The purpose of this study was to test for a relationship between locus of control and participation in strategic decision making. The research model included the variables of gender, locus of control, job-work involvement and preference for participative environment as possible influences on team member participation in strategic decision making. Another feature of the model was the proposed three-way interaction effect on member participation. This interaction included member job-work involvement, member preference for participation and leader locus of control.

Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur några arbetslösa ungdomar upplever sin situation som arbetslös, vilket studeras med fokus på framtidstro, sin egen förmåga/kompetens till att påverka möjligheterna att få jobb samt vilka faktorer de upplever är viktiga när det gäller att få ett jobb inom en snar framtid. Detta studeras utifrån teorierna om locus of control och self-efficacy. Två tjejer och fem killar i åldrarna 16-24 år, samtliga arbetslösa och inskrivna på Ungdomskraft, deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna har en hög tilltro till sina egna resurser och upplever att de själva har kontroll över sin situation som arbetslös. Vidare visade resultaten på ett mönster mellan intern locus of control och hög self-efficacy i samband med en positiv framtidstro med avseende på att få ett jobb. / The purpose of this study is to gain knowledge intohow some unemployed young people perceive their situation as unemployed,which is studied with a focus on their faith in the future, their ownability/competence to affect thechances of getting a job, and whichfactors they feel is importantwhen it comes to getting a jobin the near future. This is studied from theories of locus of control and self-efficacy. Two girls and five boys in the age between 16-24, all unemployed and enrolled in Ungdomskraft, participated in semi structured interviews. Theresults showed that the majority of young people have a high confidence in their own resources and feel that they have control overtheir situation as unemployed. Furthermore,the result showed patterns between internal locus of control and high self-efficacy in relation to a positive faith of the future when it comes to getting a job.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt för problemorienterad med stort fokus på just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning på de förhållanden och processer som bidrar till att människor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade därför till att undersöka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt stöd. Datainsamlingen genomfördes med ett webbaserat frågeformulär bestående av en av författarna konstruerad skala avseende att mäta positiv feedback. Vidare användes Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale och subskalan Socialt Stöd ur QPS Nordic. Respondenterna i undersökningen var anställda vid tre grundskolor i en medelstor stad i mellansverige. Studien omfattade 58 deltagare varav 47 kvinnor och 11 män. Stickprovet var representativt för populationen enligt jämförelse med kommunens personalstatistik. Resultatet av denna studie visade att det fanns samband mellan positiv feedback och self-efficacy samt intern locus of control. Resultatet tydde på att positiv feedback spelade en signifikant roll i en arbetskontext. Positiv feedback är därför en variabel att beakta vid studier av arbetstillfredsställelse och arbetsprestation. / Organizational psychology can sometimes appear too problem-oriented emphasizing only the problems and conflicts within organizations. Though there is some focus on studying of the relationships and processes that contributes to people, groups and organizations working well. The purpose of this study was so to explore possible relationships between positive feedback, self-efficacy, locus of control and social support. Data was collected through a web-based questionnaire. The scales that were used were Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale and the Social Support subscale from QPS Nordic. To measure positive feedback the authors constructed a scale specifically for the task. The participants of this study were employees at three different elementary schools in a middle-sized town in Sweden. The sample size was 58 persons (47 women and 11 men). The result of this study showed significant correlations between positive feedback, self-efficacy and locus of control. Conclusions made from the result are that positive feedback plays a significant role in the workplace and is a variable to consider for further investigation.

Studien syftade till att undersöka om det finns samband mellan conscientiousness, Locus of Control och arbetsmotivation samt om ålder och anställningslängd predicerar en del av ar-betsmotivation. Studien omfattade 63 anställda (28 kvinnor och 35 män) på ett telekommuni-kationsföretag i Sverige. För att studera conscientiousness användes ett egenformulerat test med god intern homogenitet, Cronbachs alfa = 0,85. För att mäta Locus of Control och ar-betsmotivation användes redan konstruerade test med god validitet och reliabilitet, skapade av Rotter (1966) och Cammann, Fichman, Jenkins och Klesh (i Bowling & Hammond 2008). I den statistiska prövningen användes både bivariat korrelation i form av Spearmans rho och MRA-standard och hierarkisk. Spearmans rho visade ett signifikant samband mellan consci-entiousness och arbetspsykologisk motivation. Standard MRA visar att endast conscientious-ness förklarar en del av arbetspsykologisk motivation. Varken ålder eller anställningslängd predicerade delar av arbetspsykologisk motivation, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. I diskussionen förs resonemang om resultatet i relation till tidigare forskning. / The study aimed to investigate whether there are correlations between conscientiousness, Lo-cus of Control and job motivation, and if age and length of service predict job motivation. The study comprised 63 staff (28 women and 35 men) at a telecommunications company in Swe-den. To study conscientiousness, we used a self-constructed test with good internal homo-geneity, Cronbach's alpha = .85. To study Locus of Control and job motivation we used al-ready developed tests, with high validity and reliability, created by Rotter (1966) and Cam-mann, Fichman, Jenkins and Klesh ( in Bowling & Hammond 2008). Statistical tests, using both bivariate correlations such as Spearman's rho and standard and hierarchical MRA showed significant relationship between conscientiousness and job motivation. Using stan-dard MRA shows that only conscientiousness predicts aspects of motivation. Neither age nor length of service predicted aspects of motivation, which is not consistent with previous re-search. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation. Resultatet visade signifikanta samband mellan upplevd kontroll på arbetsplatsen och kommunikationstillfredsställese (β = -.98) samt mellan välbefinnande och kommunikationstillfredsställelse (β = 1.43). De med hög upplevelse av kontroll föredrog elektroniska och skriftliga kommunikationskanaler mer än de med låg upplevelse av kontroll. Resultatet indikerade därmed på att upplevelse av kontroll och välbefinnande inte bara påverkar hur man kommunicerar, vilket tidigare studier har visat, utan att det även påverkar hur man uppfattar kommunikation. / Today’s society places high demands on individuals to be social, communicative and to have the ability to process an increasing flow of information. While there is a lot of responsibility on the individual to screen large amounts of information, different individuals have various abilities to meet these requirements. The purpose of this study was to examine if the experience of control and well-being of the employees affect their communication satisfaction and preferred communication channels. As a theoretical framework, theories of communication and subjective well-being and Rotters (1966) theory of Locus of Control were used. A quantitative survey was conducted in Tidaholm municipal administration in Västra Götaland county, Sweden, where they had experienced problems in their internal communication. The results showed a significant correlation between Work Locus of Control and communication satisfaction (β = -.98) and between well-being and communication satisfaction (β = 1.43). The employees with internal Locus of Control preferred written and electronic communication channels more so than the employees with external Locus of Control. The results indicate therefore that Locus of Control and well-being not only affects how individuals communicate, which previous studies have shown, but it also affects how individuals perceive communication.

Väntelistor till barnpsykiatrisk vård är vanligt förekommande och tiden på väntelista har visats vara påfrestande för familjerna som väntar. Denna studie har undersökt hur föräldrar upplever tiden på väntelista till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), samt vilka behov av stöd de upplever sig ha under tiden de väntar. Sju föräldrar vars barn väntade på utredning inom BUP intervjuades. Data bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visar att föräldrarna upplevde brist på kontroll och hopplöshet, delvis på grund av att de befann sig i ovisshet under väntetiden. Vidare visar resultatet att stödinsatser som innefattar information, konsultation, avlastning och behandling efterfrågades. Resultatet diskuteras med hjälp av teorin om Locus of Control (LOC) och begreppet ovisshetsdiskrepans. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen för hur information gällande väntetiden påverkar upplevelsen av väntetiden. Därtill behövs forskning som undersöker om och hur upplevelsen av väntetiden påverkar kommande utredning eller behandling. / Waiting lists in child and adolescent psychiatry are common and waiting for mental health services has been shown to be challenging for the families involved. This study aimed to explore how parents of children on a waiting list for an assessment experienced the wait. The study also explored what kind of support the parents felt that they needed during this period. Interviews were conducted with seven parents of children on waiting lists and data was analyzed using thematic analysis. Results showed that the parents experienced a lack of control and hopelessness during the wait, partly because of the uncertainty that characterized the waiting time. Results concerning parental support showed that information, consultation, social support and treatment were requested. Results were discussed using the theoretical framework Locus of Control (LOC) and uncertainty discrepancy. Future studies exploring how information about the waiting time affects the waiting list experience are needed. In addition, future studies that explore if and how the waiting list experience affects the coming assessment or treatment are needed.

The primary objective was to determine whether there is a relationship between emotional intelligence, locus of control and sense of coherence in a market research organisation. A secondary objective was to determine whether individuals from various biographical groups differed significantly in terms of emotional intelligence, locus of control and sense of coherence. A sample of 179 participants completed the Bar-On EQ-i, Locus of Control Inventory and Sense of Coherence Scale. There was a statistically significant relationship between emotional intelligence, locus of control and sense of coherence. No significant gender differences were found. Furthermore, the findings showed differences between occupational levels in terms of both internal locus of control and sense of coherence, but not for emotional intelligence. No significant differences were evident between education, work experience or age in terms of the three constructs. An emotional intelligence intervention programme was recommended, as well as the use of an emotional intelligence assessment instrument. Recommendations for future research included broadening the relevance of the results. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)

Mobbning har varit ett problem i skolor under en lång tid och det är något som är ett problem runt om i svenska skolor än idag. Kommunala skolor bygger mycket på planering och struktur, och efter ett uttalande från en amerikansk journalist som menade att man genom att öka elevers frihet och självstyre, skulle kunna påverka deras behov av att ta sig mer frihet genom att mobba andra. Idén om att frihet och mobbning kan gå hand i hand är vad som sådde det frö som senare resulterade i att denna studie växte fram. Denna studien, med kvantitativ ansats syftade till att undersöka hur en elevs behov av att mobba andra påverkades av den mängd frihet elever gavs i skolan, där frihet mättes i form av inre Locus of control. En enkätundersökning genomfördes med 370 elever (efter rensning av bortfall) i nionde klass på högstadieskolor runtom i Västra Götaland och Småland. Efter att datan samlats in gjordes regressionstester för att se om det fanns ett samband för att låg grad inre Locus of control påverkar en elev till att mobba i större utsträckning än elever med hög grad av inre Locus of control. På grund av att tidigare forskning visat att det finns könsskillnader för mobbning gjordes även samma test för pojkar och flickor som separata grupper. Testerna visade enbart ett väldigt svagt samband i gruppen flickor medan övriga analyser inte visade på något signifikant samband varken för pojkar, eller pojkar och flickor gemensamt. Sammanfattningsvis betyder det att Locus of control inte är rätt verktyg för att kunna förutspå mobbning, även om det fanns en signifikans för flickor så förklarade den bara 6% av variansen / Bullying has been a problem in schools for a long time and still is a problem in Swedish schools today. The communal schools are built upon structure and planning. Nicolas Goyal (2016), an American journalist, made a statement where he submitted that by increasing a student’s freedom and self-reliance in school, the students need to retake their freedom by bullying other students would in turn be reduced. The idea that freedom and bullying go hand in hand planted a seed, which later resulted in this study emerging. This is a quantitative study and the goal was to examine if and how the students need to bully others were correlated with the amount of freedom that the students were given in the school environment. Freedom was measured with the help of internal locus of control. A Survey was made on 370 students in ninth grade in secondary schools (högstadiet) in the county of Västra götaland and Småland. A regression analysis was made to see how low internal locus of control effected the amount of bullying a student performed, compared to the students who had high internal locus of control.  Earlier studies showed sex-differences related to tendencies when it came to bullying. The same analysis was made for boys and girls respectively. The results of these tests showed that girls had a significant, but low correlation between mobbing and locus of control. The other groups that was tested showed no significant correlation for boys or the population together. That concludes that it was not possible to find a connection between the two variables, even though the girl group got a significant value it only stood for 6% of the varians and thus locus of control is not a good predictor of performing bullying.

This study analyzes the relationship between locus of control and interpersonal relations structures in Argentina. After a representative sample (n = 1500) of households in seven major urban centers (>200,000 inhabitants), it examines the relationship between the externality of locus of control and different aspects of personal networks of each respondent. The results show that people having more relations experiment lower levels of externality of locus of control. Likewise, lower levels of externality are informed when personal ties outside the neighborhood are available, as well as ties high educational level. In this regard, significant associations are verified between control and personal relations structures. / El presente estudio se propone analizar la relación entre la representación del locus de control y las estructuras de vínculos interpersonales en la Argentina. A partir de una muestra (n=1500) de hogares representativa de siete grandes centros urbanos (>200 mil habitantes) se examina la relación entre la externalidad del locus de control y diferentes aspectos de las redes personales de cada participante. Los resultados muestran que a mayor cantidad de relaciones disponibles se encuentran niveles inferiores de externalidad del locus de control, así como también menores niveles de externalidad al disponerse de lazos interpersonales fuera del barrio y con vínculos de nivel socioeducativo alto. En este sentido, se verifican asociaciones significativas entre representación de control del entorno y estructuras vinculares.

No description available.