Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling / Abstract  This paper has investigated two urban planning ideals that emerges in the planning process. The study's starting point has been sustainable development to study the two existing urban planning ideals today. This means that the compact city and the green city has been the main focus of this study, but sustainability has large space with many of the aspects that is expected to lead to sustainable development. A case study was used to investigate how Karlstad is working on the issue and how the paradox appears in the municipal planning. Karlstad is currently developing a new green structure plan. The study's empirical evidence is based on two interviews with Karlstad municipality officials. The municipal documents Karlstad municipality's comprehensive plan (2012) and Olmårs densification study (2007) has been used. The municipal documents and the interview material was analyzed through meaning content. The study's analysis is based on the study's empirical and theoretical background which shows that there is a paradox in Karlstad municipality's urban planning. It also shows a trend in which cities aim to achieve the sustainable city. As the concept of sustainability is a diffuse concept, the compact city and the green city has become a complex strategy to achieve the sustainable city. This means that the green and compact city can be viewed from several different angles. Karlstad municipality's vision of the compact city is to have a compact city especially in the central parts of the city. These areas are green areas today. A planning dilemma between the aspirations of the planning arises, in which these must be weighed against each other. This means that if the green structure is prioritized then another aspect must be weighed out. In other words; there is a paradox in Karlstad municipal´s urban planning, and this means that if the green structure priority needs another aspect weighed out. This means that there is a paradox in municipal urban planning, and this is shown in this paper.

No description available.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

Introduktion: Mammografiscreening är i dagsläget förstahandsmetoden för att undersöka kvinnor i förebyggande syfte för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede och därefter kunna starta behandling i ett så tidigt skede som möjligt. Utvecklingen inom radiografi går snabbt framåt och det kommer hela tiden nya metoder som gör det lättare att ställa säkrare diagnoser och att spara både resurser och tid. Automatiserat bröstultraljud (ABUS) är ett exempel på hur tekniken inom radiografi har gått framåt och underlättar och förbättrar bröstcancerdiagnostik som ett komplement till bildtagning, och inte minst hjälper till att minska antalet falsktpositiva besked, väntetider och antalet återkallade patienter. En återkallelse kan uppfattas av kvinnorna som en indikation på bröstcancer och leder till oro och ångest, vilket skulle kunna undvikas med integration av ABUS-teknik i samband med bildtagning. Syfte: Att beskriva antal och väntetid för kompletterande undersökningar med ultraljud efter mammografiundersökning på en mammografienhet i Sverige. Metod: En retrospektivkvantitativ studie utfördes med data inom ett givet tidsintervall som hämtades från en digital patientlista där samtliga patienter återkallats för kompletterande undersökning efter bildtagning. Studien genomfördes på ett mellanstort sjukhus i mellersta Sverige. Resultat:Studiens resultat visade att en övervägande del av patienterna efter bildtagning blivit återkallade för kompletterande undersökningar för att få en säkrare diagnos. En stor del av de återkallade patienterna friskförklarades utan andra åtgärder än ultraljud och tillhörande klinisk undersökning, vilket kan tyda på att ett automatiserat ultraljud (ABUS) i direkt samband med undersökningen skulle kunna undvika många återkallelser. Slutsats: Med en ultraljudsundersökning i direkt anslutning till bildtagningen ges möjlighet att undvika onödiga återkallelser. Patienten slipper också väntetiden mellan bildtagning och uppföljande ultraljud och oron som detta innebär. En undersökning med ABUS behöver ej utföras av radiolog utan kan utföras av sjuksköterska/röntgensjuksköterska.

This study was done regarding whether sealing or ventilation is the best solution to prevent moisture on cold attics. The authors of this report addressed the problem with moisture in attics when they started their cooperation with Peab. The methods included interviews with people, database research, and calculations of a project in Akersberga north of Stockholm. The conclusion is based on interviews and other information as they are analyzed in relation to the house of reference. The focus of this report is on problems with moisture in the attics known as cold attics. The background of the problem with moisture is that today’s slabs are usually insulated to save energy and that the attics nearly gives the climate as the outdoor climate. The contribution of moisture increases this problem when the relative humidity reaches 75 %, which in most cases promotes mould. Moisture comes with natural ventilation through the eaves due to outside humidity and precipitation finding its way in, and at the same time comes from the inside through openings or cracks on concrete slabs, ventilation ducts, and attic doors. Moisture also comes into the attic from building materials, especially from the concrete slabs that evaporate which gives off a lot of moisture throughout the years. These things are possible to prevent with four different methods ventilation, sealing, heating or insulating the outer roof. Moisture effects are calculated from the examples given by Roxull FuktFakta in comparison with the authors own calculations from other databases. The object of reference, Bergahojden 6, is a residential building that has served as a model for all the calculations. The conclusion shows that air circulation has to increase to get out the moisture through the ventilation. The winters here in Sweden are so humid that the ventilation should be suitable enough so that the humidity does not rise above 75 % in the attic. To heat up the attic with devices, or by using roof insulation, would bring the same climate as the outdated slab insulations. There will be a big loss of energy with heat going out if the roof is not insulated. To apply both systems would be a double investment which would be hard to convince builders of. The conclusion is that the best method would be to combine sealing with ventilation, or a possible mechanical system which allows the attic to be ventilated during the summer and sealed during the winter.

<p>This study was done regarding whether sealing or ventilation is the best solution to prevent moisture on cold attics. The authors of this report addressed the problem with moisture in attics when they started their cooperation with Peab.</p><p>The methods included interviews with people, database research, and calculations of a project in Akersberga north of Stockholm. The conclusion is based on interviews and other information as they are analyzed in relation to the house of reference. The focus of this report is on problems with moisture in the attics known as cold attics.</p><p>The background of the problem with moisture is that today’s slabs are usually insulated to save energy and that the attics nearly gives the climate as the outdoor climate. The contribution of moisture increases this problem when the relative humidity reaches 75 %, which in most cases promotes mould. Moisture comes with natural ventilation through the eaves due to outside humidity and precipitation finding its way in, and at the same time comes from the inside through openings or cracks on concrete slabs, ventilation ducts, and attic doors. </p><p>Moisture also comes into the attic from building materials, especially from the concrete slabs that evaporate which gives off a lot of moisture throughout the years. These things are possible to prevent with four different methods ventilation, sealing, heating or insulating the outer roof. </p><p>Moisture effects are calculated from the examples given by Roxull FuktFakta in comparison with the authors own calculations from other databases. The object of reference, Bergahojden 6, is a residential building that has served as a model for all the calculations. The conclusion shows that air circulation has to increase to get out the moisture through the ventilation. The winters here in Sweden are so humid that the ventilation should be suitable enough so that the humidity does not rise above 75 % in the attic. </p><p>To heat up the attic with devices, or by using roof insulation, would bring the same climate as the outdated slab insulations. There will be a big loss of energy with heat going out if the roof is not insulated. To apply both systems would be a double investment which would be hard to convince builders of. </p><p>The conclusion is that the best method would be to combine sealing with ventilation, or a possible mechanical system which allows the attic to be ventilated during the summer and sealed during the winter.</p>

Breast cancer is the most common form of cancer for women around the world. In an attempt to decrease the mortality, women in Sweden between the ages of 40-74 years are called to regular mammography screenings to detect the disease as early as possible. Despite this, around 1400 die from the disease every year in Sweden. Every mammography image has to be analyzed by two radiologists. Despite this and regular screening, there are cases that go unnoticed. The factors that lessen the effectiveness of the system are that some cases go unnoticed and analyzing the mammography images is time consuming. This paper has investigated whether AI can be used to help solve these issues. Earlier research examines both of these aspects. Algorithms performing at approximately the same level of accuracy as radiologists and lessening the workload for examining radiologists has been developed [1]. This paper examined how to develop a similar simplified algorithm, how it can be implemented in healthcare and what the consequences of that would be. Hopefully, usage of similar technology will lead to a decrease in mortality and more accurate assessments. The study was conducted by interviewing two experts within the subject, and an attempt to develop an algorithm that through image analysis can classify tumours from mammography images.  The result shows that there is a big potential for using AI within healthcare, and by that enabling more accurate diagnosis and reducing mortality. During development of the algorithm a deeper understanding of the difficulties was given, such as the need for adequate processing power, processing and organization of image databases and the complexity in developing such a ML-algorithm for image analysis. The developed algorithm performed slightly better than random when detecting breast cancer on mammography images. / Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor i världen. För att minska dödligheten kallas kvinnor i Sverige mellan 40-74 år regelbundet till mammografiscreening, i syfte att upptäcka tumörer i tid. Trots detta avlider ca. 1400 av sjukdomen varje år. Varje mammografibild granskas av två läkare. Trots detta och regelbunden screening finns det fall som missas. De faktorer som gör att systemet inte fungerar optimalt idag är att viss cancer inte upptäcks i tid samt att analysering av mammografibilderna är tidskrävande. Det här arbetet har undersökt huruvida användning av AI kan bidra till att lösa dessa problem. I tidigare forskning undersöks även båda dessa aspekter. Det har utvecklats AI-algoritmer som presterar ungefär i nivå med radiologer samt minskar arbetsbördan för undersökande radiologer [1]. I detta arbete undersöktes hur utvecklandet av en liknande algoritm går till, hur den faktiskt kan implementeras i sjukvården samt vilka konsekvenser detta kan ha. Förhoppningsvis kan tillämpning av liknande teknik leda till minskad dödlighet och säkrare bedömning. Studien genomfördes med intervjuer av två experter inom området, samt försök att utveckla en förenklad algoritm som genom bildanalys kan klassificera tumörer från mammografibilder. Resultatet visade att det finns stor potential för att använda AI inom sjukvården och med hjälp av detta uppnå säkrare bedömning och färre dödsfall. Under utvecklingen av algoritmen gavs en djupare förståelse för de svårigheter som uppkommer i utvecklandet av en sådan algoritm; såsom de krav på tillgänglig processorkraft, behandling och organisering av bilddatabaser och komplexiteten i att utveckla en maskininlärningsalgoritm för bildanalys. Algoritmen som utvecklades presterade något bättre än slumpen i detektion av tumörer på mammografier.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.