O advento da TV Digital Interativa no mundo modifica, em definitivo, a experiência do usuário em assistir a TV, tornando-a mais rica principalmente pelo uso do recurso da interatividade. Os usuários passam a ser pró-ativos e começam a interagir das mais diversas formas: construção de comunidades virtuais, discussão sobre um determinado conteúdo, envio de mensagens e recomendações, dentre outras. Neste cenário a participação dos usuários de forma colaborativa assume um papel importante e essencial. Aliado a isso, a recepção na TV Digital Interativa é feita através de dispositivos computacionais que, devido à convergência digital, estão presentes cada vez mais em meios ubíquos. Um outro fator preponderante a considerar, resultante desta mídia, corresponde ao crescimento da quantidade e diversidade de programas e serviços interativos disponíveis, dificultando, assim, a seleção de conteúdo de maior relevância. Diante dos fatos expostos, esta pesquisa tem como principal objetivo propor e implementar uma infra-estrutura de software no cenário da TV Digital Interativa intitulada CollaboraTVware para orientar, de forma transparente, os usuários na escolha de programas e serviços interativos através da participação colaborativa de outros usuários com perfis e contextos similares. No escopo deste trabalho, a participação colaborativa corresponde às avaliações atribuídas por usuários no sentido de expressar opiniões sobre os conteúdos veiculados. As modelagens de usuário, do dispositivo utilizado e do contexto da interação do usuário, essenciais para o desenvolvimento do CollaboraTVware, são representadas por padrões de metadados flexíveis usados no domínio da TV Digital Interativa (MPEG-7, MPEG-21 e TV-Anytime), e suas devidas extensões. A arquitetura do CollaboraTVware é composta por dois subsistemas: dispositivo do usuário e provedor de serviços. A tarefa de classificação, da teoria de mineração de dados, é a abordagem adotada na concepção da infra-estrutura. O conceito de perfil de uso participativo é apresentado e discutido. Para demonstrar e validar as funcionalidades do CollaboraTVware em um cenário de uso, foi desenvolvida uma aplicação (EPG colaborativo) como estudo de caso. / The advent of the Interactive Digital TV around the world transforms, ultimately, the user experience in watching TV, making it richer mainly by enabling user interactivity. The users become pro-active and begin to interact with very different ways: building virtual communities, discussion about contents, sending messages and recommendations etc. In this scenario the user participation in a collaborative assumes an important and essential role. Additionally, the reception in Interactive Digital TV is done by devices that due to digital convergence are increasingly present in ubiquitous environments. Another preponderant issue to consider, resulting from this media, is the growing of the number and diversity of programs and interactive services available, increasing the difficulty of selecting relevant content. Thus, the main objective of this work is to propose and implement a software infrastructure in an Interactive Digital Television environment entitled CollaboraTVware to guide in a transparent way, users in the choice of programs and interactive services through the collaborative participation of other users with similar profiles and contexts. In the scope of this work, the collaborative participation corresponds to the rating given by users in order to express opinions about the content transmitted. The modeling of user, device used and context of user interaction, essential for the development of CollaboraTVware, are represented by granular metadata standards used in the field of Interactive Digital TV (MPEG-7, MPEG-21 and TV-Anytime), and its extensions needed. The CollaboraTVware architecture is composed of two subsystems: user device and service provider. The classification task, from the theory of data mining, is the approach adopted in the infrastructure design. The concept of participative usage profile is presented and discussed. To demonstrate the functionalities in a use scenario, was developed an application (collaborative EPG) as a case study which uses the CollaboraTVware.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / Condragulations, fierce, realness, werk or «Shante, you stay» are only some of the expressions from the contestants’ lexicon of RuPaul’s Drag Race (RPDR), a popular reality television show that started airing in 2009 in the USA. Through an academic lens, the study of this type of expression was anecdotally called “lavender linguistics,” during the first explorations of the sexual minorities’ ways of talking. Since then and till now, concepts related to gender, sexuality, and the works of representation have influenced both linguistics and Translation Studies, which in turn has led to critical perspectives on translation, identity transfer, acculturation and, of course, the way language works. This paper begins by briefly referring to drag queens living in Lima, Peru, and how they have changed the way they talk to each other and about themselves. As will be argued, a cultural product such as RPDR and the necessary interlingual subtitling into Spanish –commercial or fan-made– have been influencing their linguistic engagement. Further on, the concepts of camp and camp talk will be presented as they were first introduced to Translation Studies with the work of Keith Harvey during the late 1990’s. Camp representations will be then analyzed in commercial and fan-made subtitles to reveal the semiotic and pragmatic constraints resulting from cultural-specific gay identities. From this first approach, new inquiries on audiovisual translations in general and identity acculturation in particular will be proposed. / Revisión por pares

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom</p><p>public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är</p><p>inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag</p><p>utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och</p><p>vilka värden det grundas på.</p><p>Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också</p><p>hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan</p><p>förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.</p><p>Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?</p><p>Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television</p><p>som regeringen menar sig kunna göra?</p><p>Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen</p><p>innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och</p><p>resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i</p><p>första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s</p><p>styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring</p><p>public service-uppdraget och dess innebörd.</p><p>Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket</p><p>på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa</p><p>brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men</p><p>alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av</p><p>kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public</p><p>service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och</p><p>den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten</p><p>uppfostrar medborgarna.</p>

<p>Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är <em>Om Televisionen</em> av Pierre Bourdieu och <em>TV: Teknik och kulturell form</em> av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar.</p>

<p>Det finns flera olika standarder inom digital-TV för att skapa interaktiva applikationer. Det här arbetet använder den öppna standarden MHP, Multimedia Home Platform, som utgångspunkt för att skapa programkod i programmeringsspråket Java. Arbetet handlar om att skapa ett program för MHPkompatibel utrustning som bekräftar en användares identitet via Smart cards, och levererar interaktiv, personlig information. Denna information levereras via tjänster som beskrivs i XML, och kommunicerar via HTTP med en server som skickar innehåll utifrån de preferenser som finns för denna användare.</p>

<p>Enligt forskning och relevant litteratur har TV- och datorspelande som fritidsaktivitet ökat bland barn och ungdomar. Jag har genomfört en undersökning där jag talat med två lärare gällande deras tankar om det ökade intresset för TV- och datorspelande, och vilka konsekvenser det kan få för barnen. Dessutom har jag talat med åtta barn rörande deras åsikter om och erfarenhet av TV- och datorspelande. Min undersökning utfördes i form av tio kvalitativa intervjuer. Åtta intervjuer har gjorts med barn i åldrarna sju och nio år, samt två intervjuer med lärare verksamma i en år 1 samt i en år 3. Lärarna som intervjuats uppfattar att ett ökat antal barn spelar mer TV- och datorspel. Resultatet av undersökningen visar att sju av de åtta barnen regelbundet spelar TV- och datorspel på sin fritid. Hur ofta samt hur länge man spelar varierar. Det framgår dock att flertalet av barnen spelar varje dag. Läkare rekommenderar att den sammanlagda tiden för TV- eller datorspelande inte ska överstiga två timmar per dag för barn mellan 7-12 år. Resultatet av undersökningen tyder på att majoriteten av de barn jag intervjuat inte tycks spela så pass mycket i nuläget att de riskerar negativa följder ur hälsosynpunkt. I undersökningen finns dock även barn representerade där det finns anledning att tro att spelandet utgör en hälsorisk och kan medföra negativa konsekvenser för barnen. Lärarna som intervjuats uttrycker att TV- och datorspelande absolut kan medföra positiva effekter, förutsatt att det finns gränser för hur länge barnen spelar samt att åldergränser på spelen följs. Endast två av barnen som deltagit i undersökningen berättar att de har fasta bestämda regler hemma som begränsar tiden för TV- och datorspelande. Resultatet visar också att flera av de barn som intervjuats tycks få spela spel som har en högre åldersgräns än den åldersgrupp barnen tillhör.</p>

<p>Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.</p>

<p>This essay is to find out how men and women use compliments in English conversations in TV-series. The compliments will be analyzed as to their frequency, form topic and function.</p>

No description available.

No description available.