This thesis explores the nature of communication in television documentary, based on an investigation of production, reception and their interrelationship. It assumes that social context is fundamental to an understanding of mass communication. Doise's (1986) levels of analysis (intrapersonal; interpersonal/situational; positional; cultural/ideological) provide the framework for conceptualizing social context. Audience reception research, which appreciates viewers' active role in reception and influence on production, inspires the qualitative approach. Whilst these premises challenge a traditional transmission approach to mass communication, the thesis argues against simultaneously rejecting the concept of information transmission. The thesis is located within a ritual approach to communication (Carey, 1989), exploring the potential for information transmission by extending this approach to situational and positional levels. As a distinctive information genre, the television documentary is perfect for investigating transmission. In this endeavour, the thesis explores the assumptions of both broadcasters and audiences concerning the function, structure and content of documentary communication. The methodological structure comprises three qualitative studies - production context, reception context and a case study. The production study involves twenty one interviews with television documentary broadcasters and establishes two intersecting dimensions embracing their perspectives. The reception study includes eight focus group discussions, and finds documentary expectations differing by socio-economic status and gender. These studies provide the context for analysing the nature of communication in one documentary programme, "Parental Choice", comparing a producer interview with four audience focus group discussions. The results highlight a lack of awareness amongst broadcasters of the varying genre-specific criteria used by documentary audiences in programme interpretation. Information transmission is possible if viewers accept a documentary's credibility. However, perceptions of credibility vary at the situational and positional levels, thus transmission is limited and ritually-based. The emerging nature of documentary communication contributes to academic debate on mass communication, audience research and the television documentary genre.

This bachelor´s thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions. The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game. The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game. The social memory is also highly present due to it being inspired by movies such as The good the bad and the ugly and For a fistful of dollars.

Filmer är fulla av dolda värden samt religiösa och anti-religiösa budskap. Det blir mer och mer vanligt att man tar vara på detta i religionsstudier. Detta examensarbete syftar till att belysa frågan om och i så fall vad som gör att film och TV kan vara användbara pedagogiska redskap i religionskunskapsundervisning. Detta görs genom att undersöka tidigare forsknings syn på att använda film och TV i undervisning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker närmre vad är det som gör film och TV till användbara pedagogiska redskap samt vilka negativa effekter användandet av film och TV i undervisning kan leda till. Dessutom berör examensarbetet förutsättningarna för att film och TV ska kunna ses som användbara pedagogiska redskap. Resultaten visar att film och TV kan ses som en resurs från elevernas värld som förknippas med känslomässiga upplevelser, att film och TV formar elevers liv och identitet och kan väcka samtal som förändrar elevers synsätt samt att användandet av film och TV kan ge elever en mer kritisk blick. Samtliga fördelaktiga aspekter riskerar dock att medföra negativa effekter om inte förutsättningarna är de rätta. Olika sätt att studera film på diskuteras. En slutsats som dras är att film och TV inte automatiskt kan ses som användbara pedagogiska redskap, utan den avgörande förutsättningen för att film och TV ska kunna ses som användbara är att elever lär sig se film och TV med en kritisk blick. För att uppnå detta behövs en kunnig lärare som kan leda in diskussionerna på rätt spår.

Studiens syfte är dels att få kunskap om fritidspedagogers personliga inställning och yrkesmässiga hållning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utsträckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger på tre skolor i två skolområden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrågornas teman; inställning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har både en positiv och en negativ personlig inställning till dataspel där de ser positiva effekter som lärdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter på både gott och ont. Deras motiv till att ha eller inte ha dataspel grundar sig framförallt i elevernas behov, men utrymmet för dataspel är också beroende av olika ramfaktorer som t.ex. personalens inställning samt skolans ekonomi. Slutsatser som kan dras från resultatet är att fritidspedagogerna har liknande åsikter som existerade för tio år sedan och att mycket beror på deras attityd och de kunskaper de har om dataspel. Motiven till att dataspel finns på fritidshemmen handlar till stor del om vad pedagogerna anser vara bäst för barnen. Mängden dataspelande påverkas av ramfaktorer såsom barngruppen, ekonomi och utrustning men framförallt av pedagogernas kunskaper. Om de har erfarenhet av spel utanför arbetsplatsen har de ett bredare perspektiv och kan erbjuda dataspel i annan mängd än om de inte spelar själv eller ogillar dataspel.

No description available.

In light of the growing TV industry in Sweden competition is intensified. Production companies have increased in number and public service has gone through major organizational changes in order to adapt to the new market conditions. Stockholm is the major cluster for TV production. As a consequence production firms are located there. The thesis reveals that competition has risen and a certain trend of specialization has taken place. The Swedish public television provider has increased its collaboration with other production companies and also exports its own formats. As quality plays a crucial part in TV production it is relevant to understand the stakeholders and their definition of the concept of quality in relation to production and what role it plays in the interconnection between the decision makers and the creators. This thesis addresses two subjects. First the geographic nature of the Swedish TV industry: Its location, district and the network within the Stockholm region. Second the concept of quality and how the different stakeholders’ within the Stockholm region define quality in TV production. Using qualitative interviews similarities and differences in the concept of quality were discovered. The major differences are related to stakeholders’ relation to the cultural and economic spheres. Two formats were singled out for comparison: Reality shows and TV-series (all genres).  Firstly gate-keepers definitions in relation to formats and genres are analyzed through interviews. Secondly a participatory observation of the Swedish drama series Real Humans was conducted. By observing and interacting with the production and those involved the concept of quality is addressed in the creative context. I argue that there are similarities in the conceptualization of quality between different stakeholders but differences when prioritizing and crafting quality. Hence there is a complexity in the definition within TV-production which is identified and discussed in this thesis. / quality, TV-industry, gate-keeper, network

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.

Syfte och frågeställningar: Genom en publikstudie undersöka i vilken utsträckning följare av reality serien Paradise Hotel uppfattar deltagarna och deras relationer som verkliga. I vilken utsträckning uppfattar publiken deltagarna och deras relationer som äkta och verkliga? Hur uppfattar publiken deltagarnas beteende samt agerande i den iscensatta miljön de befinner sig i? Metod och material: Studien är gjord som en kvalitativ publiksstudie där det empiriska materialet består av fyra stycken inledande intervjuer som sedan följs av två fokusgrupper med fyra deltagare i respektive grupp. Materialet transkriberas, kodas och tolkas utifrån Ervin Goffman dramaturgiska perspektiv. Huvudresultat: Efter genomförda fokusgrupper kan slutsatser dras kring den verklighet följare av Paradise Hotel upplever. Den tydligaste slutsatsen är att publiken inte upplever programmet som en avspegling av verkligheten och att deltagarna i större eller mindre utsträckning spelar en roll. En person i den miljön och situation som deltagarna befinner sig i uppfattas inte kunna vara sig själv och sitt “riktiga jag”.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen. Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt.

This master project focuses on the development of a front-end applicationfor cloud computing. Traditionally, televisions have been excluded from thealways connected world. With the appearance of the smart televisions it isnow possible to connect them to the Internet. However, there still exists agap between televisions and services in the cloud.To solve the problem,we have developed a JavaScript application. This application allows the user to log into their CloudMe account from a SamsungSmartTV with multimedia support. This application is centered on improving the responsiveness performance of a cloud computing application. It alsoenhances the user experience by creating a user-friendly UI for a television.During the course of this thesis, the application and its functionalities havebeen studied, designed, developed, optimized and finally tested. We havealso done a set of measurements to validate the responsiveness of the proposed design.The development of this TV application shows the TV is a potential targetdevice for cloud computing services due to its better resources and capabilities in di↵erent areas such as multimedia reproduction.