Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar.

Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.

Det finns flera olika standarder inom digital-TV för att skapa interaktiva applikationer. Det här arbetet använder den öppna standarden MHP, Multimedia Home Platform, som utgångspunkt för att skapa programkod i programmeringsspråket Java. Arbetet handlar om att skapa ett program för MHPkompatibel utrustning som bekräftar en användares identitet via Smart cards, och levererar interaktiv, personlig information. Denna information levereras via tjänster som beskrivs i XML, och kommunicerar via HTTP med en server som skickar innehåll utifrån de preferenser som finns för denna användare.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och vilka värden det grundas på. Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte. Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra? Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television som regeringen menar sig kunna göra? Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring public service-uppdraget och dess innebörd. Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten uppfostrar medborgarna.

No description available.

No description available.

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv. De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser. Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro. Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering. Detta kan visa vilka uttrycksformer som ligger i tiden, samt att ämnen som engagerar människor är viktiga för att nå framgång på publikmarknaden, oavsett om medieföretaget är annons- eller licensfinansierat.

This thesis are investigating production companies in Sweden and how they are working with new technology, such as web TV, mobile TV but also how they handle their business models and if they are working with other financial forms to reach revenue. All the interviewed companies said that they worked with their business models but not to the extent that they should, and this is a side effect to the risk that it might involve. They do work with the new opportunities that are given to them but are afraid to take too big of a risk. The market seems to be on the upswing and they are getting a larger marginal to the distributors and are able to take bigger risk and develop new ways to reach out with their productions.

En problemanalys och djupdykning i en dokumentärmakares vardag omfattande projektet Mellan Himmel och Jord. Texten diskuterar begrepp kring dokumentära gestaltningar och hur man ställer sig till dessa beroende av sin situation som filmare.

No description available.