolevels. This study investigates students’ perception and use of different biological levels of organisation in explaining the carbon cycle through an interactive visualisation. Data collection was carried out through think aloud-interviews with Swedish upper secondary school students divided into pairs. The students performed an exercise in the visualisation and used it for explaining the carbon cycle. In the analysis students’ expressions were categorised according to five selected levels of organisation (molecule, cell, organism, ecosystem and global). Coding of the expressions was performed to characterise each level of organisation. The result shows that the students primarily explained the carbon cycle through the organismal and ecosystem levels, but that all five of the selected levels of organisation were used. Additionally, the results contain descriptions and examples of the levels of organisation based on students’ use. This can serve to support biology teachers in developing students’ systems thinking.

Over the past century, capitalism has dominated as the socioeconomic system. While profit-centric companies drive global innovation, they often focus on short-term profits, disregarding the broader context. Research suggests that proactive quality improvement, coupled with precise goal setting, enhances corporate performance and aligns strategies within the company. This study explores methods for enhancing goal setting within a medium-sized Swedish firm, offering a blueprint for implementation. The study has a normative approach and utilizes qualitative semi-structured interviews alongside quantitative elements. Insights from interviews underscored the need for enhanced communication, modified goal setting at departmental and individual levels, and clearly defined, measurable KPIs to ensure efforts towards clear objectives. The Balanced Scorecard appears as a valuable tool for translating vision and strategy into actionable objectives and KPIs. The Balanced Scorecard can monitor across financial, customer, process, and learning perspectives, all connected to the organization's vision and strategy. / Under det senaste århundradet har kapitalism dominerat som det socioekonomiska systemet. Även om företag med vinstintresse bidrar till den globala innovationskraften, så fokuserar de ofta på kortsiktiga resultat, i stället för att fokusera på den holistiska bilden, företagets aktiviteter eller systemkomponenterna. Studier visar att implementering av offensiv kvalitetsutveckling med en tydlig måldelning ökar företagsprestanda och hjälper företag förankra målsättningarna med företagets strategi och affärsplan. Fallstudien undersöker därför hur ett svenskt medelstort företag kan förbättra sin måldelning. Dessutom presenteras ett implementeringsförslag till fallstudieobjektet som de kan använda som inspiration för att initiera dialog. Metoden applicerar ett normativt förhållningssätt, vilket innebär att studien är vägledande och datainsamlingsmetoden inriktade sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med kvantitativa inslag, med en hög grad av standardisering.  Intervjumaterialet motiverade bland annat att det finns en önskan om förbättrad kommunikation, tydligare och mer anpassade mål på avdelnings- och individnivå, samt bättre definierade och mätbara nyckeltal. Detta för att garantera att hela organisationen arbetar mot gemensamma övergripande mål. Ett verktyg som skulle kunna hjälpa till att bryta ner vision och strategi till målsättningar och nyckeltal är balanserade styrkort. Styrkort utvecklar, visualiserar och tillser nyckeltal i måldelningsprocessen. Balanserade styrkort används för att styra verksamheten genom att mäta prestationer inom fyra olika områden: det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet och lärandeperspektivet. Dessa perspektiv är sammanlänkade genom att de alla baseras på organisationens vision och strategi.

Because of global warming, companies have started to tackle sustainability issues within their operations, but major uncertainties exist on how to establish a quantitative baseline of the current environmental performance of companies. Numerous investigations have been made to assess the carbon footprint of companies with a variety of methods, tools and strategies. However, the lack of transparency in the methods used and the assumptions made could prevent companies to replicate methods and to analyse the results. Because of this, we will investigate how participatory modelling could be used to create a model of the carbon emissions of a company, but also how this method enables the company to understand the methods used and the results from the investigation. By doing this, we also aim to clarify how the process could be set up, which stakeholders that need to be involved and what data sources that could be used. The thesis was conducted as a single case study at a manufacturing company named DeLaval. A participatory modelling process with three major phases was carried out according to proposed methodologies in previous research. In the first phase, a conceptual model of the system accounting for the emissions was created. In the second phase, a quantitative model of the system was developed by gathering data and validating the calculation methodologies with operational stakeholders within the company. In the third phase, the results were verified, and the company could set up sustainability targets based on the findings. The outcomes of the case study showed that there are major benefits with applying participatory modelling because different perspectives throughout the organisation could be gathered efficiently to create a representable model of the company. The modelling strategy had more benefits in organisational areas characterised by high complexity with numerous of different stakeholders with different roles or by geographical distribution. To create the model, primary data consisting of master product data and transactional data was used, together with secondary data, consisting of carbon emission coefficients and gap filling data created by the modellers. By basing the calculations on the methodology set up by the GHG protocol and anchoring the root definition of the system with strategic stakeholders, the results were trusted by the organisation. / På grund av den globala uppvärmningen har företag börjat att hantera hållbarhetsutmaningar inom sin verksamhet, men stora frågetecken kvarstår gällande hur en kvantifierad bild av företagets nuvarande utsläpp ska beräknas. Flertalet studier har genomförts för att undersöka koldioxidavtrycket på företag, med flertalet olika metoder och verktyg. Metoderna och antaganden som gjorts har dock bristande transparens, vilket hindrar andra företag från att replikera beräkningarna och att göra analyser av resultatet. Baserat på detta kommer denna studie att undersöka hur participativ modellering kan användas för att skapa en modell av koldioxidutsläppen från ett företag, men också hur denna metod underlättar för företaget att förstå metoderna som använts och resultaten från undersökningen. Genom detta ämnar vi att bringa klarhet gällande hur processen kan se ut, vilka intressenter som ska vara delaktiga och vilka datakällor som kan vara användbara. Studien genomfördes som en enkel fallstudie på det producerande företaget DeLaval. En participativ modelleringsprocess med tre faser genomfördes i enlighet med etablerade modelleringsprinciper från tidigare studier. I den första fasen utvecklades en konceptuell modell av systemet för estimering av koldioxidutsläppen. I den andra fasen utvecklades en kvantitativ modell as systemet genom att samla in data och validera beräkningsmetoderna tillsammans med operative intressenter på företaget. I den tredje fasen verifierades resultaten och företaget hade möjlighet att sätta upp hållbarhetsmål baserat på resultatet. Utfallet av fallstudien visar att det finns stora fördelar med att använda participativ modellering eftersom olika perspektiv i organisationen kunde inhämtas på ett effektivt sätt för att skapa en representativ modell av företaget. Modelleringsstrategin hade större fördelar i delar av företaget som karakteriserades av hög komplexitet, med många olika intressenter med olika roller eller av geografisk utspriddhet. För att skapa modellen krävdes primärdata innehållande produktinformation och transaktionsdata samt sekundärdata, innehållande utsläppsfaktorer och överbryggande data skapad av modellerarna. Genom att basera beräkningarna på metodiken skapad av GHG protocol och förankra syftet med systemet tillsammans med strategiska intressenter, skapades en tillit till resultaten inom organisationen.

The story of phosphorus began with the search for the philosopher’s stone, and centuries later the critical role of phosphorus in soil fertility and crop growth was highlighted. Eventually, phosphorus was implicated in the global environmental challenge of eutrophication. Now, we are on the brink of yet another emerging chapter in the story: global phosphorus scarcity linked to food security. Through a transdisciplinary and systemic inquiry, this thesis has analyzed, reconceptualized and synthesized the physical and institutional dimensions of global phosphorus scarcity in the context of food security, leading to a new framing, ‘phosphorus security’ to guide future work towards a more sustainable and food secure pathway. In a world which will be home to nine billion people by the middle of this century, producing enough food and other vital resources is likely to be a substantial challenge for humanity. Phosphorus, together with nitrogen and potassium, is an essential plant nutrient. It is applied to agricultural soils in fertilizers to maintain high crop yields. Phosphorus has no substitute in food production. Therefore, securing the long-term availability and accessibility of phosphorus is crucial to global food security. However the major source of phosphorus today, phosphate rock, is a non-renewable resource and high quality reserves are becoming increasingly scarce. This thesis estimates peak phosphorus to occur before 2035, after which demand will exceed supply. Phosphorus scarcity is defined by more than just physical scarcity of phosphate rock and this thesis develops five important dimensions. For example, there is a scarcity of management of phosphorus throughout the entire food production and consumption system: the global phosphorus flows analysis found that only 20% of phosphorus in phosphate rock mined for food production actually reaches the food consumed by the global population due to substantial inefficiencies and losses from mine to field to fork. There is also an economic scarcity, where for example, while all the world’s farmers need access to sufficient fertilizers, only those with sufficient purchasing power can access fertilizer markets. Institutional scarcity, such as the lack of governance structures at the international level that explicitly aim to ensure long-term availability of and access to global phosphorus resources for food production that has led to ineffective and fragmented governance of phosphorus, including a lack of: overall coordination, monitoring and feedback, clear roles and responsibilities, long-term planning and equitable distribution. Finally, geopolitical scarcity arising from 90% of the world’s remaining high-grade phosphate rock reserves being controlled by just five countries (a majority of which are subject to geopolitical tensions) can limit the availability of phosphorus on the market and raises serious ethical questions. The long-term future scenarios presented in this thesis indicate that meeting future global food demand will likely require a substantial reduction in the global demand for phosphorus through not only improved efficient use of phosphorus in agriculture, but also through changing diets and increasing efficiency in the food chain. The unavoidable demand for phosphorus could then be met through a high recovery and reuse rate of all sources of phosphorus (crop residues, food waste, manure, excreta) and other sources including some phosphate rock. A ‘hard-landing’ situation could involve further fertilizer price spikes, increased waste and pollution (including eutrophication), increased energy consumption associated with the production and trade of phosphorus fertilizers, reduced farmer access to phosphorus, reduced global crop yields and increased food insecurity. A preferred ‘soft landing’ situation will however require substantial changes to physical and institutional infrastructure, including improved governance structures at the global, national and other levels, such as new policies, partnerships and roles to bring together the food, fertilizer, agriculture, sanitation and waste sectors for a coordinated response. Finally, this thesis proposes a new global goal – phosphorus security – to be integrated in the dominant research discourses and policy debates on global food security and global environmental change. Among other criteria, phosphorus security requires that phosphorus use is decoupled from environmental degradation and that farmers’ access to phosphorus is secured.

Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>