Die Saalebrücke bei Alsleben ist ein Bauwerk mit bewegter Geschichte, die in diesem Buch detailliert rekonstruiert wird. Dabei wird – neben historisch interessanten Fakten – die Sicht vor allem auf die bautechnischen Details gelegt. So wird am Anfang die Entstehung von der ersten Idee bis zur Vergabe beleuchtet, wobei dies einen guten Einblick in die damalige Zeit gibt, in dem die Unterschiede, insbesondere aber auch die eine oder andere Gemeinsamkeit zur heuteigen Zeit aufgezeigt werden. Anschließend wird die zu diesem Zeitpunkt erstmalig verwendete Konstruktionsweise für eine Bogenbrücke mit vorgespanntem Zugband erklärt, die das Bauwerk, nicht nur wegen seines hauptverantwortlichen Planers – Franz Dischinger –, sondern vor allem konstruktiv zu einem besonders Erhaltenswerten macht. Der Bedarf einer Erhaltungsmaßnahme entstand das erste Mal nach dem 2. Weltkrieg, als ein Bogen der Vorlandbrücke des Bauwerkes gesprengt wurde. In der Dokumentation des Wiederaufbaus wird vor allem die Schwierigkeit eines solchen Unterfangens kurz nach Kriegsende deutlich. Aufgrund der lückenhaften Dokumentation und der mangelhaften Bauwerkserhaltung während der DDR-Zeit ist auch das nächste Kapitel in der Geschichte von Erhaltung geprägt. Ausführlich werden die Zustandsermittlung und die darauf folgende grundhafte Instandsetzung des sich in einem desolaten Zustand befindlichen Bauwerks nach der Wiedervereinigung beschrieben. Die sehr detaillierte Dokumentation von der Planung über die Bauausführung bis hin zu den Nacharbeiten infolge von Baumängeln sowie die Kostenaufstellung sind vor allem für fachliche interessierte Leser empfehlenswert.:Ein persönliches Vorwort S. 3 1. Die Bemühungen um den Bau der Brücke (1891 bis 1927) S. 7 2. Dau Bauwerksentwurf (1927) S. 13 3. Das vorgespannte Zugband von Dischinger (1928) S. 14 4. Ausschreibung, Angebotsbewertung und Bauvertrag (1927/1928) S. 19 5. Die Grundsteinlegung (1928) S. 29 6. Die Bauausführung (1928) S. 33 7. Die Verkehrsfreigabe (1928) S. 38 8. Die Gewährleistungsfrist (1929 bis 1933) S. 47 9. Das Brückengeld (1928 bis 1946) S. 49 10. Sprengung und Wiederaufbau (1945) S. 53 11. Zustand und Tragfähigkeit (1992) S. 59 12. Die Planung der Instandsetzung (1994 bis 1996) S. 74 13. Die Ausschreibung der Instandsetzung (1996) S. 77 14. Entwurf und Bau der Behelfsbrücke (1996 bis 1997) S. 84 15. Die Ausführung der Instandsetzung (1997 bis 2000) S. 104 16. Die Schäden bei der Instandsetzung des Überbaues Ü 3 S. 214 17. Die Verkehrsfreigabe (2000) S. 246 18. Die Kosten S. 249 19. Rückblick und Ausblick S. 262 20. Literatur S. 264

This is a final year project considering constructional techniques for joining cavity walls. The project is related to an ongoing scientific programme about the restoration of The City wall of Visby located on Gotland. The programme was set by Riksantikvarieämbetet as a reaction to a collapse of the outer masonry wall shell which took place in February 2012. The City wall of Visby is a medieval fortification built out of limestone during the 13th century. The wall is constructed as a cavity wall with two separate masonry shells connected to each other through an intermediate core. During the 14th century the wall was heightened which lead to a higher stress, especially in the outer wall face. This occurrence in combination with repeated frost bursts is most likely two of the reasons to why a part of the wall collapsed in 2012. The investigated techniques in this report are reconstructional masonry work using “through-stones”, wall ties out of steel and supportive buttresses. These techniques are investigated regarding their constructive actions and suitability for The City wall of Visby. Masonry work using “through-stones” consists of placing occasional masonry stones perpendicular to the remaining stones. In this way the two wall faces can be joined together. As well as “through-stones”, wall ties also provide a binding between the two wall faces. These ties can be made out of steel bars which ends are connected to each wall face. In this report wall ties are calculated considering tension in interaction with bending moment. A desirable quality for wall ties in this case is that they have the ability to follow the natural movements of the masonry wall without losing their binding capacity. Finally masonry buttresses are investigated, these are masonry units placed against the wall to support horizontal loadings. Buttresses vary in appearance; in this case they consist of limestone blocks laid against the wall face in a certain angle. Considering the state of equilibrium, adequate dimensions of the buttresses are defined. Calculations in this report are based on a number of assumptions regarding loading conditions of the wall combined with the specific constructional technique. Existing theories based on Eurocode’s are not always possible to apply on medieval constructions such as The City wall of Visby. The results in this report show that all mentioned techniques could be applied on The City wall of Visby if they are constructed with the right dimensions in combination with other preventive measures against problems due to water and frost. However, considering the fact that The City wall of Visby is a cultural heritage the suitability differs between the constructional techniques. / Detta examensarbete behandlar byggnadstekniska metoder med syftet att sammanbinda skalmurar. Arbetet utförs i samband med ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt rörande restaureringen av Visby ringmur på Gotland. Forskningsprojektet startades på uppdrag av Riksantikvarieämbetet efter ett murras i februari 2012. Visby ringmur är en medeltida befästning av gotländsk kalksten som till huvudsaklig del uppfördes under åren 1250-1288. Muren är konstruerad som en skalmur vilket innebär en icke homogen mur bestående av två murskal med mellanliggande kärna. Senare på 1300-talet förhöjdes muren vilket bidrog till en överbelastning av främst det yttre murskalet. Detta i kombination med upprepad frostsprängning är sannolikt två av orsakerna till murraset 2012. Metoderna som undersökts är ommurning med bindstenar, sammanbindning med kramlor och dragjärn samt uppstöttning med kontreforter. Dessa metoder studeras i fråga om verkningssätt samt lämplighet för Visby ringmur. Murning med bindstenar innebär att stenar med regelbundet mellanrum i ett murskift placeras tvärgående med kortsidan utåt, detta för att skapa en sammanbindning mellan murskalen i en skalmur. Kramlor och dragjärn ska även de verkar som förbindare mellan murskalen, de kan exempelvis utgöras av ett rundstål som infästs i vardera murskal. I rapporten undersöks dessa utifrån dragkraft i kombination med dess böjmoment. Önskvärt är att såväl kramlor som dragjärn ska kunna följa murens naturliga rörelser samtidigt som de ska sammanbinda murskalen. Slutligen undersöks kontreforter vilka muras mot skalmuren med syftet att ge stöd och uppta horisontala krafter. Kontreforter kan variera i utseende, i detta fall studeras kontreforter som muras av kalksten i vinkel mot murväggen. Med hjälp av ett jämviktsförhållande undersöks lämpliga dimensioner för kontreforterna. Alla beräkningar i denna rapport baseras på ett antal antaganden om lastförhållanden för muren i samverkan med vald byggnadsteknisk metod. Teorier enligt Eurokoderna inte är utformade för äldre murverkskonstruktioner och därav inte alltid tillämpbara. Resultaten visar att alla nämnda metoder skulle kunna tillämpas på muren om de utförs med lämpliga dimensioner i kombination med andra förebyggande åtgärder mot fukt- och frostproblemen. Dock skiljer sig lämpligheten för de olika metoderna åt med tanke på bevarandet av ringmurens kulturhistoriska värde.

Detta examensarbete vid Luleå tekniska universitet har utförts i samarbete med avdelningen för byggkonstruktionvid det nordiska konsultföretaget Norconsult AB. Arbetet bygger på en önskan från Norconsultatt ta fram en beräkningsmodell för höga balkar i överensstämmelse med Eurokod 2 motsvarande densom finns i BBK 04. Eurokod 2 har endast en knapphändig beskrivning av hur höga balkar bör dimensioneras.Detta skapar frustration och osäkerhet hos konstruktörer. Den tidigare svenska betongnormen,BBK 04, innehöll en tydlig och enkel mer empirisk beräkningsmetod för höga balkar, vilket gav en störresäkerhet vid projekteringen. Arbetet begränsas till att studera enkelt upplagda och kontinuerliga balkar i två spann belastade med enpunktlast mitt i vartdera spannet. Geometrin är densamma för samtliga balkar och armeringsmängdenvarieras tillsammans med brottlasten. Initialt utfördes en litteraturstudie för att erhålla en fördjupad kunskap om området samt att bygga uppen förståelse för teorin för höga balkar och den fackverksmodell som används i Eurokod 2. Vidare presenterasen försöksrapport, Rogowsky et al. (1983), som redovisar en experimentell laboratoriestudie därhöga balkar belastas till brott. Resultaten som presenteras är brottlast, töjning i betong och armering,sprickmönster samt nedböjning. Fyra enkelt upplagda och fyra kontinuerliga balkar väljs ut för vidarejämförelse och analys. Härvid används det ickelinjära beräkningsprogrammet ATENA 2D, där studeradebalkar modelleras. Handberäkningar enligt EK2 och BBK 04 utförs för respektive balk och tillhörandearmeringsmängd beräknas. En maximal brottlast itereras fram för respektive balk och beräkningsmetod (EK2 eller BBK 04). Armeringsmängdensom ges av denna beräkning modelleras i ATENA 2D och motsvarande balk analyseras.Resultaten jämförs sedan. Erhållna resultat sammanställs och jämförs med varandra: Rogowsky et al. (1983), ATENA 2D och handberäkningarnaenligt både Eurokod 2 och BBK 04. Jämförelsen visar att det finns få likheter mellan EK2och BKK 04, med avseende på erhållen armeringsmängd. BBK kräver generellt större armeringsmängdän Eurokod 2. Studien visar att beräkningarna med ATENA 2D stämmer väl överens med laboratorieförsöken.Resultaten visar även att antaganden enligt Eurokod 2 stämmer väl överens med hur de studeradebalkarna beter sig i verkligheten. En enkel beräkningsmodell som motsvarar BBKs konservativa modell är inte möjlig att ta fram inom deramar och begränsningar som finns för detta examensarbete. Istället sammanställs en modell i form av enpunktlista som förtydligar, sammanfattar och exemplifierar den mer verklighetstrogna beräkningsgångenför höga balkar enligt Eurokod 2.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / This thesis proposes two new topologies for Uninterrupted Power Supply (UPS), and a grid-tie microinverter. The first topic will discuss an on-line transformerless UPS system based on the integrated power electronics converters that is able to control the input power factor, charge the battery, and guarantee backup operation of the system. The main advantages of the proposed UPS are active power factor correction (PFC) without the need of a complex control scheme, and integrated functions of the battery charger circuit and PFC with only three power switches. Operation modes of the system and the PWM strategy is presented in detail. The second topic discussed is of a proposed circuitry for a single-phase back-to-back converter for UPS applications. The main advantages of this topology is higher number of levels at the rectifier side, less number of power switches, and no need for a boost inductor at the input side of the converter. The last topic discussed is of a proposed patent pending microinverter. This topic was a project funded by the National Science Foundation, and its aim was to help commercialize the research. This project proposes a solution for a solar inverter called Delta Microinverter that allows easier and faster installation as well as power conversion with higher efficiency. Delta Microinverters innovation is found in its patent-pending shape and in its patent-pending circuitry, i.e., electronics mounted inside of the Delta Microinverter. The Delta Microinverters shape has a housing configured for rapid mounting using a single fastener and its power electronics configuration offers an optimized relationship between the number of levels and number of power switches.

No description available.

The research project empirically assesses the influence of an under-researched aspect of social capital on the family firm’s entrepreneurial behaviors. Specifically, blending social capital, which consists of bonding social capital and bridging social capital that develops between family firms and external family stakeholders, is considered in examining the family firm’s engagement in innovation efforts. Additionally, familial tie strength and outside business ownership of external family stakeholders are argued to moderate the proposed relationship between blending social capital and family firm innovation. The surveying methods for assessing the hypothesized relationships included conducting a two-wave study with adapted, modified, and validated scales. Also, some variables were collected using the Mississippi Secretary of State, the U.S. Copyright Office, the U.S. Patent and Trademark Office, and the U.S. Census Bureau American Community Survey databases. The theoretical model is analyzed using hierarchical regression and moderated regression using IBM SPSS 28 Process Macro (Hayes, 2021), structural equation modeling with AMOS, and scale development techniques to ensure the validity and reliability of the measurement instruments. The goal is to identify potential antecedents for enhancing the innovation capabilities of family firms.

No description available.

No description available.

No description available.

O objetivo central desta tese é estudar o percurso artístico e intelectual de Leon Hirszman a partir dos filmes Que país é este? (1976-77), ABC da greve (1979- 90) e Eles não usam black-tie (1981). Discutindo as relações entre cinema e História, a pesquisa se concentra nas práticas culturais, estéticas e ideológicas do realizador, procurando analisar as interpretações que ele mobilizou em torno do Brasil durante a vigência do regime militar. A despeito de Hirszman ter consolidado a sua trajetória como integrante do Cinema Novo, questão que percorre as páginas deste doutorado, propõe-se também uma aproximação entre a sua obra e o projeto dramatúrgico construído por autores oriundos do Teatro de Arena. Na década de 1970, face à crise que se instalou no campo cultural da esquerda, em especial o colapso da crença revolucionária anterior a 1964 e o refluxo da leitura do povo como vanguarda heroica para uma transformação do mundo, o cineasta se aproximaria do revisionismo artístico proposto, principalmente, por Gianfrancesco Guarnieri, Paulo Pontes e Vianinha. Mantendo em seus filmes uma abordagem politizada da classe popular, sem abdicar da figura do intelectual como mediador de denúncias contra a ditadura, o diretor se voltaria para uma produção em sintonia com o viés comunista de engajamento, em diálogo com a tradição do realismo crítico e disposta a elaborar narrativas e registros documentais em confronto ao autoritarismo dos militares. Nesse sentido, mesmo sem partilhar do ideário do novo sindicalismo surgido sobretudo entre os metalúrgicos da cidade paulista de São Bernardo do Campo, Hirszman deslocaria a figura do operário para o centro do processo criativo de ABC da greve e de Black-tie, representando-o em uma chave próxima à resistência articulada pelo Partido Comunista Brasileiro (PCB), na qual o trabalhador seria visto como parte de uma ampla frente organizada para superar a ditadura e atuar em prol da redemocratização. Uma obra realizada com o intuito de responder aos dilemas sociais de seu contexto histórico, a propor uma abordagem particular sobre a classe popular e a militância antiautoritária, a partir de leituras e experiências estéticas construídas em meio aos impasses que percorreram a esquerda política e cultural na segunda metade dos anos 1970. / The main goal of this thesis is to study Leon Hirszman\'s artistic and intellectual trajectory through the films Que país é este? (1976-77), ABC da greve (1979-90) and They don\'t wear black-tie (1981). Discussing the relation between film and History, the research concentrates itself on the cultural, aesthetic and ideological practices of the director, aiming to analyze his interpretations about Brazil during its military dictatorship. Despite Hirszman\'s consolidated career as a member of the Cinema Novo movement, issue that is described during this doctoral thesis, it also proposes an approach of his work with the dramaturgical project originated by authors from the Teatro de Arena. On the 1970\'s, in virtue of the crisis installed in the left wing\'s cultural sphere, specially the collapse of the revolutionary belief preceding 1964 and the retrocession of the interpretation placing the people as the heroic vanguard leading a structural transformation, the filmmaker would court the artistic revisionism proposed by Gianfrancesco Guarnieri, Paulo Pontes and Vianinha. Maintaining a politicized approach about the popular class on his films, without abdicating the image of the intellectual as a mediator of denounces against the dictatorship, the director would proceed to a production in tune with the communist\'s active participation project, establishing a dialogue with the tradition of critical realism, willing to elaborate narratives and documental registers confronting with the authoritarian way of the military. In this sense, even without sharing the ideology originated from the newly born trade unionism, especially among the steelworkers from São Bernardo do Campo\'s city, Hirszman shifted the figure of the worker, making it the core of the creative process of ABC da greve and Black-tie. In these movies, it was represented as a key-piece close to the resistance articulated by the Brazilian Communist Party (PCB), in which it was seen as part of a large front, organized to overcome the military regime and act in favor of the country\'s redemocratization. A work realized with the intention of responding to the social dilemmas of its time, proposing a singular approach about the popular class and the anti-authoritarian militancy, originating interpretations and aesthetic experiences constructed among conflicts that filled the left-wing politic and cultural manifestations on the second half of the seventies.